Sökresultat:
510 Uppsatser om Tillgängliga hemsidor - Sida 30 av 34
Friskolediskurs : En fallstudie med konstruktioner av elevidentitet, lÀraridentitet och kunskapen i fokus
Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och lÀraridentitet konstrueras pÄ tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgÄngspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolvÀsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstÄs utifrÄn ett material frÄn friskolor belÀgna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet pÄ en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förstÄelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen Àr hÀmtade frÄn tvÄ olika skolor av diskursanalys.
Klass(iska) representationer : KlassmÀrkta femininiteter i Fanny Ambjörnssons avhandling "I en klass för sig"
Bakgrund/FrÄgestÀllning: NÀr Fanny Ambjörnssons bok "I en klass för sig ? Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" publicerades 2004 fick den ett mottagande fÄ avhandlingar kan rÀkna med. Den recenserades och diskuterades i tidskrifter, dagstidningar och pÄ olika myndigheters hemsidor. Ambjörnsson följde under ett Är kvinnor pÄ tvÄ olika gymnasieprogram; ett studieförberedande (SamhÀllsprogrammet, S) och ett yrkesinriktat (Barn- och Fritidsprogrammet, BF). Boken avser analysera hur klass, sexualitet och etnicitet spelar roll för konstruktionen av genus.
Yta eller innehÄll : en fallstudie om CSR som medverkandeprocess i organisationen
Den hÀr magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det Àr en fallstudie pÄ Ätta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar pÄ hur företagen ser pÄ CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.
Syns man inte, finns man inte? : GANT Swedens hantering av image och relationer via Instagram och Pinterest
SammanfattningTitel: Syns man inte, finns man inte? GANT Swedens hantering av image och relationer viaInstagram och Pinterest.Examinationsdatum: 2014-01-07Kurs: Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap, Public relations ochinformation, 15 högskolepoĂ€ng (15 ECTS). HT2013, Kandidatkurs: Medie- ochkommunikationsvetenskap, 30 högskolepoĂ€ng (30 ECTS).Författare: Linda WĂ€ngborgHandledare: Jonas JonssonExaminator: Christian ChristensenNyckelord: sociala medier, public relations, imagehantering, relationshantering,kundrelationer, mode, GANT Sweden, Instagram, PinterestSyfte: Mitt syfte har varit att analysera hur det ökade anvĂ€ndandet av fotobloggar, somInstagram och Pinterest, har pĂ„verkat GANT Swedens hantering av image och relationer.Teori: Den teoretiska modell som har anvĂ€nts under skrivandets gĂ„ng Ă€r baserad pĂ„ tidigareforskning, om det traditionella samt nya medielandskapet, imagehantering ochrelationshantering, dĂ€r frĂ€mst författare som Evert Gummesson (1998), Lars Ă
ke Larsson medflera (2002) samt Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (2010 och 2005) har varit i fokus.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr en mailintervju med GANT Swedens PR-ansvarigKarolina Skande har genomförts och Àven intervjuer med tvÄ fokusgrupper, vilka tillsammansutgör min primÀra data. SekundÀrdatan utgörs frÀmst av information som har inhÀmtats frÄnGANT, Instagram och Pinterests hemsidor samt tidningsartiklar och dylikt.Empiri: Praktisk erfarenhet har tillgodogjorts genom den primÀra och sekundÀra datan dÀr jaghar fÄtt kunskap om GANT Swedens och deras mÄlgruppers syner pÄ hur fotobloggar somInstagram och Pinterest pÄverkar hanteringen av image och relationer hos GANT.Slutsats: Det nya medielandskapet med fotobloggarna Instagram och Pinterest har bidragitmed Àndrade förutsÀttningar för modeindustrin och GANT Sweden. Maktrelationen har Àndratform dÀr de traditionella trendsÀttarna har fÄtt ge plats Ät potentiella kunders ökade inflytande.Idag tenderar kunderna att agera som sÀljare Ät företagen vilket gör att kundrelationer blir alltviktigare inom imagehantering..
Dagvatten i den fysiska planeringen : studie av kommuners översikts- och detaljplaner
Dagvatten Àr regn och smÀltvatten frÄn is som rinner över en hÄrdgjord yta. Vattnet kan tas om hand pÄ olika sÀtt. I naturen infiltreras vattnet ner i marken och vÀxter tar upp en del. Det Àr inte möjligt inne i stÀderna till följd av de hÄrdgjorda ytorna. Dagvatten mÄste dÀrför avledas för att inte omrÄden ska översvÀmas.
Allt mer forskning tyder pÄ att Sverige kommer bli blötare i framtiden dÄ kraftiga regn kommer bli mer vanligt.
Etiskt beteende inom försÀkringsbolag och banker : En jÀmförelse mellan kunduppfattning och företagsmaterial
Etiskt beteende inom företag Àr ett Àmne som har kommit att fÄ stor fokus. Det finns parter som anser att det inte Àr företagens uppgift att arbeta för ett bÀttre samhÀlle samtidigt som andra anser att företagen bör anvÀnda sin makt i samhÀllet pÄ ett sÄdant sÀtt att de har en positiv inverkan pÄ samhÀllets vÀlfÀrd sÄvÀl som pÄ miljön. Efter skandaler inom organisationer har de flesta företag insett att etiskt beteende Àr viktigt för företagets rykte och framgÄng. Syftet med denna studie Àr att undersöka försÀkringsbolags och bankers etiska beteende samt hur vÀl de nÄr ut med detta budskap till sina kunder.Studien bestÄr av en enkÀtstudie kring konsumentbeteende, företagsinformation frÄn försÀkringsbolagens samt bankernas hemsidor och slutligen intervjuer med anstÀllda inom denna typ av företag. Studien bestÄr av bÄde kvantitativ sÄvÀl som kvalitativ forskning.
Prismedvetna studenter - traditionella bokhandelns fall?
Den traditionella bokhandeln har under senare Är tappat marknadsandelar. Det har skett i takt med att Internethandeln vuxit och blivit en alltmer naturlig inköpskanal. Det lÀgre priset hos Internetbutikerna har gjort att konkurrensen mellan den vanliga bokhandeln och Internet har blivit allt hÄrdare. Detta har framför allt drabbat bokhandlare som tillhandahÄller kurslitteratur. Det frÀmsta skÀlet till detta Àr studenters generellt sett dÄliga ekonomi.
MervÀrde som konkurrensmedel inom Svenska fjÀllvÀrlden : En fallstudie av Lindvallen och Idre FjÀll
En av de största nÀringarna i Sverige Àr turismbranschen. Turismen omsÀtter Ärligen cirka 2.8 procent av landets BNP och ökar konstant. Individen har nuförtiden generellt mer pengar att spendera pÄ semestrar och aktiviteter. Individen har Àven börjat resa mer frekvent. Del i detta har bland annat att det blivit lÀttare att förflytta sig dÄ nÀtverk med transportmedel ökat.
Vem Àr innovativ i innovativa Sverige?
Innovation Àr ett omrÄde som under de senaste decennierna alltmer framstÄtt som en nödvÀndig förutsÀttning för tillvÀxt, bÄde hur det framstÀlls i forskning och i olika policydokument. En sökning pÄ Google visar att innovation tillsammans med tillvÀxt ger 210 000 trÀffar, varav mÄnga av trÀffarna Àr regeringens, myndigheters, sjÀlvstyrelseorgans eller företagsstödjande organisationers hemsidor. Innovation Àr nÄgot som framstÀlls som nÄgot gott och nödvÀndigt för vÄrt samhÀlle och det Àr svÄrt att hitta kritiska perspektiv pÄ innovation. Genom att man inte talar om diskursen inom innovation, som t.ex inom entreprenörskapsforskningen, ges inte utrymme för alternativa sÀtt att förstÄ och förklara innovation pÄ.Syftet med mitt arbete Àr att undersöka och granska hur innovation och innovatören beskrivs i innovationspolitiken genom att analysera regeringens strategi för innovation, Innovativa Sverige mot bakgrund av fyra identifierade aspekter pÄ innovation inom innovationsforskningen. En viktig utgÄngspunkt för denna analys blir hur innovation förstÄs och förklaras inom rÄdande forskning kring innovation.
Den moderna yttrandefriheten : En era för nÀthatare?
Dagens moderna e-samhÀlle har inneburit stora förÀndringar för den vanliga individen. En av de största vardagsförÀndringarna Àr digitaliseringen av kommunikation. Analoga brev ersÀtts i allt större mÄn av digitala e-mail och analoga tidningar samt flygblad digitaliseras eller förmedlas genom hemsidor. MÄnga Àr nog ense om att detta Àr nÄgot positivt. Att den tekniska utvecklingen bör frÀmjas snarare Àn att motverkas.
Avhopparnas problematik : En studie om avhopp, sekter, hjÀlp och symbolisk interaktionism
SAMMANFATTNINGAvhoppare Àr oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vÀnner eftersom vÀnnerna i den före detta sekten inte lÀngre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mÀngd frÄgor sÄsom ?Vart ska jag ta vÀgen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mÄr sÀmst Àr de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har nÄgra referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lÀr sig nya saker varje dag om hur samhÀllet fungerar, saker som vi andra tar för givet.
Talangutveckling inom fÀlttÀvlan : En deskriptiv jÀmförande studie mellan Sveriges och Storbritanniens talangutvecklingssystem
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka och jĂ€mföra hur Storbritanniens och Sveriges system för talangutveckling inom fĂ€lttĂ€vlan sĂ„g ut. Ett delsyfte var Ă€ven att undersöka hur ryttare upplevde systemet och vad de ansĂ„g hade gjort dem till framgĂ„ngsrika talanger. Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes:Hur arbetar det Brittiska fĂ€lttĂ€vlansförbundet och det Svenska ridsportförbundet med talangutveckling i fĂ€lttĂ€vlan?Hur skiljer sig talangutvecklingssystemet mellan dessa lĂ€nder?Hur upplever ryttarna sitt lands talangutvecklingssystem?Vilka framgĂ„ngsfaktorer upplever ryttarna hade gjort dem framgĂ„ngsrika talanger? MetodTriangulering baserad pĂ„ följande metoder anvĂ€ndes; (1) textanalyser utifrĂ„n Svenska ridsportförbundets och British Eventings respektive hemsidor; (2) omfattande kvalitativa intervjuer med tvĂ„ förbundsledare, en frĂ„n respektive land. Intervjuguiden till förbundsledarna innehöll följande fyra förutbestĂ€mda teman: Definition, Utvecklingsmodell, Finansiering och Ăvrigt; och (3) intervjuer med tvĂ„ svenska ryttare och e-post konversation med brittisk ryttare kring erfarenheter och karriĂ€rer, baserade pĂ„ en standardiserad intervjuguide. ResultatDefinitionen av talang skilde sig Ă„t mellan lĂ€nderna.
Ăr alla goda ting tre? : ? En studie om hur personal anstĂ€llda genom ett bemanningsföretag upplever arbetssituationen
Flexibilitet har blivit allt viktigare pÄ den svenska arbetsmarknaden vilket Àr nÄgot organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vÀxt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror pÄ att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rÄdande behov. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur de anstÀllda upplever sin anstÀllning pÄ ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som mÄlats upp genom media angÄende bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anstÀllning.
Imageskapande : En studie om Halmstads projicerade bild, och hur vÀl den uppfattas
Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumĂ€rkesbyggande som idag Ă€r en stor del av mĂ„nga regioners utvecklingsarbete.Turismen och resandet ökar konstant. Ăven det allmĂ€nna intresset för hĂ„llbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hĂ„llbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjĂ€lp av destinationsutveckling blir ofta en förlĂ€ngning av ett varumĂ€rkesbyggande för en region.Halmstad Ă€r Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invĂ„nare. StrĂ€nderna och sommaren har gjort staden till en stor allmĂ€nt kĂ€nd turistort.
Galgar ? nÄgot att hÀnga upp sig pÄ. En studie av galgens roll i ett klÀdföretags vÀrdekedja
KlÀdbranschen har fÄtt stor uppmÀrksamhet gÀllande hÄllbarhet och miljökostnader. Tidigare forskning har frÀmst tÀckt frÄgor kring hÄllbara material och transporter samt arbetsförhÄllanden för dem som producerar klÀderna, medan andra aktiviteter som ingÄr i ett klÀdföretagets vÀrdekedja inte har fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet, trots att de ocksÄ har en stor pÄverkan pÄ miljö och kostnader.Innevarande uppsats handlar om klÀdföretag och hur deras rutiner gÀllande upphÀngning av klÀder pÄ galgar fungerar. Syftet med arbetet har varit att undersöka var i vÀrdekedjan klÀderna galgas och hur returhanteringen av galgarna sker samt hÄllbarhetsperspektivet kring detta.Teorin har tagits fram frÄn olika vetenskapliga artiklar, böcker samt hemsidor, och informationen som redan finns i Àmnet och som Àr relevant för undersökningen presenteras. Teorin tar upp termen Supply Chain Management (SCM) och hur det ser ut i klÀdbranschen. En överblick av aktiviteter som ingÄr i ett klÀdföretags vÀrdekedja ges, dÀr "pre-retail"-aktiviteter och returflöden fÄr stor uppmÀrksamhet.