Att det finns mÄnga olika sÀtt att ta in och föra ut kunskap pÄ Àr alla medvetna om och Àven att vi bÀst lÀr oss genom att fÄ anvÀnda flera sinnen. Min förestÀllning Àr att eleverna lÀr sig bÀst genom aktiv inlÀrning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlÀrning frÄn elevernas sida. Jag har valt att undersöka om Àmnesövergripande undervisning, Àr en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssÀtt. Med min uppsats vill jag Àgna mig Ät att undersöka hur lÀrares syn Àr pÄ Àmnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer Àn vanlig undervisning?.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter inom alla vÄrdformer patienter som vill ha aktiv dödshjÀlp. I dessa situationer stÀlls ibland patientens autonomi mot sjuksköterskans uppgift att företrÀda patienten, lindra dennes lidande och vÀrna om patientens mÀnniskovÀrde. Dessa tvÄ riktlinjer bör integreras för att sjuksköterskan ska kunna möta och optimera vÄrden för patienter med ett krav eller en önskan om att fÄ aktiv dödshjÀlp. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter som krÀver eutanasi och hur sjuksköterskan kan göra för att minimera orsaker till kraven pÄ eutanasi och dÀrigenom öka livskvalitet för dessa patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL.

Latensfasen Ă€r den första fasen i ett förlossningsarbete och Ă€r en normal process, trots detta Ă€r den komplex och svĂ„rdiagnostiserad. Det finns ingen direkt grĂ€ns mellan förvĂ€rkar och latensfasens början, dĂ€remot finns en tydligare beskrivning av nĂ€r den aktiva fasen startar. Att latensfasen inte Ă€r vĂ€l definierad kan innebĂ€ra problem för barnmorskor i deras möte med dessa kvinnor. En lĂ„ng latensfas Ă€r relaterat till ett antal problem för den födande kvinnan, sĂ„som trötthet, uppgivenhet, smĂ€rta, oro och olika förlossningskomplikationer. Även risken för interventioner ökar om kvinnan kommer in i ett tidigt skede till förlossningsavdelningen, och Ă€nnu inte Ă€r i aktivt fas.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Warnit AB har under ett tidigare examensarbete vid LTU utvecklat ett intelligent larmsystem som kÀnner av vibrationer och automatiskt sÀnder ett trÄdlöst larm till anvÀndaren via SMS eller e-post. För att utveckla ytterligare produkten har Warnits VD, Peter Stenlund kommit med ett förslag om effektmÀtning pÄ trefassystem. Detta examensarbete har i samarbete med EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LuleÄ tekniska universitet resulterat i ett prototypeffektmÀtningssystem för aktiv, reaktiv och skenbar-effekt pÄ symmetriska trefaslaster. Aktiv, reaktiv och skenbareffekt kan avlÀsas bÄde pÄ plats via en display och via Internet pÄ en webbsida genom att anvÀnda WarnitBoxens trÄdlösa kommunikationsmöjlighet för att koppla den trÄdlöst till Internet..

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

En knÀprotes förbÀttrar ofta livskvalitén för de som har levt med lÄngdragna smÀrtor. Oftast Àr det patienter med artros eller reumatiska besvÀr som fÄr en ny knÀled, i synnerhet de som har hotad gÄngförmÄga. Operationsresultaten Àr ofta mycket goda utifrÄn smÀrtlindringsaspekter men mÄnga patienter har bestÄende kraft och funktionsnedsÀttningar i den nya leden. Aktiv rehabilitering har visat goda resultat för dessa patienter. Vad gÀller tidig styrketrÀning dÀremot finns det mycket fÄ studier.

SvÀngningar i drivlinan hos en lastbil pÄverkar vÀxlingskvalitén negativt. Det blir lÄngsamma vÀxlingar med dÄlig komfort. Metoder för att komma tillrÀtta med dessa problem kan till exempel vara att skatta svÀngningarna och aktivt dÀmpa dem genom att styra motorn i lastbilen. Dessa metoder behandlas i detta arbete. En matematisk modell över drivlinan har tagits fram.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om elevers muntliga framtstÀllning kan pÄverkas genom aktiv taltrÀning, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att eleven vill och vÄgar tala. Utvecklingsarbetet genomfördes under vÄr slutpraktik, vilken innefattade sju veckor under hösten 2004 i en Ärskurs 8 i LuleÄ kommun. Hela klassen ingick i detta arbete men sex elever varav fyra flickor och tvÄ pojkar valdes ut slumpmÀssigt för att observeras. Med hjÀlp av enkÀter, observationer och loggböcker har vi fÄtt elevernas egna tankar och upplevelser, samt kunnat följa deras utveckling. Resultatet visar att aktiv taltrÀning pÄverkar eleverna positivt men att denna trÀning bör pÄgÄ kontinuerligt i skolans undervisning..

Tidigare forskning inom omrÄdet aktiv/passiv vila mellan seten vid styrketrÀning ligger till grund för vÄrt val av Àmne för kandidatuppsatsen. StyrketrÀning Àr nÄgot som ligger i tiden och dÀrför behövs det forskning som visar hur en individ kan förÀndra sitt trÀningsupplÀgg till nÄgot som Àr effektivt för de mÄl som personen har med trÀningen, en faktor som gÄr att pÄverka Àr setvilan. Den forskning som Àr utförd inom Àmnet visar delade resultat, det finns positiva resultat för den aktiva ÄterhÀmtningen men ocksÄ studier som inte visar nÄgon skillnad. Studien syftar till att undersöka hur tvÄ olika ÄterhÀmtningsmetoder (aktiv och passiv ÄterhÀmtning) som kan anvÀndas under setvilan pÄverkar utvecklingen av antalet repetitioner individen kan genomföra per set. VÄr studie Àr utförd pÄ nio personer, varav fyra var killar och fem var tjejer.

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmÄtt, lönsamhet, vÀrderingsmÄtt, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPMSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som Àr mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet.Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie, som strÀcker sig frÄn 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata frÄn portföljernas fonder har anvÀnds för utrÀkning av olika vÀrderingsmÄtt. DÀrmed har ett jÀmförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnÄs.Slutsats: Resultatet pÄvisade att aktiv-passivitet med en högrisk Àr en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare fÄr en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 SÄfa som har fÄtt mycket utomstÄende kritik presterade vÀl i studien..

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med afasi och hennes nÀrstÄende. Syftet var att identifiera möjliga resurser som anvÀnds av personen med afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men ocksÄ i situationer dÀr missförstÄnd uppstÄr, samt se hur prosodi anvÀnds som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en tvÄ timmar lÄng videoinspelning i hemmet hos personen med afasi, dÀr samtal med hennes man samt vÀninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; Äterkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och repetitioner som en begÀran om bekrÀftelse av förstÄelse, samt begÀran om förtydligande dÄ nÄgot Àr otydligt eller felaktigt i föregÄende yttrande.

Vi har genomfört vÄrt examensarbete i en klass i Ärskurs 3. Syftet med arbetet var att öka barnens trafikmedvetenhet, samt se hur nÀrmiljön pÄverkar dem. En stor del av arbetet har skett utomhus i form av promenader tillsammans med barnen dÀr vi iakttagit och förklarat risker i olika trafikmiljöer. Barnen har ocksÄ svarat pÄ enkÀter i början och i slutet av vÄr praktikperiod. Det vi ville uppnÄ med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om hur trafiken fungerar, samt se sig sjÀlva som en aktiv del i trafiken.

Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i Äldern 4-5 Är. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen dÄ de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat pÄ lÀrande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lÀrande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom Àmnet. Som hjÀlp pÄ vÀgen tittade jag extra noga pÄ de begrepp som barnen anvÀnde och Àven vilka svÄrigheter de stÀlldes inför.Resultatet jag fick fram var att spel Àr ett bra hjÀlpmedel vid matematikinlÀrning dÄ det bidrar till att man pÄ ett naturligt sÀtt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.