Titel:Mediebilden av Tillverkningsindustri ochtjänstesektor under finanskrisen ? En kvantitativ studie av innehållet i Dagens Nyheter och Göteborgs-PostenFörfattare:Anna Jägnefält och Stefan StrömbergUppdragsgivare:Västsvenska Industri- och HandelskammarenKurs:Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2010Handledare:Magnus FredrikssonSidantal:59, inklusive bilagorSyfte:Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur Tillverkningsindustri respektive tjänstesektor har framställts i Dagens Nyheter samt Göteborgs-Posten under perioden augusti 2008 - mars 2010.Metod:Kvantitativ innehållsanalysMaterial:Ekonominyheter och åsiktsmaterial som berörTillverkningsindustri och tjänstesektor i DagensNyheter och Göteborgs-Posten under periodenaugusti 2008 t.o.m. mars 2010.Huvudresultat:Resultaten visar att mediebilden av respektive sektor i huvudsak är negativ under den undersökta perioden. Vad avser exponering förekommer Tillverkningsindustri i Göteborgs-Posten i någothögre utsträckning än i Dagens Nyheter. Omvänt förhållande gäller vad avser tjänstesektor, d.v.s.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera lean som processtyrningsansats i de två olika kontexterna tillverkning och hälso- och sjukvård. | Metod: Vi har genomfört en jämförande undersökning av explorativ karaktär genom flerfallstudier. Vi använder oss av en metod där vi utifrån vår empiri drar slutsatser och skapar prövbara hypoteser. | Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier utifrån Lean Thinking; Specify value, Identify the value stream, Flow, Pull och Perfection. Även Kaizen har varit betydande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan grupputveckling och stress, grupputveckling och emotionell utmattning samt stress och emotionell utmattning, bland produktionsgrupper i en svensk Tillverkningsindustri. Data insamladesgenom självskattningsformulär vid två mättillfällen, där 112 (1 009gruppmedlemmar) respektive 98 (823 gruppmedlemmar) grupper deltog.Forskare inom ett interventionsprojekt hanterade datainsamlingen. Pearsons r beräknades och resultaten visade negativa samband mellan grupputveckling och stress, negativa samband mellan grupputvecklingoch emotionell utmattning samt positiva samband mellan stress och emotionell utmattning. Slutsatser var att gruppmedlemmar av mer utvecklade grupper upplevde mindre stress respektive emotionell utmattning och mindre stressade gruppmedlemmar upplevde även mindre emotionell utmattning och vice versa. Resultaten överensstämmer med tidigare, liknande studiers resultat..

Det finns många olika Data Mining-processer som kan tillämpas i ett Data Mining-projekt. Fördelen med att använda en Data Mining-process är att projektet blir strukturerat, processen kan hjälpa till att minska risker som annars kan uppstå och kan medföra att projektmålet förändras. Data Mining-processen som studien har undersökt är generell och studien försöker därmed precisera olika faser av processen, för att anpassas till ett prognostiseringsprojekt.Studien utvärderar den preciserade prognostiseringsprocessen genom att följa och dokumentera ett prognostiseringsprojekt på en Tillverkningsindustri. Studien analyserar teoretiskt vilka implikationer Tillverkningsindustrin kan möta och även om studiens framtagna process är tillämpningsbar i detta fall. Studien visar att det på en teoretisk nivå går att genomföra studiens preciserade Data Mining-process och visar även vilka risker som kan uppkomma om ett prognostiseringsprojekt inte följer en Data Mining-process..

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en Tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

Studien utgår från de största sektorerna i industrin för 27 EU-länder. Dessa är Tillverkningsindustri, byggindustrisektorn, den finansiella sektorn..

Som en del av forskningsprojektet Young Operator 2020 så syftar den här studien till att vara ett första steg mot en produkt, som med hjälp av av tekniken augmented reality ska vara en del av framtidens Tillverkningsindustri. Studien utgår från kognitionsvetenskap och människa-datorinteraktion för att ha användaren och användarens interaktion med prototypen i fokus. Eftersom olika typer av användare kan behöva olika saker av ett system, kommer den här studien också att utgå från teorier om kompetensnivåer. Ett system som är användbart för exempelvis en novis behöver inte nödvändigtvis vara användbart för en expert. En prototyp har skapats som en del av ett annat projekt och den utgår från det arbetssätt som operatörer på Volvo GTO i Skövde har idag.

Bakgrund: I slutet av 1980-talet slog de aktivitetsbaserade tankegångarna igenom, i form av ABC-kalkylering. Dock visade sig metoden vara komplex att använda i praktiken och därför introducerades tankegångar kring att istället använda den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften, ABM. Trots detta är det ABC som har fått störst genomslag i svensk Tillverkningsindustri.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om svenska företag använder sig av ABM och i så fall hur de använder ABM. Dessutom är syftet att studera hur sambandet mellan ABM och ABC ser ut för att utröna om det föreligger något beroende dem emellan.Metod: Denna uppsats har genomförts med en kombinerad forskningsdesign. Det har utförts både en enkätundersökning och en fallstudie, därmed har såväl kvantitativ som kvalitativ metod använts.Slutsatser: Resultatet av föreliggande studie visar på att företag i svensk Tillverkningsindustri inte känner till begreppet ABM men trots det används den aktivitetsbaserade informationen i styrningssyften.

Bakgrund: Att utveckla och förbättra organisationer genom effektivare användning av de resurser man har till förfogandet har blivit allt mer betydelsefullt under de senaste decennierna. Genom fokusering kring de aktiviteter som tillför värde hos kunden i slutprodukten kan företag reducera och eliminera oönskade slöserier inom tillverkningsprocessen. Ett verktyg som utvecklats och används för att eliminera dessa oönskade aktiviteter så som lagerhållning är Value stream mapping (VSM). Problemformulering: Hur kan man identifiera slöserier samt dess förbättringsmöjligheter för att möjliggöra en högre produktionskapacitet genom frigörandet av anläggningsyta?¨ Syfte: Genom användandet av VSM som modell, identifiera slöserier och kostnadseffektiva förbättringsmöjligheter. Metod: Denna fallstudie har utförts på ett företag som arbetar inom metallindustrin. Större delen av datainsamlingen har tagits från företagets egna dokumenterande data samt intervjuer med anställda och observationer under de besök författarna genomförde. Slutsatser: Genom att använda VSM som en modell har författarna lyckats identifiera fallföretagets största faktorer till slöserier samt ge förslag och underlag till framtida förbättrings implementationer av förbättringsstrategier.

AbstraktUppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord i syfte att studera hur mellanchefer i en Tillverkningsindustri arbetar med kompetensutveckling, samt hur de själva ser på sin roll i detta arbete. Uppsatsens empiriska del grundar sig på tio intervjuer med mellanchefer, genomförda på Trioplast AB i Smålandsstenar. Det finns en tydlig skiljelinje mellan kollektivanställda- och tjänstemannasidan vad gäller arbetet med kompetensutveckling. I produktionen är de direkta vinsterna av kompetensutveckling mindre sårbarhet vid sjukdom och andra ledigheter, då målet är att samtliga anställda ska kunna alla arbetsmoment. En annan viktig del av personalutbildning är säkerhetsaspekten, då ett felaktigt arbetsutförande kan vara direkt skadligt.

Denna rapport undersöker hur yrkeslärare på gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser på maskinkörkort som från 2012 är nytt i Sverige, och vad yrkeslärarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.Träindustrin är hårt drabbad av olyckor som ger lång sjukfrånvaro och bestående men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom träbranschen. Men dessa insatser har inte räckt för att minska arbetsskadorna tillräckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan på olycksstatistiken i Danmark.Genom enkäter har information samlats in från yrkeslärare som genomgått testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsättningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hälsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrån både ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav två kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor på en svensk Tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav två med personal ledare och två med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hälsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvård. Organisatoriska förutsättningar som ansågs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsättningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hälsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrån både ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav två kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor på en svensk Tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav två med personal ledare och två med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hälsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvård. Organisatoriska förutsättningar som ansågs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en Tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..