Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge.

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Christoffer Hardmo och Erik Dellby. Examensarbetets syfte var att utveckla en nerskalad användbar version av KompetensUtvecklingsInstitutets nuvarande elevhanteringsprogram.Rapporten kommer beskriva hur vi lagt upp jobbet för att få en användbar applikation för KUI att använda.Vår slutsats är att arbeta mot användbarhet är en väldigt viktig punkt när det gäller utveckling av produkter i alla miljöer. Arbetet har gett oss en bra erfarenhet hur man jobbar ihop med kunden för att få en bra produkt..

The purpose of this work has been to explore what ecosystem services a small green area in an urban environment can offer and whether specific trees can be used to maximize regulatory ecosystem services in a cultural-historical environment. Additionally, it investigates whether there is any difference in ecosystem services depending on whether these trees, or trees that better fit into the cultural-historical environment, are used. Through simulations and comparisons with existing trees in Pommerska tomten, Mariestad, Sweden, a pocket park within a national interest area, different hypothetical tree planting options are analyzed and evaluated. To measure ecosystem services, the website My-Tree, developed by the US equivalent of the Department of Agriculture, was used. By inputting data about the tree, such as location, species, vitality, stem diameter, and solar exposure, My-Tree calculates some of the ecosystem services the tree provides.

Bakgrund: Marknadsföring är ett ständigt föränderligt område, och den tekniska utvecklingen har medfört både problem och lösningar. Digital produktplacering, vilket möjliggör infogning av produkter och varumärken i efterbearbetningen av en film- eller tv-inspelning, kan ses som en lösning på den traditionella produktplaceringens brister.Syfte: Syftet med studien är att presentera en konceptuell jämförelse mellan traditionell och digital produktplacering med fokus på att, inom ramen för det senare, beskriva, analysera och skapa en förståelse för fenomenet. Studien innefattar att en definition av digital produktplacering skapas, samtidigt som dess bransch exemplifieras och framtidstron utreds.Genomförande: Efter genomförd förstudie användes dokumentstudier, och intervjuer med fem aktörer inom produktplaceringsbranschen samt en medieforskare, för att studera fenomenet utifrån vårt valda syfte.Slutsats: Vår definition av digital produktplacering, ur marknadsföringssynpunkt, lyder: Digital infogning av produkter, eller varumärken, i tidigare inspelat medieinnehåll i syfte att påverka den avsedda målgruppen. Fenomenet anser vi komplettera traditionell produktplacering som marknadsföringsmetod och kommer därför troligen inte att ersätta densamma, utan istället verka i symbios. Däremot tycks framtiden se positiv ut för de båda fenomenens användande..

The aim of this essay is to investigate to which extent the novel Kvinnor och äppelträd by Moa Martinson can be classified as a polyphonic novel. The concept polyphony was established in literary theory by the Russian language theorist and literary critic Michail Bachtin in 1929, in his book Problems of Dostoevsky?s poetics. In order to understand and comprehend the concept of polyphony I have used an interpretation due to the literature scholar Robyn McCallum. She notes that the characters in a polyphonic novel function as focalizers.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom.Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag.

Antalet återvinningscentraler har ökat de senaste åren och vid utformning av dessa finns det en god möjlighet att utnyttja kunskap från industri och forskning inom arbetsplatsutformning och godshantering. Inom återvinningsbranschen finns det många arbetsmiljöproblem som visar sig i arbetsskadestatistiken. Ett problem är bristen på ergonomiskt lämpliga hjälpmedel för personal och besökare. Denna brist på hjälpmedel leder till arbetsskador och olyckor på ÅVC:erna. I dagsläget kan man bryta ner dessa problem i fem uppgifter,1.

Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen.Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar.I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa.

Många mindre företag från mogna marknader väljer idag att utvidga sin verksamhet till tillväxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillväxt som marknaden upplever och därmed öka sin lönsamhet. Ofta händer det att företag stöter på problem när de försöker sälja sina produkter på tillväxtmarknaden då skillnaderna från mogna marknader är stora. De produkter som företag säljer på mogna marknader är ofta mer tekniskt avancerade än de som dominerar på tillväxtmarknader och därför ser både utbud och efterfrågan annorlunda ut. Särskilt företag som på sin hemmamarknad har fokuserat på att sälja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan få problem när de går in på en tillväxtmarknad där prisnivåerna är lägre.Vi ansåg att detta problem var intressant att undersöka djupare då det går att applicera på många mindre svenska företag som väljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Älvsbyhus som är Nordens största tillverkare av prefabricerande småhus i trä arbetar ständigt med att höja kvalitén på sina produkter med hjälp av sin ?Älvsbyhus standard?. Problemet har dock varit att hitta ett hållbart arbetssätt som hjälper till att hålla Älvsbyhus kvalitetspärm ajour utan föråldrande anvisningar. I denna rapport redovisas vad företaget har för mål med sin kvalitetspärm samt hur en tänkt rutin för kvalitetsuppföljning av kvalitetspärmen kan se ut och hjälpa Älvsbyhus att erhålla ett fungerande och levande kvalitetsarbete..

Att lagerföra produkter med begränsad hållbarhet kan skapa problem för det lagerförande företaget. Problematiken ligger i att inte lagra för mycket produkter, så hållbarhetstiden hinner gå ut, samtidigt som man måste kunna mätta sina kunders behov. Ett välfungerande lagerstyrningsarbete kan hjälpa företag med denna problematik, vilket även skapade grunden för denna uppsats. Tre företag inom Stockholmsområdet studerades gällande deras respektive arbetssätt när det kommer till lagerstyrning. Det studieobjekten har gemensamt är att de lagerför livsmedel; produkter med begränsad hållbarhet.Studien tar reda på vilket sätt företag, som lagrar livsmedel, arbetar med lagerstyrning samt vilken eller vilka faktorer som ses avgörande för lagerstyrningens effektivitet.

Hype är inte ett nytt fenomen. Historiskt sett kan man identifiera flera produktlanseringar som lyckats skapa en hype bland människor. Vare sig det handlar om en spontan reaktion eller skicklig marknadsföring återstår det faktum att vissa produkter sprids betydligt mer än andra. Detta tycks leda till ett speciellt beteende hos konsumenterna..

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Granngården AB är ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska Lantmännen (SvL). Granngårdens affärsidé är att vara en närservicebutik till lantbrukare men har även ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trädgård. Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna från leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och Granngårdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa områden samtidigt som Granngården försökte hitta andra produkter för att ge ny service till lantbrukaren.