Sök:

Sökresultat:

379 Uppsatser om Tilltro till sin förmćga - Sida 25 av 26

Implementering av regional utveckling : Uppsala lÀns ambition att skapa ekonomisk tillvÀxt

Den regionala nivÄn har med tiden blivit allt viktigare. BÄde EU:s insatser genom sammanhÄllningspolitiken och strukturfonderna har tydligt en regional utgÄngspunkt. Men Àven pÄ nationell nivÄ ses den regionala nivÄn som allt viktigare för olika regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt har Sverige Ànnu inte regionaliserats fullt ut. Nya strukturer staplas ovanpÄ de gamla och det finns en mÀngd geografiska avgrÀnsningar och strukturer som för den enskilde medborgaren kan vara svÄrt att greppa.

Möten i det offentliga rummet : att planera för sociala interaktioner

MÀnniskor fÄr möjlighet att ses och mötas i stadens offentliga rum. För att försÀkra att staden pÄ ett hÄllbart sÀtt planeras för dess invÄnare, behövs kunskap kring hur det sociala livet i offentliga rum fungerar och Àven hur vi kan bibehÄlla och utveckla dess funktion som mötes-, aktivitets- och uppehÄllsplats. De offentliga rummen i en stad Àr till för stadens alla invÄnare oavsett kön, etnicitet, Älder, ekonomi osv. Dess anvÀndning skiljer sig genom tiderna och domineras idag frÀmst av frivilliga aktiviteter dit bland annat sociala aktiviteter rÀknas. Det finns varierande sÀtt att ta det offentliga rummet i ansprÄk. Konflikten mellan föreskrivna och unika anvÀndningar genererar en social friktion som frÀmjar mer öppna och tillgÀngliga offentliga rum för fler grupper. Genom litteraturstudier med utgÄngspunkt i det offentliga rummet studeras det sociala livet och dess förutsÀttningar.

Regional omsorg om vatten Roxen och Glan : vattenmiljöer i Motala Ströms avrinningsomrĂ„de i Östergötland

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i omrĂ„det Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, dĂ€r det första Ă€r ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frĂ„gorna i studien, samhĂ€lleliga och nutida förhĂ„llanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet Ă€r just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter pĂ„ vattenmiljöfrĂ„gor i omrĂ„det Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen Ă€r i första hand en samhĂ€llsvetenskaplig kvalitativ studie.

Integritet och etnicitet - En undersökning om olika etniska gruppers syn pÄ personlig integritet i samband med direktmarknadsföring

Sverige har kommit att förÀndras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat pÄ senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mÄngfald som Àr ett resultat avkrissituationer i omvÀrlden och dÀr Sverige har kommit att bli ett nytt hem för mÄnga. Konsumenterna i Sverige Àr med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgÄtt ett paradigmskifte dÀr professionella har alltmer gÄtt frÄn transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring dÀr allt större tyngd sÀtts pÄ att kÀnna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring Àr den metodik som vi har utgÄtt ifrÄn inomrelationsmarknadsföringen.

Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender : en fallstudie av Kungsbacka

Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.

Salutogen hÀlsa och arbetssÀttet Lean : En kvalitativ studie om chefer och medarbetares hÀlsoupplevelser av arbetssÀttet Lean

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", pÄverkar individen till att försöka upprÀtthÄlla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhÀlle. Den ökade ohÀlsan skapas av problem som otrygga arbetsförhÄllanden, en stressigare arbetsmiljö för bÄde fast anstÀlld och tillfÀllig arbetskraft. Personalens arbetsÀtt utkristalliseras pÄ mÄnga olika sÀtt i verksamheterna, vilket fÄr konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mÄl. Följden blir att var och en arbetar utifrÄn sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvÄrar arbetet mot gemensamma mÄl, visionen om den teoretiska kunskapen har gÄtt förlorad.

Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender - en fallstudie av Kungsbacka

Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.

Hur turkiska kvinnor konstruerar kön genom arbetsfördelningen i hemmet : en kritisk diskursanalys

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", pÄverkar individen till att försöka upprÀtthÄlla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhÀlle. Den ökade ohÀlsan skapas av problem som otrygga arbetsförhÄllanden, en stressigare arbetsmiljö för bÄde fast anstÀlld och tillfÀllig arbetskraft. Personalens arbetsÀtt utkristalliseras pÄ mÄnga olika sÀtt i verksamheterna, vilket fÄr konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mÄl. Följden blir att var och en arbetar utifrÄn sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvÄrar arbetet mot gemensamma mÄl, visionen om den teoretiska kunskapen har gÄtt förlorad.

Kumla Sjöpark : ett gestaltningsförslag

I NÀrke ligger Kumla stad, en liten stad med stor vilja att vÀxa sig större. Som en del i den utvecklingen har man nu bestÀmt sig för att anlÀgga en stadspark, Kumla Sjöpark. Sjöparken ska vara en del i stadsutvecklingen och göra staden mer attraktiv för redan boende Kumlabor samt locka till nyinflyttningar. Parken började anlÀggas vintern 2009-2010 med grÀvningen av sjöarna. Ett förslag till parkens utformning Àr gjort av Rolf Pettersson, Landskapsarkitekt, WSP.

Styrning utan riktning: en studie med fenomenologisk ansats
om gymnasieelevers uppfattning av mÄlen i samhÀllskunskap A

Syftet Àr att utifrÄn ett uppfattningsperspektiv se hur vÀl gymnasieeleverna uppfattar kursmÄlen i samhÀllskunskap A. För att underbygga syftet anvÀnds frÄgestÀllningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i uppfattning, dessa Àr: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes pÄ tolv elever frÄn tre olika program, fyra elever frÄn varje program, varav hÀlften pojkar och hÀlften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta Àmnet. Metoden Àr kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angÄende mÄlstyrning upp.

FrÄn djuppsykologi till höjdpsykologi : frÄn Mesmer till Wilber

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, frĂ„n Anton Mesmer och markis de PuysĂ©gur pĂ„ 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de dĂ€refter framvĂ€xande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat pĂ„ nĂ„gra teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och SjĂ€lvet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. frĂ„n de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och frĂ„n Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa pĂ„ hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom bĂ„da dessa tĂ€nkare, som intar en helt annan stĂ„ndpunkt Ă€n Jung, kan bidra till förstĂ„elsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag stĂ€llt frĂ„gan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lĂ€mnade denna organisation dĂ„ han insĂ„g att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.

Lagstiftning eller rekommendation : - börsbolags upplevelse av SOX hÄrda hand kontra kodens mjuka fingervisning

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler sÄsom Enron och Worldcom i USA och Àr en mycket stor hÀndelse inom redovisningsvÀrlden. Felaktigheter och bedrÀgerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och dÀrmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som stÀller mycket hÄrdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. MÄnga amerikanska företag Àger dotterbolag utomlands och det finns mÄnga utlÀndska företag som Àr börsnoterade i USA. PÄ sÄ vis blir SOX:s effekter grÀnsöverskridande.

Fallet Enbom: en studie av Norrbottenspressens rapportering

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), NorrlĂ€ndska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) Ă„t i rapporteringen gĂ€llande den sĂ„ kallade Enbomprocessen under Ă„r 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning pĂ„verkade rapporteringen. Uppsatsen har avgrĂ€nsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten dĂ„ Norrbottens lĂ€n var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska lĂ€ge Ă€r intressant. NĂ€rheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dĂ„tida politiska situationen i Norrbotten dĂ„ detta lĂ€n var det överlĂ€gset kommunisttĂ€taste i Sverige. Fokus i tidshĂ€nseende ligger pĂ„ februari 1952 dĂ„ Fritiof Enbom greps och augusti mĂ„nad samma Ă„r, dĂ„ domarna i mĂ„let förkunnades.

Åtalsprövning vid immaterialrĂ€ttsintrĂ„ng : En orĂ€ttvis utformning?

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

UnderhÄll vid vÀxelvist boende

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->