Programmeringsspråken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jämförs, med tyngdpunkt på en praktisk jämförelse av fyra exempelapplikationer. Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsättningar förbäst prestanda, men att även C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av färdiga klasser är viktigare än språket. Ett olämpligt val kan göra prestandan mycket sämre än förväntat, medan den allra bästa prestandan ofta erhålls med en egen implementering. Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan är bättre i C# än i VB.NET.

Denna uppsats mäter och jämför prestanda mellan en objektorienterad databas och en relationsdatabas. Uppsatsen bygger på en utredande karaktär utifrån vår hypotes och vårt intresse att testa den.Hypotesen bygger på problematiken omkring mängden kod utvecklaren måste skriva för att kunna koppla ihop applikation med databas. En större mängd skriven kod som utvecklaren måste skriva borde göra att prestanda och svarstider blir långsammare. Därför ville vi undersöka om verktyg som medför en mindre mängd skriven kod kan förbättra prestandan och ge snabbare svarstider.Vi valde att testa vår hypotes mellan ADO. NET relationsdatabas och ADO.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov..

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Outsourcing är ett aktuellt begrepp som nyttjas flitigt i media. Allt fler funktioner blir föremål för outsourcing, företeelsen närmar sig därmed företagens inre verksamhet. Vi ställer oss framförallt frågande till outsourcing av den centrala redovisningsfunktionen. Hur kan denna funktion med sin närhet till företagets strategiska mål och taktiska beslut läggas ut på extern part? Förutom avgränsningen till redovisningsfunktionen har vi även valt att undersöka endast mindre företag.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer.

EDI (Electronic Data Interchange) är ett sätt att elektronisk överföra affärsdata direkt mellan olika företags datasystem. För många mindre företag med begränsade resurser, har understandarder som Edifact och XML visat sig vara alltför kostsamma, tidskrävande och komplicerade investeringar. Under senare tid har det kommit nya alternativ som särskilt ska underlätta för dessa företag att bedriva e-affärer. En sådan lösning är ebXML (Electronic Business using XML). Frågan är om ebXML är eller kommer att bli ett bättre alternativ än Edifact, lämpat för de mindre företagens behov och förutsättningar.

Bakgrund: Rottne industri a?r ett fo?retag som tillverkar skogsmaskiner, na?rmare besta?mt sko?rdare och skotare. En viktig del av fo?retagets strategi i dagsla?get grundar pa? att bedriva en genero?s reservdelsverksamhet ut mot kunder. Reservdelsverksamheten har vuxit och blivit en konkurrensfo?rdel fo?r Rottne industri.

Detta arbete undersöker hur företagare praktiskt kan optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier. Marknadsföring i sociala medier är något som många företagsledare prioriterar eftersom det främjar en tvåvägskommunikation som i sin tur kan leda till att man når ut till fler kunder och ge lyckade vinsteffekter.Arbetet behandlar utvalda best-practices för att hitta de rekommendationer som kan ses som bäst lämpade för att praktiskt optimera ett företags webbsida och profilsidor i sociala medier. För att precisera rekommendationerna granskade arbetet vilka som tillämpas i verkligheten samt vilket behov och vilken kunskap mindre verksamheter har av sociala medier. Detta undersöktes genom att analysera fem företags aktivitet på Internet samt genomföra en enkätundersökning riktad till småföretagare. Resultatet omfattar en sammanställning över adekvata rekommendationer till mindre företag som praktiskt vill optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier..

Syftet var att studera hur medvetet arbete med högläsning, läslogg och boksamtal påverkar elevers läsvanor och inställning till läsning. Utgångspunkten för vår rapport var att barn idag läser allt mindre och att boken fått fler konkurrenter. Vi utförde vår undersökning i Luleå kommun hösten 2003 under en sju veckor lång period. Eleverna gick i år fem och var femton till antalet. Genom enkätundersökningar och allmänna klassrumsobservationer har vi kartlagt att elevernas läsvanor och inställning till läsning är oförändrade, men med god vilja kan vi anta att en elev efter vårt utvecklingsarbete gått från att läsa mindre än trettio minuter per gång till att nu läsa åtminstone trettio minuter.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen fråga ställdes för att få fram studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys genom Lundman & Hällgren Graneheim(2012) användes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och då var det främst påverkan på den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehåller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa påverkar mindre städer. Studien utgår från teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att främst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar på frågor om hur det så kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frågan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till järnvägen, hur Hamars roll i olika regioner påverkas, samt om man kan dra några generella slutsatser om regionaliseringsprocessers påverkan på mindre städer. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner där staden ingår..

SammanfattningSyftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt.

Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap.Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess.