Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad.

I Närke ligger Kumla stad, en liten stad med stor vilja att växa sig större. Som en del i den utvecklingen har man nu bestämt sig för att anlägga en stadspark, Kumla Sjöpark. Sjöparken ska vara en del i stadsutvecklingen och göra staden mer attraktiv för redan boende Kumlabor samt locka till nyinflyttningar. Parken började anläggas vintern 2009-2010 med grävningen av sjöarna. Ett förslag till parkens utformning är gjort av Rolf Pettersson, Landskapsarkitekt, WSP.

Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående målstyrning upp.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.