Sökresultat:
2390 Uppsatser om Tillgćng i gruppen - Sida 2 av 160
Det Àr inte sÄ farligt... : En studie om chefens förhÄllningssÀtt och ledarskapets pÄverkan till icke arbetsrelaterade aktiviteter
MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.
Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan
Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.
Teamets verklighet : En undersökning om ett teams funktion och samspel i en myndighetsorganisation
MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.
Den viktiga gruppen: en studie i att stÀrka gruppkÀnslan
genom lek
Syftet med studien var att undersöka om vi med hjÀlp av lekar kunde stÀrka gruppkÀnslan i en förskoleklass. Vi valde att göra denna undersökning pÄ grund av att man i allt större utstrÀckning börjat fokusera sig pÄ den enskilde individen och dÀrmed kommer gruppen i andra hand. Det Àr viktigt att barnet kÀnner sig trygg i gruppen för att fÄ en positiv personlighetsutveckling. Sammanlagt deltog 45 barn frÄn tre olika skolor. För att utföra undersökningen anvÀnde vi oss av intervjuer med fÀrdiga svarsalternativ.
Jag sÀger att jag Àr synsk och att jag tror pÄ Ànglar : En studie av mediala kvinnor.
Syftet med studien Àr att undersöka fyra stycken kvinnor som Àr medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen Àmnar undersöka hur de ser pÄ sig sjÀlva och sin medialitet utifrÄn gruppen och samhÀllet de lever i genom deras livsberÀttelse. Det Àr en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berÀttelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn pÄ att de var annorlunda och visade en rÀdsla och försiktighet mot samhÀllet utanför gruppen som de lever i till vardags..
Dygnsrytmens betydelse för ungdomars munhÀlsa : en-case-control studie
Syftet med studien var att jÀmföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som Àr kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jÀmn fördelning med avseende pÄ kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i Äldern 15-16 Är vid ordinarie tandvÄrdsbesök pÄ en enkÀt. FrÄgeomrÄdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende pÄ dygnsrytm att 37% var kvÀllsmÀnniskor, 13% var morgonmÀnniskor och hÀlften var neutrala. Ett samband pÄvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvÀllsmÀnniskor fanns en större del med karies.
Vikten av att vara en grupp : en intervjustudie om gruppens betydelse i viktminskningsgrupper
Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur personer som har genomgÄtt viktminskning i grupp upplever att de har pÄverkats av sjÀlva gruppen samt söka fÄ förstÄelse för sjÀlva grupprocessen. Metoden som anvÀndes var intervju, dÀr fem personer i Äldrarna 32- 48 Är ingick, en man och fyra kvinnor. Resultatet som framkom var att gruppen har pÄverkat personerna pÄ olika sÀtt, till exempel genom bidragandet av motivation och socialt stöd som för mÄnga har underlÀttat deras resa mot en sundare livsstil. Gruppen hade en större inverkan i de fallen dÀr personerna kÀnde varandra och dÀr det öppnades upp för diskussion och reflektion gruppmedlemmarna sinsemellan, nÄgot som ocksÄ bidrog till lÀrande. Slutsatsen Àr alltsÄ; Ja, gruppen har en pÄverkan, men hur pass stor den pÄverkan Àr skiljer sig mellan olika grupper och individerna som befinner sig i dem..
Maximal upplevd anstrÀngning som mÄlsÀttning vidstyrketrÀning : - ett inlÀrningsteoretiskt perspektiv
Personer som trÀnar styrketrÀning lyfter ofta för lÀtt och slutar lyfta för tidigt för att uppnÄ önskat trÀningsresultat. Syftet med studien var att testa hur prestationen vid styrketrÀning pÄverkas dÄ mÄlsÀttningen att uppnÄ maximal anstrÀngning anvÀnds i jÀmförelse med att anvÀnda mÄlsÀttningen att prestera maximalt antal repetitioner. Tolv mÀn och 20 kvinnor randomiserades till tvÄ grupper. AMRAP-gruppen försökte prestera maximalt antal repetitioner och RPE-gruppen försökte uppnÄ maximal anstrÀngning. För att mÀta hur prestation pÄverkas av mÄlsÀttning berÀknades relativ förÀndring mellan set 1, i vilket bÄda grupperna försökte prestera maximalt antal repetitioner, och set 2, i vilket grupperna anvÀnde respektive angiven mÄlsÀttning.
GruppstÀrkande övningar - ett sÀtt att öka elevernas trygghet i gruppen?
Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om intensiv satsning pÄ gruppstÀrkande övningar kan stÀrka gruppgemenskapen sÄ att fler elever kÀnner sig trygga i gruppen. Vi genomförde gruppstÀrkande- och samarbetsinriktade övningar med 2 elevrgrupper pÄ skilda skolor. Det totala elevantalet var 41 elever. MÄnga av övningarna hÀmtades ur Gunilla Wahlströms bok " Gruppen som grogrund" (1993). Dessa genomfördes vid tvÄ till tre tillfÀllen i veckan under sex veckor, och var av lite olika karaktÀr.
ATT HANTERA SV?R K?RL?TKOMST VID PVK-INS?TTNING ? SJUKSK?TERSKANS RESURSER OCH ST?D. En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra
risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession
att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att
unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering
g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.
Framtidens VoD-konsumtionsbeteende bland ungdomar : EN STUDIE OM VAD DET SVENSKA TV-BOLAGET TV4-GRUPPEN BĂR GĂRA FĂR ATT TILLGODOSE UNGDOMARS VOD-KONSUMTIONSBETEENDE, UR ETT FRAMTIDSPERSPEKTIV PĂ FEM Ă R
Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDkonsumtionsbeteende,ur ett framtidsperspektiv pÄ fem Är. För ta reda pÄ detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, dÀr den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartlÀggs samt ungdomarnas anvÀndarvanor identifieras. Insikter frÄn dennakonsument- och marknadsanalys lÀgger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att pÄverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat pÄkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör mÄste förhÄlla sig till sin mÄlgruppskonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skÀrmenheter, tjÀnst, innehÄll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, Àr pÄ tittarnasvillkor..
De diffusa. Unga vuxna som inte passar in
Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.
Utvecklande inlÀrningsmetoder : Matematik
Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.
Den lilla gruppen : en arbetsform för elever med behov av extra stöd.
Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den Àr ett arbetssÀtt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lÀmplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever frÄn olika klasser samlas i ett sÀrskilt undervisningsrum tillsammans med en lÀrare/pedagog/specialpedagog. Vilka Àr dÄ de elever som placeras i den lilla gruppen och Àr dessa hjÀlpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det tvÄ grupper av elever med svÄrigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att fÄ svenskundervisning.
Omsorg och lÀrande (Elevers och pedagogers uppfattningar om den lilla gruppen)
Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lÀrande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare Àr syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som gÄr i Är Ätta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.