Sökresultat:
9515 Uppsatser om Tillväxt i mindre företag - Sida 43 av 635
Informations- och Kommunikationsteknologins betydelse för affÀrsmodeller i förlagsbranschen
Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med en bredare förstÄelse för
komplexiteten som ICT kan ge upphov till i framtagandet av nya affÀrsmodeller.
Genom en bredare förstÄelse vill vi bidra till att förbÀttra de förutsÀttningar
som ICT kan möjliggöra till för mindre svenska bokförlag pÄ en digitaliserad
marknad.
Metod: Vi har anvÀnt oss av primÀrdata i form av kvalitativa intervjuer, samt
sekundÀrdata bestÄende av relevant statistik gÀllande priskÀnslighet och
benÀgenheten att vilja lÀsa e-böcker. För att nÄ en tillförlitlig slutsats har
vi valt att lyfta fram teori som berör affÀrsmodeller och förÀndringen av
dessa.
Slutsats: ICT har viss betydelse hos mindre svenska förlag i arbetet med att
utveckla nya affÀrsmodeller.
Förenkling av revision i mindre aktiebolag : Vilka Àr alternativen?
Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjÀrde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag frÄn kravet pÄ revision och debatten kring revisionsplikt i smÄ bolag i Sverige Àr nu intensiv. Sedan Ärsskiftet 2004 gÀller Àven ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta sÄvÀl som ökade krav pÄ oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier Àr ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att smÄ och medelstora företag Àr i behov av enkla och ÀndamÄlsenliga regler. Det Àr sÄledes relevant att undersöka hur en ÀndamÄlsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra vad som kan avses nÀr begreppet ?förenkling? anvÀnds i debatten kring revision i mindre aktiebolag.
?? det Àr bara kÀrlek för mig? - Unga kvinnors berÀttelser om att vara normbrytande gÀllande sexualitet i en mindre stad
Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.
Uppfattningar om matematikundervisning : à rskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik ger sin syn
Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..
UN Guiding Principles on Business and Human Rights utveckling som norm: En analys av Sveriges regering, Volvo och G?teborgs Stad
Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.
ĂvergĂ„ngsreglerna i K2 - Effekten pĂ„ eget kapital i forsknings- och utvecklingsföretag
Bakgrund och problem: PÄ senare Är har internationella redovisningsregler pÄverkat densvenska redovisningen i allt högre utstrÀckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmÀnt rÄd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vÀgledning, Àven kallat K2. MÄlsÀttningen har varit att utforma ett regelverkutifrÄn anvÀndarnas behov genom att samla alla regler i ett allmÀnt rÄd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebÀra ett antal förÀndringar gentemot nuvaranderegelverk.
Kalkylering i tvÄ mindre bokbinderier
Titel: Kalkylering i tvÄ mindre bokbinderierBakgrund: För att fÄ en effektiv ekonomistyrning av ett företag krÀvs relevant information om de alternativ som finns och vad de har för konsekvenser. Men hur gör man för att fÄ informationen nÀr resurserna Àr begrÀnsade?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr: att beskriva hur produktkalkylering görs i tvÄ moderna bokbinderier  beskriva och analysera anvÀndningen av kalkylinformationenAvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar oss till att undersöka tvÄ företag med ca 20 anstÀllda och en diversifierad produktion.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har huvudsakligen insamlats genom intervjuer och observationer.Slutsatser: De tvÄ företagen gÄr olika tillvÀga vid upprÀttandet av sina förkalkyler men anvÀnder informationen pÄ liknande sÀtt till planering, prissÀttning och uppföljning.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att göra en liknande undersökning pÄ de större företagen inom bokbinderibranschen för att titta pÄ om större resurser lÀggs pÄ kalkyleringen med mer ÀndamÄlsenlig information att anvÀnda sig av som resultat..
Konsekvenser för revisionsbranschen genom slopandet av revisionsplikten för mindre företag
Under 1990-talet pÄgick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det Àr inte lÀngre en frÄgaom det kommer ske en lagÀndring Àven i Sverige utan snarare en frÄga omnÀr och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten Àr att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att pÄverka revisionsbyrÄerna samt ta reda pÄ om det kommer attske nÄgra former av förÀndringar inom revisionsbranschen, och i sÄ fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktÀr eftersom syftet Àr attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagÀndring som Ànnu integenomförts. Genom att anvÀnda oss av kvalitativ metod har vi fÄtt en djupareförstÄelse för Àmnet, snarare Àn en bred och översiktlig.
En enkÀtundersökning om attityder till A-kursen i Àmnet Idrott och hÀlsa genomförd pÄ en gymnasieskola vt-05
Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hÀlsa. Vi vill Àven se om och hur kursplanen följs och vilket innehÄll A-kursen har pÄ en gymnasieskola.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i nordöstra SkÄne. Eleverna som deltog i enkÀtundersökningen lÀste andra Äret i A-kursen i Àmnet idrott och hÀlsa. Totalt besvarade 98 elever ur Ärskurs 2 pÄ enkÀten.
UppvÀrmning av Björkö Friskola : Ett uppdrag för Stiftelsen Waldorfpedagogik i Vreta Kloster
Detta arbete gick i huvuddrag ut pÄ att undersöka uppvÀrmningsproblematiken pÄ Björkö Friskola i Linköping. Uppdraget hade som huvudsyfte att finna en lösning pÄ det kalla inomhusklimatet i skolbyggnaderna. Det ingick Àven att finna lösningar pÄ problem som anlÀggningen dragits med sedan byggnation. Efter avgasmÀtning pÄ fjÀrrvÀrmepannorna konstaterades det att en av dessa utvecklade mycket lÄg effekt och hade dÄlig förbrÀnning. En optimering av förbrÀnningen utfördes som resulterade i mindre pannunderhÄll och mindre miljöpÄverkan.
VÀrdering av smÄbolag
Bakgrund och problemUnder de senaste Ären har antalet börsnoterade smÄbolag ökat markant. Nya smÄbolag noterasi förstahand pÄ nÄgon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. FrÀmstaanledningen till att mindre bolag vÀljer att börsnotera sig Àr för att fÄ tillgÄng till riskkapital.Befintliga vÀrderingsmodeller Àr anpassade och formade efter kriterier som smÄbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid vÀrdering av smÄbolag Àr att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och dÀrmed dÄlig informationstillgÀnglighet.SyfteFörfattarna vill klarlÀgga de problem som uppstÄr nÀr mindre bolag vÀrderas. För att tydligtillustrera problemen för lÀsaren genomförs en vÀrdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsÀttningar smÄbolag och större bolag har vid företagsvÀrdering.
Da?r journalistik och teknik mo?ts : En kvalitativ studie av fo?rutsa?ttningar fo?r multimediajournalistik pa? svenska webbtidningar
Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.
Vindkraftverk pÄ gÄrdsnivÄ
Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin
verksamhet ytterligare ett ben att stÄ pÄ, men för att detta ska vara intressant krÀvs
lönsamhet. DÄ energipriserna varierar och kraven pÄ energieffektivisering blir hÄrdare,
ökar intresset i gÄrdsbaserad elproduktion.
Vindkraftverken har med Ären blivit allt större och investeringssummorna har blivit
högre. Ett vindkraftverk pÄ 2 MW har en investeringskostnad pÄ ca 30 miljoner, en
summa som Àr sÄ hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre
nÀringsidkare. Men nu har intresse vÀckts frÄn mindre elkonsumenter att investera i
mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k.
gÄrdsverk. För att besvara frÄgan görs en fallstudie.
I fallstudien rÀknas pÄ ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gÄrdsverk frÄn WindEn
Sweden AB.
Orginal eller kopia : Var gÄr grÀnsen?
Behovet av att skydda sig mot plagiat har blivit allt viktigare. Med dagens snabba kommunikation och höga teknologisk standard, kan en mer eller mindre liknade eller exakt kopia vara pÄ marknaden efter endast nÄgra fÄ dagar.Den som plagierar sparar bÄde tid och pengar. Att formge en tilltalande produkt, tar tid och kostar pengar, vilket gör att den som kopiera utnyttjar det nÄgon annan formgivit och det arbete den gjort. Dessutom sparar den som kopierar mycket tid pÄ att inte behöva marknadsföra produkten.De skydd som finns för produktens form och design, ges genom immaterialrÀtt som omfattar upphovsrÀtten patent, varukÀnnetecken samt mönster - eller formgivningsskydd.Alternativ för den som ?bara? vill göra kÀnt att man formgivit nÄgot Àr Svensk Forms Nyhetsregister.I uppsatsen redovisas nÄgra produkter som har blivit plagierade.
Vinstutdelning : Har den nya aktiebolagslagen
Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehÄller nya regler angÄende bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i Ärsredovisningen, istÀllet har bolagen fÄtt mer frihet att bestÀmma och motivera sin utdelning sjÀlva. Med hjÀlp av Ärsredovisningar undersöks om lagÀndringen har haft nÄgon effekt pÄ bolagens utdelningsnivÄ. Urvalet av bolag hÀmtas frÄn konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler frÄn deras Ärsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förÀndring av utdelningsnivÄerna och hÀnföra denna till lagÀndringen.