This is an examination report in physical education. It focuses on the relation between excercise and nutrition and how this relation works in an icehockeygymnasium in a midsized city in Sweden. The training ratio for the students are 11-12 times a week which indirectly means that the nutricion is very important to them so that they have the strength to manage both training and school. In this examination report you can read about how the food is composed and how many meals the students are offered through their education program. The persons that IÂŽve interviewed are the head coach, the president of the school restaurant and three students.The students have practise in the noon two times a week, on Tuesdays and Thursdays.

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jÀmfört med sunda kostvanor, en kunskap som Àr en viktig byggsten inom det tvÀrvetenskapliga omrÄdet Kost och friskvÄrd. Dessa livsstilsfaktorer, som ingÄr som förÀndringsmÄl i den svenska folkhÀlsopolitiken och som har en stor betydelse för hÀlsan och förebyggande av vÀlfÀrdssjukdomar, kan i hög grad pÄverkas av individen sjÀlv. Den fysiska aktiviteten avtar med Äldern och dÀrför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen Àr ett avgörande skede och dÀrför Àr individer 45-64 Är en viktig grupp att pÄverka. Studien fokuserade dÀrför pÄ denna Äldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förÀndrat beteende vad avsÄg ökad fysisk aktivitet.Fokusgruppsintervjuer anvÀndes som metod.Resultatet visade pÄ en bred och nyanserad bild av uppfattningar.

Diabetes typ 2 Àr i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsÀtter att öka successivt. Fetma, som oftast beror pÄ dÄliga matvanor och lÄg fysisk aktivitet, Àr en stor bidragande orsak till ökningen. NÀr en person drabbas av diabetes innebÀr det att patienten bör Àndra sin livssituation nÀr det gÀller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omstÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

Problemet med fetma och övervikt i vÀstvÀrlden uppmÀrksammas alltmer dÄ det nÀrmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvÀrrar mÄnga hÀlsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens pÄverkan pÄ hÀlsan utvecklas stÀndigt och det kan numera sÀgas vara allmÀnt kÀnt att en ohÀlsosam kost ger en negativ inverkan pÄ hÀlsan. Denna kunskap borde generellt leda till att mÀnniskan har en positiv instÀllning till hÀlsosam kost. Trots detta finner mÀnniskor det fortfarande svÄrt att engagera sig i hÀlsobefrÀmjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende nÀr det gÀller hÀlsosam kost.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthÄllighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost dÀr kolhydratintaget minimeras har dock visat pÄ en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgÄr en metabolisk adaption, som bÄde vid vila och under trÀning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bÀttre uthÄllighetsförmÄga dÀr atleten orkar utöva idrotten under en lÀngre tid. Syftet med denna studie Àr dÀrför att ta reda pÄ hur en fettrik kost pÄverkar uthÄllighetsförmÄgan vid jÀmförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom omrÄdet.Forskare Àr idag oense om hur lÄng tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom som stÀndigt ökar i VÀrlden. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan göra för att hjÀlpa patienten till en förbÀttrad egenvÄrd genom Àndrade kostvanor i deras dagliga liv. Studien baserades pÄ 10 vetenskapliga artiklar och huvudkategorier som innefattade information/undervisning, samordning samt stöd. Dessa var uppdelade i sju underkategorier: kost, fysisk aktivitet, mÄl och planering, bemötande, motivation, kontakt och uppföljning, problemlösning, vilka presenterats i resultatet. Det framkom i studien att sjuksköterskan hade en en viktig funktion i patientens egenvÄrd genom att undervisa bÄde informellt och formellt samt vara ett stöd för framtida livsstilförÀndringar..

ABSTRAKT_____________________________________________________Maria FurebĂ€ckStudiemotivationHögskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hĂ€lsa pĂ„verkar motivationen till studierÅr: 2007 Antal sidor: 30Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och bidra med kunskap om vilken inverkan kosten, motionen och hĂ€lsan kan ha pĂ„ högskolestudenters motivation till studier.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex kvinnliga högskolestudenter som alla hade mer Ă€n tvĂ„ Ă„r bakom sig som studerande. Resultatet visade att kost, motion och hĂ€lsa har inverkan pĂ„ hur motiverade studenterna Ă€r. Alla tre faktorerna Ă€r beroende av varandra i och med att man genom trĂ€ning Ă€ter bĂ€ttre mat och Ă€ven mĂ„r bĂ€ttre fysiskt och psykiskt. Genom detta kan studenterna ocksĂ„ öka sin motivation till studier.

Andersson, A. (2008) Medarbetares upplevelser i samband med utbildningen Skiftarbetarkörkortet ? en utvÀrdering. C-uppsats i pedagogik, 15hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hÀlsa utifrÄn styrdokumenten och se om mÄlen verkstÀlls i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hÀlsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och UtbildningsnÀmnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fÀltanteckningar har vi kunnat se hur man i tvÄ kommuner arbetar med hÀlsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hÀlsoarbetet varierat men överlag saknas ett lÄngsiktigt medvetet tÀnkande gÀllande hÀlsa. I vÄrt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hÀlsa pÄ ett medvetet sÀtt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlÀgga goda vanor i tidiga Är..

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

BakgrundVid förmedling av kost- och hÀlsobudskap har tvÄvÀgskommunikation visat sig fördelaktigt för att budskapet inte bara ska nÄ fram, utan Àven förstÄs av mottagaren. Att skapa dialog kring det som förmedlas uppfattas positivt och förtroendeingivande. Sociala medier och framförallt bloggar anvÀnder sig genomgÄende av dessa strategier vilket bör göra dessa till framgÄngsrika kommunikationsformer för kost- och hÀlsobudskap.MetodStudien Àr framförallt kvalitativ men utgÄr frÄn bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys. Vidare har en analysmall framtagits för ÀndamÄlet innehÄllande bÄde kvantitativa och kvalitativa delar.ResultatTydliga kommunikativa mönster kan utlÀsas i resultatet dÄ bloggarna bildar tvÄ grupper; antingen personliga eller Àmnesspecifika. De personliga bloggarna anvÀnder sig genomgÄende av talsprÄk och har sig sjÀlva som utgÄngspunkt och övergripande Àmne.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansÄg att operationen pÄverkat deras psykiska och fysiska hÀlsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste Ären och forskning visar att det Àr den metod som ger bÀst effekt för att behÄlla en lÄngvarig viktnedgÄng i jÀmförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehÄllsanalyser anvÀndes dÀr fem kvinnor som genomgÄtt en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrÄn hur det har sett ut före och efter operationen nÀr det gÀller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hÀlsa.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.