Varför väljer företagen inom Tillverkningsindustri- och energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den Tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..

Inom svensk process- och Tillverkningsindustri finns det stora mängder spillvärme som sällan kommer till användning. Att hitta olika tekniska lösningar för att effektivt tillvarata denna spillvärme skapar både nytta ur ett hållbart perspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv för företaget.I denna rapport presenteras en utarbetad beräkningsmodell i Excel. Beräkningsmodellen används för att uppskatta lönsamheten för anläggning av ett högtemperaturlager i berggrunden. Excel-filen ska kunna användas för företag som en första uppskattning om ett borrhålslager är ett alternativ för tillvaratagande av spillvärme. Utformningen av beräkningsmallen utgick från Xylems högtemperaturlager i Emmaboda.Beräkningsmallen testades på Xylems borrhålslager.

 Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och Tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra.

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhälle kan vi observera att många produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering är två fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex Tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats är att studera vilka effekter som NAFTA har haft på handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsområdet även har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i många delprocesser, med olika faktorintensiteter.

Vi har sett att den svenska Tillverkningsindustrin i detta nu befinner sig i ett paradigmskifte. Det vi observerat är att Tillverkningsindustrier idag försöker åstadkomma en mer effektiv organisation som bättre tillgodoser marknadens krav på snabbhet och kvalitet. Det råder samstämmighet i litteraturen vi studerat, om att det har varit nödvändigt för många organisationer inom Tillverkningsindustrin att förändra sina verksamhetsstrategier. Förändringen handlar om Lean och flödeseffektivisering som den nya verksamhetsstrategin. Genom intervjuer med ledare inom den svenska Tillverkningsindustrin har vi uppmärksammat att ledarskapet är av stor betydelse i denna nya verksamhetsstrategi.

Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att Mercosurländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. Mercosur hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.

Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att Mercosurländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. Mercosur hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.

Uppsatsens titel lyder: Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens chefer inom Tillverkningsindustrin. Studiens syfte är att undersöka skillnader och likheter mellan chefer på linjenivå på ett svenskt och ett tyskt företag inom Tillverkningsindustrin, där vi dels fokuserar på deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utsträckning nationalkulturen påverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie på linjechefsnivån dels på Saab i Trollhättan och dels på Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primära tillvägagångssättet har utgjorts av en deduktiv ansats där semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens chefer använts.

Detta är en magisteruppsats i arbetsvetenskap utförd under vårterminen 2014. Studiens syfte har varit att undersöka arbetsmotivationen bland anställda i en tillverkningsfabrik som implementerat principer och verktyg från lean production. Utgångspunkten har varit att undersöka om element i lean production, så som teamorganisering och delaktighet, har en positiv inverkan på inre motivation. I studien operationaliserades inre motivation som arbetstillfredsställelse och engagemang.     Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats från sammanlagt 12 respondenter, samtliga från samma fabrik i Svealand.

Det fenomen som varit föremål för den här studien är psykosocial arbetsmiljö. Fenomenet har undersökts med inriktning på Tillverkningsindustrin och organisationsformen Lean production. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse av hur medarbetarna i den här specifika kontexten upplever den psykosociala arbetsmiljön. De frågeställningar som studien ämnar besvara är:-Vad innebär en god psykosocial arbetsmiljö för medarbetarna i organisationen? -Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön i organisationen? Studien genomfördes med ett induktivt förhållningssätt.

Säkerhetshantering har sedan 1950-talet varit ett centralt ämne inom Tillverkningsindustrier och har haft en ständig utveckling och förbättring. Inom Tillverkningsindustrin arbetar ett stort antal människor och oftast dygnet runt, samtidigt finns det även många och en hög grad avancerade maskiner att handskas med. I ett stort flöde av anställda krävs en säker arbetsmiljö med en utvecklad säkerhetshantering. Det har inte alltid funnits samma kunskap när det gäller säkerhetshantering och utvecklingen eftersom den sker fortfarande.Syftet med rapporten är att skapa en djupare förståelse för kunskapen om säkerhetshanteringen kring arbetsplatsolyckor och det förebyggande arbetet för detta vid en tillverkningindustri. Kandidatarbetet har genomförts med hjälp av en litteraturstudie, ett antal intervjuer och ett studiebesök vid en av Sveriges Tillverkningsindustrier.

Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning från Tillverkningsindustri till tjänstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella värderingssätten av företagen inte längre ger en fullständig bild. Inom tjänstesektorn finns det många företag som är kunskapsbaserade, detta gör att de har svårt att förmedla hur stor del av företagets resurser som består av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport är att undersöka varför personalens kunskap inte har någon större roll i årsredovisningen samt att undersöka på vilket sätt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen från ett utomstående perspektiv, så som intressenterna upplever denna fråga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en så bred bild av ämnet som möjligt.Vi har använt oss av gällande lagar, tidigare forskning samt en allmän bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till är att denna fråga verkar följa konjunkturen och intresset från intressenterna är ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig.

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s Tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande.

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s Tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande. Metod: Vi har studerat tre olika teorier för konkurrens, monopolistisk-, resursbaserad- och hyperkonkurrens och olika syn på strategier som används inom nämnda konkurrenssituationer. Den empiriska undersökningen har bestått av tre intervjuer med personal på Wilden, Cascades Djupafors och Tarkett.