I första delen av denna uppsats gör vi en teoretisk undersökning av likabehandlingsplaner från tre skolor i Lunds kommun. Vi studerar hur dessa likabehandlingsplaner är utformade och om skolorna har valt att ta hjälp av något utomstående anti-mobbningsprogram. Varför skolorna har valt att få inspiration från ett specifikt anti- mobbningsprogram, och varför skolornas likabehandlingsplan ser ut som den gör, är några frågor som vi har studerat. Vi jämförde dessa handlingsplaner, studerade vad de har gemensamt och vad skiljer dem åt. Syftet med detta är att använda den insamlade fakta till att konstruera vår egen likabehandlingsplan. Resultatet av vår studie visade att likabehandlingsplanerna har en del gemensamma åtgärder men det finns även en del skillnader.

Denna rapport bygger på den kommande solcellsfasaden på kvarteret Frodeparken i centrala Uppsala. Projektet genomförs genom ett partneringavtal mellan Skanska Sverige AB och Uppsalahem. Syftet med detta examensarbete var att skapa en underhållsplan samt en investeringskalkyl för projektet. En teknisk bakgrund för solcellsanläggningar har sammanställts för att förstå hur systemet fungerar. Underhållsplanen grundas på fakta från solcellsleverantören och uppgifter från referensobjekt. Det har visat sig att solcellsanläggningar kräver väldigt lite underhåll. För att få en bred syn på investeringen har ett antal simuleringar på investeringskalkylen genomförts.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Trådgnistning (på engelska Wire Electrical Discharge Machining eller WEDM) är en termiskbearbetningsprocess för att med en trådelektrod skära i elektriskt ledande material. Metoden har teoretiskt sett många fördelar och relativt få nackdelar. Intervjuer i studien visar att trots detta så undviker flera industriföretag om möjligt denna process. Syftet med studien är att utifrån de teoretiska fördelarna som anges i litteraturen undersöka vad företag i Sverige anser vara de mest relevanta praktiska fördelarna med trådgnistning som bearbetningsprocess. En internetbaserad enkät har skickats ut och besvarats av 20 industriföretag runtom i Sverige.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..

Jag har under min tid som lärare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, så beslutade jag mig för att ta reda på vilka olika lärstilar som finns. Därefter undersökte jag vilken som är min egen lärstil som pedagog. Nästa steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det här fallet den som jag är handledare för. Slutligen ville jag, med hjälp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa på ett mer individanpassat sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlärare på gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda på detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade sex gitarrlärare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, två i Norrland och ett i Västerbotten. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas egen syn på motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. När det gäller att arbeta för motivation hade lärarna lite olika tankegångar, flertalet menade att det är viktigt att eleven får en förståelse för vad de håller på med på lektionen och varför. Andra hävdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela.

I Malmberget har LKAB ett 20-tal malmkroppar där gruvbrytning bedrivs ellerhar bedrivits. Med tiden går brytningen mot allt större djup och risken förbergmekaniska problem kan tänkas öka pga ökade spänningar. Närbergmassans hållfasthet överskrids frigörs potentiell eller lagrad energi i formav seismisk energi och benämns seismisk händelse. Gruvbrytningen påverkarett allt större område runt malmkroppen och de sekundära spänningarna kanpåverka normalspänningen över befintliga strukturer och således även utlösaglidningar som frigör seismisk energi pga av minskad skjuvhållfasthet.De seismiska händelserna delas på så sätt in i två olika huvudtyper, delstryckspänningsinducerade händelser och dels strukturrelaterade händelser. Denförstnämnda kategorin omfattar olika typer av smällberg medan den andrakategorin omfattar olika typer av skjuvbrott.För att övervaka de seismiska händelserna i en bergmassa används samma typav instrumentering som används för övervakning av jordbävningar.

Från och med 1:a januari 2015 börjar den nya F-gasförordningen, EU/517/2014, att gälla. Detta innebär att läcksökningsintervall kommer att ändras och att gamla köldmedium fasas ut och ersätts av nya. Syftet med arbetet var att ta reda på hur kylbranschen drabbas av den nya F-gasförordningen. För detta intervjuades tre representanter inom kylbranschen för att få deras syn på situationen. Ämnen som berördes var: Hur klara kylbranschen en eventuell ökad arbetsbörda, har entreprenörerna kunskapen som behövs inför framtiden, blir det ökade kostnader samt vilka de framtida köldmedierna kan tänkas bli? Sammanfattningsvis tror kylbranschen att de, efter utbildning, är väl förberedda och att det inte blir någon omfattande arbetsökning och att eventuella kostnadsökningar kommer främst hamna på brukaren. .

Examensarbetet är utfört på Albin Components i Kristinehamn som med gamla anor inom motortillverkning och komponenter till motorer har specialiserat sig på transmissionskugghjul till tung fordonsindustri.Projektet har gått ut på att analysera ställtiderna på kuggcellerna 3, 6, 8, 5 och 7. Förutsättningen för att använda produktionsfilosofin Lean Production och dess bruk av små batcher är att ha korta ställtider. Ställtiden är den tid som en maskin står stilla under bland annat byte av verktyg inför körning av en ny order. Då inget produceras under ställ är det en spilltid och som all spilltid måste det reduceras till ett minimum.SMED- metoden (Single Minute Exchange of Die) är en metod för reducering av ställtid där stället delas upp i OED (Yttre ställ) och IED (Inre ställ).Analysen har till stor del kretsat kring tidsåtgången för mätning i mätrummet som är en stor del av ställtiden. Dessutom undersöktes möjligheten att minska tidsåtgången vid själva ställets utförande och kommunikationen mellan operatörerna och mätrummet.För att uppfylla målen har kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorts.

I detta arbete prövas olika metoder för tidtabellsläggning av extratåg längs redan trafikerat enkel- eller dubbelspår. Förutsättningarna är att befintlig tidtabell inte skall behöva läggas om och att extratåget (om möjligt) inte skall behöva stanna längs vägen för bästa möjliga energi effektivitet. Först tas en exakt algoritm fram, för ett extra tåg. Denbaseras på att mellanrummet mellan ett par befintliga tåg kan betraktas som en ?korridor?, i vilket ett extra tåg kanläggas.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, både som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete är väl använt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret är mer diffust. Syftet med studien är mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebär att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstå vad det innebär i praktiken.En enkät har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensram som vi använt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vår egen modell, vilken vi sammanställt utifrån den litteratur vi tagit del av.

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan.

Arbetet omfattar en studie i värdegrundsarbetet i skolan. Vi har tittat på vad lärare anser ingå i arbetet med värdegrunden och vad de anser om sin egen etikundervisning. Med hjälp av frågeställningar vill vi få reda på huvudsyftet, nämligen att ta reda på hur olika lärare arbetar och resonerar kring värdegrundsarbetet i år 4 ? 6, för att kunna känna igen och förstå etiska situationer i klassrummet. Våra frågeställningar är följande: Vad anser lärare ingå i området etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet? Vad anser läraren om sin egen etikundervisning? Studien är byggd på fem lärarintervjuer och klassrumsobservationer i grundskolan år 4- 6.