Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

Detta arbete har tagit sin utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett Àmne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtÀtning av den urbana miljön. NÀr flera funktioner mÄste rymmas inom samma yta Àr det relevant att frÄga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlÀnkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. FrÄgestÀllningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet Àr hÀmtade ur en verklig kontext. MÄlet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter pÄ en ej exploaterad tomt belÀgen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen Àr under utveckling av markÀgaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriomrÄde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

Unga barnfamiljer styr inte lÀngre per automatik kosan mot förorterna, istÀllet vÀljer allt fler att stanna inne i staden. Detta Àr inte nödvÀndigtvis ett val av tvÄng, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstÀder. JM som Àr en av nordens ledande projektutvecklare av bostÀder och bostadsomrÄden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhÄllanden Àven för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet Àr designad för att studera och utvÀrdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som Àr viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angÄende barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mÀtbara och omÀtbara vÀrden, inhÀmtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.

Under 1990-talet var det mĂ„nga fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den sĂ„ kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och dĂ€rmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fĂ„talet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.

SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.

AnvÀndandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan mÄnga Är tillbaka och har under det senaste Ärtiondet Àven anvÀnts som bÀrande konstruktionselement. Materialets frÀmsta egenskap Àr att det Àr transparent och dÀrmed slÀpper igenom ljus. Detta gör ocksÄ att ett utökat anvÀndningsomrÄde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns Ànnu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bÀrande glaselement ska gÄ till, men det pÄgÄr arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.NÄgra av glasets egenskaper Àr att det Àr ett bestÀndigt material som kan motstÄ fukt och andra typer av angrepp, det Àr ocksÄ ett kÀnsligt material för temperaturförÀndringar.

Stockholm Àr en vÀxande storstad och 2030 berÀknas en miljon mÀnniskor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingÄr att utveckla fler regionala stadskÀrnor varav Kista centrum Àr en. Kista Àr en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönomrÄde, en del av JÀrvafÀltet med bland annat uthoppspunkt för skÀrmflygning, discgolfbana, koloniomrÄde samt ströv- och kulturvÄrdsomrÄden. OmrÄdet ingÄr i Stockholms större sammanhÀngande naturomrÄden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning pÄ att förbÀttra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt JÀrvafÀltet.

Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett vÀxande intresse för hÀlsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera lÀnder i Europa har de senaste Ären satsat pÄ nationella turistcykelleder. Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att strÀcka sig frÄn Göteborg till Helsingborg och vÀntas bli ett besöksmÄl för sÄvÀl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pÄgÄtt under mÄnga Är och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongrÀnser. KÀrnvÀrdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat Àr: havsnÀra, variation, vÀlkomnande, trygg och sÀker samt upplevelserik.

Detta arbete undersöker hur förÀnderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration frÄn den japanska förestÀllningen om rummet som en förÀnderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som stÀndigt förÀndras och byter skepnad i mÀnniskans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och förÀnderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke nÀr jag pÄbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för förÀnderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för förÀnderlighet kan genom att deras identitet och karaktÀr skiftar och förÀndras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats dÀr skilda synsÀtt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som förÀnderliga, med fysisk modell som skissverktyg.

Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebÀr att genom gestaltning tillgÀngliggöra en naturupplevelse dÀr skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fÄtt agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmÀrksammar en trend; att med hjÀlp av arkitektur tillgÀngliggöra naturen med syftet att denna ska framstÄ som attraktiv, samt anpassas efter den urbana mÀnniskans rekreativa önskemÄl. Arkitekturen fungerar hÀr som en slags lÀnk mellan mÀnniskan och naturen, vi frÄgade oss om denna hjÀlpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utstrÀckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för vÄra erfarenheter frÄn en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansÄg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjÀlp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande nÀr naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utstrÀckning en kÀnsla av distans mellan oss och omgivande natur.

Redan 1989 startades ett projekt i UmeÄ som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajomrÄdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala UmeÄ till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades pÄ is men fick en nystart Är 2003 dÄ det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmÀrksammad men fruktlös arkitekttÀvling. VÄren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, Ät UmeÄ kommun, dÀr omrÄdet indelats i fyra delar efter olika koncept som vÀsterifrÄn kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, RÄdhusparken samt Lugn & Ro. I omrÄdet RÄdhusparken, vilket Àr en förlÀngning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i UmeÀlven. För att nÀrmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsÀttningarna för att bygga nÄgon typ av bad i UmeÀlven upprÀttades ett examensarbete pÄ 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid LuleÄ Tekniska Universitet.

TillÀmpningen av IT har lÀnge diskuterats som en lösning pÄ problem inom byggbranschen som uppstÄtt genom den stora omvÀlvning som branschen genomgÄtt under nittonhundratalet. Tilltron till att IT ska lösa problem inom branschen med höga kostnader, lÄg kvalité, dÄligt fungerande informationsutbyte med mera Àr stor. IT har hittills kommit att underlÀtta den enskilda aktörens arbete men branschen har först nu aktivt börjat tillÀmpa IT för att förbÀttra byggprocessen som helhet och samarbetet aktörer emellan. BIM Àr ett tekniskt system som hanterar information och som visualiserar informationen för att den lÀttare ska kunna förstÄs av alla parter som Àr inblandade i ett byggprojekt. VDC eller ?virtuellt byggande? Àr ett samlingsnamn som beskriver tillÀmpningen av BIM genom hela byggprocessen.