Sökresultat:
3031 Uppsatser om Tio steg till lyckad amning - Sida 52 av 203
Fältdiagnostik - ett verktyg för hållbar odling : Resultat och tillämpning av fältdiagnostiska metoder i planeringsstadiet av en ny trädgårdsblåbärsodling
I det här arbetet undersöks fältdiagnostiska metoder och användbarheten av dess resultat i planeringsstadiet av en ny trädgårdsblåbärsodling. Syftet är att fastställa vilken information som kan erhållas från en jordanalys, penetrometerundersökning och en jordmånsbeskrivning samt vilka rekommendationer från dessa undersökningar som vidare kan härledas till planeringen av en ny trädgårdsblåbärsodling. Som exempel och fallstudie används en bit åkermark i Ockelbo där provmätningarna ägde rum.Resultatet visar att fältundersökningar i kombination med en jordanalys gjord på laboratorium är ett bra verktyg för att utreda en jords grundläggande förutsättningar. Jordanalysen visar hur näringsinnehållet ser ut i jorden samt vilka eventuella näringsbrister eller näringsöverskott som finns. Penetrometerundersökningen informerar om eventuella markpackningar, som utgör eventuella hinder för t.ex.
Grundsärskoleelevers integrering i grundskolan
Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) Grundsärskoleelevers integrering i
grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning
disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles).
Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning,
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som
finns när det gäller grundsärskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa
vikten av ett bra samarbete mellan de båda skolformerna som grund för en
lyckad integrering.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de här frågeställningarna
samt visar läsaren på vikten av de båda skolformerna ska närma sig varandra.
Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr
grundsärskoleelevers integrering i grundskolan.
Intervjuerna genomfördes i två skilda kommuner på fyra olika skolor för att
upptäcka eventuella likheter och skillnader.
Recidivmönster hos glioblastom
Syfte: Identifiera recidivmönster hos glioblastom samt studera betydelsen av erhållen stråldos beträffande uppkomsten av recidiv.Metod: 50 patienter som strålbehandlats för glioblastom valdes ut till studien och deras magnetkamerabilder från uppföljningen jämfördes med behandlingsplanen frånstrålbehandlingen. Lokala, marginella eller distala recidiv identifierades baserat på om recidivet låg innanför, tangerade eller låg helt utanför PTV (planning target volume). De marginella delades in i två grupper, de som hade en fysisk koppling, connex, till GTV (gross tumor volume) och de som inte hade det. Vidare lästes erhållen stråldos i recidivet ut från strålbehandlingsplanen.Resultat: 35 stycken patienter hade fått recidiv på 42 unika lokaler. Av dess 42 recidiv var 66,7 % (28 stycken) lokala, 9,5 % (4 stycken) marginella med connex till GTV, 19 % (8 stycken) marginella utan connex till GTV och slutligen 4,8 % (2 stycken) distala.
Barn och CT-undersökningar: Betydelsen av omvårdnaden och tekniska åtgärder för att minimera stråldosen till barnet.
Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik går snabbt framåt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjälp vid diagnostik och medicinska åtgärder. Att optimera stråldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter är därför ett högaktuellt ämne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder för att minimera stråldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen måste vara korrekt.
Hur vet vi att det fungerar?
Dagens samhälle blir mer och mer IT-centraliserat för varje dag som går samtidigt som IT-systemblir större och komplexare. För att ett IT-system skall kunna överleva måste det finnas användaresom vill använda det. För att användare skall använda ett IT-system måste systemet har tillräcklighög kvalitet så att användare skall kunna lita på systemet. Men vad är kvalitet? Det är svårt attdefiniera begreppet och intill omöjlig att mäta.
Att skapa trovärdiga karaktärer
Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.
Ensilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem
Syftet med den här litteraturstudien är att gå igenom hur ensilering går till och vad som bör beaktas för att få ett hygieniskt och näringsrikt foder: vilka faktorer som är viktiga innan och efter materialet har ensilerats och vanliga problem i processen utvärderas. Slutligen beskrivs och jämförs vanliga ensileringssystem med dess för och nackdelar. Det är många faktorer som spelar in om ensileringen blir lyckad eller inte och det finns olika orosmoment i ensileringens olika faser. För att öka förutsättningarna för en bra ensilering förtorkas ofta grödan, det är också vanligt att tillsatsmedel används för att öka förutsättningarna till en ordentlig ensilering. Studien tar upp metoderna: balsilo, slangsilo, tornsilo och plansilo och jämför dessa i avseenden som är relevanta i jordbruket.
Organisatoriska faktorer i relation till säker vård: En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Att arbeta inom hälso- och sjukvården kan på många sätt betraktas som ett högriskyrke där gränsen mellan ?rätt och fel?, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstånd kan vara otroligt små. 3000 patienter dör varje år relaterat till sina vårdskador. Bristerna inom patientsäkerheten går oftast att koppla till vårdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar säker vård.
Sökes: Rätt individ till rätt tjänst : och skapa en förståelse kring personliga egenskaper
På dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fått en framträdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess är att rekryteringskonsulten, tillsammans med anställande företag, utvecklar en så kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehålla krav på personliga egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anställande företag nyttjar allmänt beskrivande begrepp innebär att rekryteringskonsulten får svårigheter att, genom att endast studera begreppen, erhålla en tillräcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rätt individ till rätt tjänst..
Självklarhet eller hämsko? : En studie av några grundskollärares syn på inkludering
Undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan ser på inkludering och den bygger på intervjuer som genomförts med klass- och resurslärare på låg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv inställning till inkludering gällande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslärares tankar kring vilka som gynnas resultatmässigt av ett inkluderande arbetssätt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssätt medan klasslärarna menar att barn utan svårigheter riskerar att missgynnas resultatmässigt vid en allt för långtgående inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser väldigt negativt på segregerande lösningar men klasslärarna, framförallt på lågstadiet, ser i viss utsträckning behov av särskilda undervisningsgrupper. Alla informanter är eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnå en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgångsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens inställning och stöd är.
Jobbskatteavdraget och dess effekter på sysselsättningen - En difference-in-differences analys av reformens tre första år
I denna studie undersöks hur införandet av jobbskatteavdraget 2007 och de två utbyggnaderna 2008-2009 påverkade arbetsmarknaden i form av sysselsättning, arbetslöshet, långtidsarbetslöshet och sysselsättning i åldersgruppen 55-64 år. Med utgångspunkt från en tillämpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, så görs en difference-in-differences analys av reformens tre första år i jämförelse med tre år innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt på arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av jobbskatteavdraget ger estimat som tyder på att effekten blir en minskad aktivitet på arbetsmarknaden..
Nyanlända elevers inkludering i skola och samhälle : En studie av nyanlända elevers upplevelser av sin skolsituation och betydelsen av samhällsorienteringen inom utbildningen
Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat.
Att skapa samförstånd i en organisationsförändring : ? En fallstudie om förändringskommunikation
Denna studie undersöker hur samförstånd skapas genom kommunikation i en organisationsförändring. Detta är intressant då tidigare studier visat på att kommunikation är en avgörande faktor för att en organisationsförändring ska bli lyckad. Det är också intressant då forskning kring den interna kommunikationen vid organisationsförändringar är sparsam. Speciellt då vi även valt att se kommunikationen utifrån en mottagares perspektiv, ett område som var särskilt outforskat. Vi har hämtat vårt empiriska material från en organisation som stod inför en organisationsförändring.
Smärta och rörelsenedsättning vid reumatoid artrit
Syftet med denna studie var att undersöka hur vuxna personer med reumatoid artrit
upplever och påverkas av den sjukdomsrelaterade smärtan och rörelsenedsättningen.
Metoden som användes var en litteraturstudie, vilken inspirerats av Goodmans sju
steg. Resultatets underlag är 11 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades först efter
modifierade protokoll av Willman m fl, därefter av ett modifierat protokoll av
Hellzén m fl. Resultatet presenteras under fem teman. De beskriver hur personerna
upplever smärtan och rörelsenedsättningen, påverkas i det dagliga livet, upplever
beroende av andra, hur de påverkas psykiskt samt svårigheter i att kunna planera
framtiden.
Det Goda Samtalet- En utvärdering av de ekologiska hållbarhetskraven
Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö.
Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt.
För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt.
I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande.
Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten.
Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad.
Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..