Många främre korsbandsskadade idrottare upplever efter operation en nedsatt Tillit till knäet och är rädda för nya skador. Detta kan resultera i försämrad rehabilitering. Det är därför viktigt att kunna identifiera dessa patienter.Syfte:Syftet med den här studien var att klargöra i vilken utsträckning trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet avspeglar vilken Tillit till knäet den korsbandsopererade patienten upplever 6-12 månader efter operation i samband med återgång till idrott.Metod:Urvalet bestod av 9 kvinnor och 9 män patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion och som 6-12 månader efter det var på väg tillbaka till idrott. Deltagarna genomförde tre funktionella tester, trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet på sitt ickeopererat respektive på sitt opererade ben. Före varje hopptest skattades på en visuell analog skala ( VAS-skala) graden av Tillit till knäet inför hoppet och graden av förmåga att ta i efter hoppet.

Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med diagnostiserad cancersjukdom upplever kontinuitet, delaktighet och Tillit i samband med vård och behandling. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och bekvämlighetsurval användes som urvalstyp. I urvalet ingick patienter diagnostiserade med cancersjukdom behandlade vid en onkologisk dagvårdsavdelning eller en onkologisk vårdavdelning. Inklusionskriterier var att patienten talade svenska flytande och var över 18 år. Patienter i livets slutskede samt med sjukdom som innebar en kognitiv nedsättning exkluderades.

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, Tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, Tillit och hopp hos patienter.Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, Tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med Tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om Tillit.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever Tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella Tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever Tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

The aim of this qualitative study was to explore which inner conceptions about the abused older women the professional social workers had and how they experienced the enconter of an abused old woman in an intimate partner relation. The theoretical background is social construction by Berger and Luckmann. This theory was uset to analyze the transcribed interviews. This study is based on nine interviews with five professionals in social services, three volunteers from the voluntary sector and one social worker who worked in a community based support group for abused older women. The result of this study shows that older women were often abused, by a relative they were dependent on, in their home.

Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svårigheter och möjligheter i strävan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa Tillit och uppleva brist på Tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsättningar".

The purpose of this essay is to examine the origin of generalized trust. We compare existing theories on trust to determine what approach is more fruitful in explaining the prevalence, or absence, of trust. Our conviction is that trust should be viewed as an interaction, rather than a disposition or a rational choice. The sample is based on the countries of the OECD. In total, five different hypotheses are tested: i) that generalized trust is created by equal distribution of income, ii) that generalized trust is created through monitoring of the state, iii) that generalized trust is created through rule by law; iv) that generalized trust is created when the welfare apparatus is guided by principles of universalism; or iv) that generalized trust is created when the state integrates trust networks.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka arbetssätt som påverkar till en ökad Tillit till vård och omsorg samt till vårdpersonal inom missbruk- och beroendevård. Metoden för utförandet av litteraturstudien utgick från artikelsökning i två olika databaser Trust, "Substance Abuse Treatment", ?Substance-Related Disorders?, ?Substance abuse?, ?Motivational Interviewing? & ?Case Management?. Samtliga artiklar granskades utifrån Göteborgs Universitet, institutionen för vårdvetenskap och hälsas mall för granskning av artiklar och tre olika kategorier skapades. Resultatet baserades på nio kvalitativa och kvantitativa artiklar som berör Tillit mellan vården och patienten, Case managements förbättring av organisationen kring patienten och motiverande samtal påverkan på motivation till behandling.

Den här uppsatsen ämnar studera effekterna av att använda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man får luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gått ut på att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom målgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt två kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrå, kund och allmänhet och därefter ställt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och Tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgång och således kan PR-kuppar ses som motsägelsefulla i marknadsföringssyfte.

Syftet med denna studie är att undersöka varför triadiska köpprocesser avbryts och vilken som är den vanligaste anledningen till att detta sker. Vi vill få svar på om brist på Tillit och upplevd risk, låg användarvänlighet eller bättre alternativ är anledningar till att triadiska köpprocesser avbryts. Vi undersöker även vilken av dessa tre anledningar som är den vanligast förekommande orsaken till att triadiska köpprocesser avbryts. Den empiriska datainsamlingen görs på e-handelsföretaget HinnerDu.se. Det teoretiska ramverket används som grund för den kvalitativa undersökningen som består av 30 intervjuer med personer som enligt empiriföretaget avbrutit köpprocessen på hemsidan.

Vi hade en föreställning om att det ibland kan vara svårt att som ledare i en arbetsgrupp skapa Tillit samt effektivitet. Detta fångade vårt intresse och gjorde att vi närmare ville studera två arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gällande effektivitet, Tillit samt ledarskap. Vårt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stärka Tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram:Vilka ledarskapsfaktorer kan stärka Tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp?Utifrån uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes två kvalitativa intervjuer med de två utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkätundersökning genomfördes i de två arbetsledarnas respektive arbetsgrupper.Vårt resultat visar i huvudsak att det är anpassning efter situation och kontext, förmågan att frångå personliga intressen och istället se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmärksamhet på arbetsgruppens behov och önskemål, samt stöd genom tillgänglighet som är de ledarskapsfaktorer som kan stärka Tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp..

Syftet med studien har varit att skapa förståelse för sambandet mellan Tillit och en ledningsgrupps förmåga att formulera mål och strategier vid coopetition. Studien har vidare syftat till att undersöka sambandet mellan utformningen av ett balanserat styrkort och Tilliten. Studien har även syftat till att skapa förståelse för hur och om ett balanserat styrkort kan påverka förmågan hos en ledningsgrupp, i ett företag som präglas av coopetition, att formulera mål och strategier. Studien har genomförts som en interaktiv och aktörsorienterad fallstudie av ett företag som genomgått en fusionsprocess. Studiens resultat har analyserats genom att pröva fem teser som utvecklats ur studiens teoretiska referensram.

Sammanfattning/abstrakt För att ett samhälle ska fungera måste människor känna Tillit till de samhällssystem de ingår i. Dessa system kan utgöras av både sociala och kulturella strukturer. I takt med den tekniska utvecklingen har alltfler människor fått tillgång till internet. Detta innebär att begrepp som trovärdighet och Tillit är centrala även för den digitala världen. Idag sköter dessutom en allt större del av Sveriges befolkning exempelvis hela sin ekonomi digitalt med hjälp av internetbanker.

Trots stora satsningar på en bred lansering av elektronisk handel blev inte genomslaget så omedelbart som många förutspått. I efterhand kan de optimistiska beräkningarna förklaras som en följd av uppblåsta förväntningar som präglade IT-branschen men det kan ha funnits ytterligare faktorer som bidrog till den uteblivna succén. Sett ur ett användarperspektiv innebär en övergång från traditionell till elektronisk handel stora förändringar på flera områden, en omställning som kanske inte riktigt togs på allvar. Tillit och förtroende diskuteras ofta i sammanhang där två parter etablerar en relation grundad på löften och förväntningar. Tillitsbegreppet är komplext och blir ännu mer sammansatt när det appliceras på interaktion mellan människa och dator.