Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Det hÀr examensarbetet inriktar sig pÄ ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle, nÀmligen hÀlsa. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur en vald högstadieskolas undervisning kring hÀlsa ser ut och vilka förutsÀttningar som finns frÄn skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer Àven att undersökas. FrÄgestÀllningarna som utgÄs frÄn i studien Àr "hur sker skolans undervisning kring hÀlsa, och vilka förutsÀttningar frÄn skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrÄn det valda perspektivet som Àr hÀlsokorset.

Det allmÀnna hÀlsotillstÄndet Àr ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förÀndring av vanor Àr starkt relaterat till individens attityd och instÀllning!Syftet med den hÀr studien, Àr att undersöka ungdomars attityd till hÀlsosam kost och instÀllning till att förÀndra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förÀndring av kostvana..

Detta examensarbete behandlar huruvida elevers attityder till hÀlsa och kost Àr relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i undersökningen gick pÄ en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hÀlso-tema som behandlade kost, motion och vÀlbefinnande. Mina frÄgestÀllningar lyder: ? Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut? ? Hur ser elevernas matvanor ut? ? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sina skolprestationer och prestationer i övrigt? ? Har temaveckorna Àndrat elevernas syn pÄ nÄgon av punkterna ovan? Jag har med hjÀlp av ovanstÄende frÄgor försökt se om fysisk aktivitet har nÄgon koppling till hur eleverna ser pÄ sina skolprestationer och sitt kostval. Min undersökningsmetod var enkÀter som kompletterades med enskilda samtal angÄende enkÀtfrÄgorna. EnkÀtsvaren visade att 78 % av eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa elever fann det viktigt att prestera sÄ bra som möjligt i skolan med undantag av en elev.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hÀlsosam livsstil utifrÄn hur den pÄverkar olika hÀlsomarkörer hos normalviktiga personer dÀr en viktminskning ej har efterstrÀvats. FrÄgestÀllningen var följande: Hur pÄverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansÀttning, midje- och höftmÄtt samt deras kroppsvikt?Metod En experimentell studie har genomförts pÄ 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 Är. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansÀttning, midje- och höftmÄtt samt kroppsvikt mÀttes vid normala levnadsförhÄllanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag.Resultat BMR sÀnktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P<0,05). HDL (High-density lipoproteins), LDL (Low-density lipoproteins) samt totalkolesterol höjdes signifikant (P<0,01) med 21%, 25% respektive 22%.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka effekten av medelhavskost p? HbA1c j?mf?rt med annan kost hos vuxna ? 18 ?r med prediabetes och diabetes typ 2. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes den 29 mars 2023 i databaserna Scopus och Pubmed. Inklusionskriterier var vuxna ? 18 ?r med prediabetes eller diabetes typ 2, intervention och kontroll var medelhavskost j?mf?rt med annan kost och utfallsm?ttet var HbA1c. Vidare inklusionskriterier var RCT som studiedesign, studien skulle p?g? i minst tolv veckor, humanstudier samt studier gjorda p? svenska/engelska.

HÀlsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga bestÄndsdelar i förebyggandet och behandlingen av flertalet sjukdomar. MÀnniskors uppfattningar har visat sig vara av vikt i förÀndringen mot en mer hÀlsosam livsstil. Syftet med studien Àr att kartlÀgga uppfattningar bland vuxna invÄnare i Göteborgs kommun, med avseende pÄ kost- respektive motionsvanornas betydelse för sÄvÀl den personliga risken, som allmÀnhetens risk att drabbas av sju livsstilsrelaterade sjukdomstillstÄnd. EnkÀter valdes som forskningsmetod i syfte att samla in kvantitativa data frÄn 180 individer i tre av Göteborgs kommuns tio stadsdelar. Resultaten visade att tron pÄ livsstilens inverkan pÄ sjukdomsriskerna, generellt sett, var stor men varierade beroende pÄ sjukdomstillstÄnd.

FörÀndring av levnadsvanor gÀllande kost och motion Àr en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vÄrd spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gÀllande undervisning och motivering till förÀndrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förÀndrade levnadsvanor gÀllande kost och motion. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.

Syftet med arbetet Àr att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och mÄltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare Àr tanken att se hur barnlitteraturen kan anvÀndas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som anvÀnds Àr enkÀtundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar nÄgon form av mÄltidsvanor och kost kopplad till mÄltidsvanor samt att den hÀlsosamma kosten skildras i större omfattning Àn den ohÀlsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska mÄltider dÀr personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de anvÀnder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever i Ärskurs sju och Ätta, pÄ en specifikt utvald sex till nio skola i Mellansverige, ser pÄ begreppet hÀlsa. Vilka kunskaper de har om kost och fysisk aktivitets inverkan pÄ hÀlsan samt om det finns nÄgon skillnad i kunskaper inom dessa omrÄden mellan elever som gÄr i idrottsprofilerade klasser samt elever i klasser med annan profilering. För att undersöka detta görs dels en intervjuundersökning av 16 elever samt en enkÀtundersökning vilken 163 elever deltog i. PÄ skolan finns det sex klasser inom varje Ärskurs varav tre av dem har idrottsprofilering, medan de övriga tre har en profilering som inte har med idrott att göra. Av dessa sammanlagt 12 klasser i Ärskurs sju och Ätta, deltog Ätta av dem i enkÀtundersökningen.

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) Ă€r en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mĂ€ngd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll.Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vĂ€gledning om kost vid diabetes och deras effekt pĂ„ postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkĂ€nslighet (IGT) och en grupp friska individer.Material och metod: Fyra friska personer med en medelĂ„lder pĂ„ 72 Ă„r och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelĂ„lder pĂ„ 75 Ă„r och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika mĂ„ltider frĂ„n Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gĂ„nger under 120 minuter.Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvĂ€rdena var desamma för bĂ„da sĂ„ blev variationen stor efter intagna mĂ„ltider med högre topp- och slutvĂ€rden för gruppen IGT, vilket ocksĂ„ resulterade i en större Area under kurvan (AUC). UppmĂ€tta toppvĂ€rden kom ocksĂ„ senare hos denna grupp.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthÄllighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost dÀr kolhydratintaget minimeras har dock visat pÄ en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgÄr en metabolisk adaption, som bÄde vid vila och under trÀning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bÀttre uthÄllighetsförmÄga dÀr atleten orkar utöva idrotten under en lÀngre tid. Syftet med denna studie Àr dÀrför att ta reda pÄ hur en fettrik kost pÄverkar uthÄllighetsförmÄgan vid jÀmförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom omrÄdet.Forskare Àr idag oense om hur lÄng tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

MÄlet med vÄr studie Àr att försöka ta reda pÄ hur det ligger till med vÄra ungdomars kost och motionsvanor. Man lÀser ofta i tidningar om den vÀxande ohÀlsan bland vÄra ungdomar, sÄ vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens pÄ vÄra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket lÀsk och Àter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar dÀrför om eleverna Àter frukost? Vi har Àven studerat om eleverna Àr fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lÀgger ner pÄ tv tittande och datoranvÀndning.