Implementering av regional utveckling
Uppsala läns ambition att skapa ekonomisk tillväxt
Den regionala nivån har med tiden blivit allt viktigare. Både EU:s insatser genom sammanhållningspolitiken och strukturfonderna har tydligt en regional utgångspunkt. Men även på nationell nivå ses den regionala nivån som allt viktigare för olika regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt har Sverige ännu inte regionaliserats fullt ut. Nya strukturer staplas ovanpå de gamla och det finns en mängd geografiska avgränsningar och strukturer som för den enskilde medborgaren kan vara svårt att greppa. Inte heller den svenska regionala offentliga förvaltningen är enhetlig, exempelvis har Sverige tre olika organ för regional utveckling.
Den regionala nivåns ökade betydelse är resultatet av en insikt om behovet av att involvera fler parter i politikens planering och genomförande. Inte minst har EU under lång tid talat för partnerskap och strävat efter att leva upp till subsidiaritetsprincipen. Forskare talar om denna förändring av samhällsstyrningen som en övergång från government till governance och flernivåstyrning. Retoriskt rör det sig om att förankra beslut för att skapa hållbarhet, engagemang och att använda gemensamma resurser utifrån regionala förutsättningar. Vi ser en process där EU och staten skapar policys och trycker på för att få till stånd ett ökat underifrånperspektiv.
Denna uppsats tar utgångspunkt i Uppsala läns regionala utveckling och länets regionala utvecklingsstrategi (RUS), Drivkraft 3.0. Under vår- och sommar halvåret 2012 har politiker och tjänstemän involverade i framtagandet av RUS intervjuats för att skapa en förståelse för hur kravet uppifrån på ett underifrånperspektiv i regional utveckling realiseras. Syftet med detta examensarbete är att skapa en förståelse för regional utveckling genom att studera hur implementeringen av regional utveckling går till samt att ta reda på om hur implementeringsprocessen är inkluderande.
Planering och framtagandet av RUS:en har dels skett på basis av olika omvärldsanalyser och rapporter. Dels genom workshops och seminarier med politiker, tjänstemän samt företrädare från näringslivet. Samtidigt ses inte RUS:en som ett nytt styrdokument då den bygger vidare på två tidigare strategier. Uppsalas regionala utvecklingsstrategi är både omfångsrik och holistisk. Universiteten, Akademiska sjukhuset, Arlanda och geografiska läget ses som de viktigaste regionala förutsättningarna. Målen i RUS:en utgår från EU:s övergripande mål EU 2020.
Resultatet av studien visar att i ett uppifrånperspektiv ska regional utveckling handla om att skapa ekonomisk tillväxt. Den primära tanken är att nya företag och arbetstillfällen är grundläggande för offentlig service och för att säkerställa välfärden. Samtidigt får inte staten enligt princip starta, äga och driva företag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens. Insatser för regional utveckling handlar därför till stor del om att ?kratta manegen? dvs. att använda regionala resurser för att skapa förutsättningar för företag och arbetstillfällen.
Intervjustudien visar att det bland kommunernas politiker finns en viss osäkerhet kring vad regional utveckling egentligen är, möjligen p.g.a. av att det finns flera olika sätt att ?kratta manegen? dvs. att regional utveckling är så brett. Den mest påtagliga uppgiften inom regional utveckling är enligt kommunpolitikerna infrastruktursatsningar, vilket alla de intervjuade har som
högsta prioritet. Det finns också en stark tilltro att Uppsala stads utveckling kommer att spilla över på de övriga kommunerna. Målen i RUS ägs av kommunerna, men det finns inga extra finansiella styrmedel och åtagandena är frivilliga. Förankringen till länets kommuninvånare är näst intill obefintlig.