Sökresultat:
158 Uppsatser om Tillståndsbedömning - Sida 6 av 11
Vad ligger till grund fo?r den psykiatriska bedo?mningen inom den prehospitala va?rden? : Ambulanssjuksko?terskans perspektiv
Bakgrund:Â Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte:Â Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod:Â Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat:Â Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion:Â Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.
ADHD-Design : En undersökning av bilder om, för och av ADHD
Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.
I lagens namn? Poliser och etiska beslut.
Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna
yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har
olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att
underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt
eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad
som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.
SJUKSK?TERSKANS N?DV?NDIGA KUNSKAPER F?R TIDIG IDENTIFIERING AV SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt
Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar
oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r
tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p?
akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext
uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan
f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med
k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv.
Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p?
akutmottagningen.
Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-,
kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus.
Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och
presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman.
Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera:
1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och
screeningsverktyg.
Klimatf?r?ndringar och h?lsa : Sjuksk?terskans ansvar i en global utmaning: En litteratur?versikt
Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.
Konst och kvalitet : Ett arbete om styrning av kulturell verksamhet
I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.
N?r v?ldet finns n?ra En allm?n litteratur?versikt om faktorer som p?verkar sjuksk?terskans m?jligheter att identifiera v?ld i n?ra relation p? akutmottagningar
Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller
stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och
individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor
av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner.
Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.
Nyanl?nda ungdomars skrivutveckling i svenska som andraspr?k ? en unders?kning i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska
I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).
Behov av akut datortomografi och medicinska a?tga?rder hos patienter med strokesymptom och/eller medvetandepa?verkan ? Go?r ambulanssjuksko?terskan och medicinla?karen samma bedo?mning?
Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.
Inget kan dofta ur inget : Identifiering av Enterobacteriaceae-arter isolerade från fyra opastöriserade franska mögel- och kittostar
Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.
ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder
Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra
lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid
flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis
lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket
obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.
Hur patienter med psykisk oh?lsa upplever m?tet med sjuksk?terskor : En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.
PALLIATIV V?RD AV BARN Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder f?r ?kat v?lbefinnande
Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar
som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva
metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande
komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan
bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den
palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och
f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.
I gr?nslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksf?rklaringar till sinnessjukdom i r?ttspsykiatriska unders?kningar fr?n 1947
Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.
Fonologi hos svenska förskolebarn i åldersgruppen 4?5 år : Referensdata till kortversionen av ett fonologiskt bedömningsmaterial
Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.