ABSTRACT TITEL: Är sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner lönsamma pĂ„ den svenska marknaden? SEMINARIEDATUM: 2008-06-02 ÄMNE/KURS: NEKM01 ? Examensarbete magisternivĂ„, 15 ECTS FÖRFATTARE: Carl Hersaeus HANDLEDARE: Hossein Asgharian NYCKELORD: Optionsstrategier, Vaggor, Strutar, Historisk Volatilitet, OMX SYFTE: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner, s.k. strutar och vaggor, Ă€r lönsamma pĂ„ den svenska marknaden. Vidare avser studien att tolka hur och nĂ€r dessa strategier anvĂ€nds bĂ€st. Uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n en liknande amerikansk studie dĂ€r amerikanska NASDAQ QQQ optioner studeras.

I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

Webbapplikationer har en stadigt ökande anvÀndning i affÀrsvÀrlden. Fördelarna ÀrmÄnga, nÄgra Àr enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning ochunderhÄll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts pÄ engammal traditionell modell. Modellen innebÀr att anvÀndaren klickar pÄ en lÀnk för fÄny information. En förfrÄgan skickas dÄ till informationsservern som i sin turbehandlar och returnerar all information.

En minskad herbicidanvÀndning Àr önskvÀrt ur flera aspekter. BÀst effekt pÄ plantan ska fÄs frÄn appliceringen om denna Àr i aktiv tillvÀxt. För att herbicider ska kunna anvÀndas framgÄngsrikt sÄ Àr en avstannad tillvÀxt en förutsÀttning för en lyckad bekÀmpning. I arbetet har en frÄgestÀllning varit om det gÄr att avgöra om vÀxter avstannat i tillvÀxt, genom att utvÀrdera en vÀxtfysiologisk metod. I experimentet har mÀtning av vÀxtens fotosynteskapacitet, som kan mÀtas med klorofyllfluorescens valts som metod.

Som aktiv nyttjare av kollektivtrafiken har jag ofta upplevt hur vÀntan kan kÀnnas sÄpass negativ (trÄkig och otrygg) att jag valt andra fÀrdmedel. MÄste det se sÄ ut? Vad styr utformningen av hÄllplatserna i Göteborg och hur skulle de kunna gestaltas för att skapa mervÀrden? I denna uppsats har mÄlet varit att redogöra för varför hÄllplatser Àr utformade som de Àr, genom exemplet Göteborgs innerstad, samt med hÀnsyn till detta ifrÄgasÀtta och föra en kritisk diskussion kring hur hÄllplatserna skulle kunna planeras och gestaltas för att bidra till en mer attraktiv vÀntan och urban miljö. Syftet har varit att öka min egen förstÄelse för denna planering men Àven belysa hÄllplatsens potential till att dels fÄ fler att resa kollektivt, dels bidra till en stimulerande tÀt stad. Studien Àr indelad i en inventerande del som besvarar vem och vad det Àr som styr följt av ett kritiskt diskuterande avsnitt som ifrÄgasÀtter utformningen.

En av de frÄgor som diskuteras allra mest i politiken Àr hur man bÀst gör för att öka sysselsÀttningen och minska arbetslösheten. Den nuvarande regeringen har som mÄl att Sverige ska ha lÀgst arbetslöshet i EU 2020, genom en ?modern och aktiv nÀringspolitik? (Regeringskansliet, 2014). Att detta hÀnger samman med ekonomisk tillvÀxt ifrÄgasÀtts sÀllan i den politiska debatten, vilket empirin talar för att det inte heller behöver göras i de flesta fall. Men under vissa perioder har det visat sig att det inte alls Àr sjÀlvklart att dessa hÀnger ihop, dÄ normal eller hög tillvÀxt inte har inneburit högre sysselsÀttning eller lÀgre arbetslöshet.1993 slÀppte UNDP sin Ärliga Human Development Report dÀr de beskrev att lÀget i vÀrldsekonomin kunde beskrivas med vad de kallar för ?a new phenomenon ? jobless growth? (UNDP, 1993:36).

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Multipel Skleros, MS, Àr en kronisk autoimmun sjukdom med cirka 17000 diagnosticerade patienter i Sverige. Sjukdomen drabbar framför allt kvinnor i Äldersintervallet 20-40 Är. Myelinet som omger axonerna inflammeras och skadas, vilket medför blottade nervtrÄdar med försÀmrade impulser som följd, varvid symtom som okoordinerade rörelser och domningar Àr vanligt. Idag finns ingen lÀkande behandling mot MS. Vid skov med akuta funktionsnedsÀttningar anvÀnds metylprednisolon för att förkorta skovets tid.

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Bakgrunden till arbetet Àr att Sverige blir ett alltmer mÄngkulturellt samhÀlle och att mÄnga barn idag Àr flersprÄkiga och vi uppfattar det som viktigt att stÀrka barns modersmÄl vilket Àr en förutsÀttning för att utveckla ett andrasprÄk. Syftet Àr att belysa vilket stöd i form av modersmÄlsundervisning eleverna fÄr grundskolans tidiga Är och vad pedagoger i F till Är 5 anser vara ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i skolan. För att kunna undersöka Àmnet har vi stÀllt oss tvÄ huvudfrÄgor; Hur ser modersmÄlsundervisningen i mÄngkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger sprÄkutvecklande i mÄngkulturella skolor? Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tio pedagoger; fyra klasslÀrare, fyra modersmÄlslÀrare och tvÄ fritidspedagoger pÄ tvÄ olika skolor ? bÄda med stor andel barn med annan Àn svensk kulturell bakgrund Resultatet visar att pedagogerna menar att drama, lÀsning, diskussion, att skriva, musik och bild Àr de viktigaste aktiviteterna för elevernas sprÄkutveckling. ModersmÄlslÀrarna lyfter fram lÀs- och skrivfÀrdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen. Innemiljön och skolornas utrustning och material tas ocksÄ upp. Alla arbetar pÄ olika sÀtt, men nÀmner ÀndÄ samma hjÀlpmedel och aktiviteter som stöd till den sprÄkliga utvecklingen. SprÄkutvecklingen Àr individuell och en skapande process som krÀver en aktiv engagemang frÄn inlÀrarens sida.

Jag har i denna studie dels försökt belysa nÄgra ungdomars instÀllning till att anvÀnda sig av Internet för informationssökning och valstöd, vÀgledning via Internet, i syfte att sjÀlva ta mer aktiv del i sin valprocess inför gymnasievalet. Dels försöka belysa deras instÀllning till om Internet och valstöd kan vara ett komplement i vÀgledningen nÀr det gÀller valet till gymnasiet. Jag har ocksÄ försökt klarlÀgga vilken instÀllning som de utbildningsansvariga för studie- och yrkesvÀgledarutbildning i Sverige har till Internet och valstöd i vÀgledningssammanhang. I min studie har jag anvÀnt mig av relevant litteratur, kurslitteratur, litteratursökning vid VÀxjö universitetsbibliotek och Malmö högskolas bibliotek samt artikelsökning via Internet. Jag har besökt en gymnasieskola och intervjuat fyra ungdomar angÄende deras instÀllning till Internet och valstöd.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en aktiv holistisk vÄrd som utgÄr frÄn den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vÄrd som ett förhÄllningssÀtt som syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter och deras nÀrstÄende som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vÄrdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vÄrd befinner sig i en utsatt situation och dennes behov bestÄr i att upprÀtthÄlla god livskvalitet genom smÀrtlindring och existentiellt stöd. Denna situation stÀller krav pÄ sjuksköterskor att stÀndigt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter i palliativ vÄrd.Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ Ätta vetenskapliga kvalitativa artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och MEDLINE.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och söka förstÄelse för avstÄndstagande frÄn sociala medier. Detta Àr en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland anvÀndare av sociala medier, i synnerhet pÄ Facebook. Med anledning av detta har jag dÀrmed valt att begrÀnsa studien genom att undersöka avstÄndstagande frÄn just detta sociala nÀtverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur anvÀndare av sociala medier förklarar orsakerna till avstÄndstagande, hur de upplever att de har pÄverkats av det samt undersökt pÄ vilket sÀtt avstÄndstagande kan tolkas och förstÄs som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang.För att ge svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förstÄelse för respondenternas avstÄndstagande. Studien tar sin utgÄngspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers pÄverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik.