Titel: Ett sött engagemang ? en komparativ studie av två chokladföretags CSRKurs: Kandidatkurs i media och kommunikationsvetenskap, 30 hpFörfattare: Li EkmanHandledare: Tom MoringFem nyckelord: CSR, kritisk diskursanalys, chokladföretag, konstruktioner, pålitlighetSyfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra Marabou (Premium) och Pacaris konstruktioner av CSR för att finna likheter och skillnader samt att undersöka på vilket sätt de förhåller sig till Dahlsruds dimensioner av begreppet CSR och därigenom hur de förhåller sig till CSR. Metod: Metoden som används i denna uppsats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Alla plan analyseras inte i denna undersökning.Teoretiskt perspektiv: Som en övergripande teori antas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, då metoden som används i denna uppsats bygger på den. Mer ingående teorier som används är teorier om CSR utifrån Alexander Dahlsruds fem dimensioner av begreppet.Empiri: Marabou, Marabou Premium och Pacaris hemsidor.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas.

Titel: Leveransservice på den globala marknadenÄmne: Företagsekonomi Författare: Cvijeta Pantelic och Emilie Juhiln Handledare: Åsa DevineBakgrund I dagens globala ekonomi väljer många företag att expandera sinverksamhet genom att exportera och importera från andra länder, då företag på så vis kan bli mer konkurrenskraftiga. Tillgängligheten för grossister som importerar varor är mycket viktig, då det är många olika steg i hela inköpsprocessens som är av vikt och där hela processen måste vara pålitlig. I hela inköpsprocessen är det inte enbart flöde av material som transporteras som bör beaktas utan även hantering och lagring, information som berör materialflödet och som är viktigt för hanteringen och lagringen av detta material som måste fungera korrekt. För leverantörer som exporterar varor till kunder i andra länder, är styrningen av verksamhetens produktion och materialförsörjning, av avgörande betydelse för företagets förmåga att skapa konkurrenskraft på denglobala marknaden.SyfteSyftet med denna uppsats är att beskriva hur exporterande företag kan förbättra sin leveransservice till importerande kunder i andra länder i form av kortare leveranstider.MetodForskarna har använt sig av kvalitativa semistrukturerande interjuver när de utfört intervjuer med deras fyra olika intervjupersoner på fyra företag. Dessa fyra personer fick forskarna kontakt med via bekvämlighets-samt snöbollsurval.

Detta arbete är en förstudie inom området fasta körspår med potatis i växtföljden. Målet är att undersöka vilka radavstånd som är att föredra vid tillämpning av fasta körspår med potatis i växtföljden. Användning av fasta körspår har under ett flertal år blivit allt populärare, men det finns inte mycket litteratur om fasta körspår i potatisodling och att tillämpa detta i praktiken. Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att göra en förstudie inom området. Syftet med studien är att ge lantbrukare förslag på lämpliga arbetsbredder vid anpassning av systemet. Potatisodling innebär intensivare körning med maskiner i fält jämfört med traditionell spannmålsodling och därför är det motiverat att försöka koncentrera den skadliga markpackningen till ett fåtal punkter i fältet.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvälfärdsfrågor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom gårdsslakt. I en tid där vi går mot allt färre stora slakterier, som leder till långa transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, så känns detta extra aktuellt. Vi har därför sammanfattat det vi tycker är viktigast att tänka på för den som går i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med är att kontakta kommunen för bygganmälan och söka byggnadslov, där skall man även söka miljötillstånd för sin verksamhet. Därefter vänder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att få tillstånd att producera livsmedel.

Utbudet av etiska produkter har ökat på senare år, vilket borde betyda att människor har blivit mer benägna att köpa etiska produkter. Detta har krävt vissa förändringar i företagens marknadsföring, eftersom en etisk profilering i vissa fall kan kräva en annan infallsvinkel. Om ett företag med en etisk profil samarbetar med ett företag utan en etisk profil, skulle detta kunna ses som att företaget inte står fullt ut för sina värderingar, vilket kan göra att de tappar trovärdighet. The Body Shop är ett företag som säljer kosmetika, hud- och hårvårdsprodukter och marknadsför sig som ett företag med starka etiska värderingar och de arbetar mycket med Corporate Social Responsibility. The Body Shop kallas i detta arbete ett företag som framställer sig som etiskt eller ett företag med etisk profil.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning, corporate governance, handlar om styrning ochkontroll av företag. Företagsskandaler i Sverige har lett till att en kod för bolagsstyrningträdde i kraft den 1 juli 2005 för börsnoterade bolag med ett marknadsvärde över 3 miljarder.Koden har tagits fram i syfte att bidra till förbättrad bolagsstyrning av svenska börsnoteradebolag. Genom att låta de mindre bolagen förbereda sig en längre tid och se på de störrebolagen som redan börjat tillämpa Koden finns förhoppningar om att dessa drygt 225 bolagredan innan 1 juli, 2008 (då Koden blir ett krav för alla börsnoterade bolag) ska ha börjatanvända Koden frivilligt för att underlätta dess implementering.Syfte: Vår avsikt är att identifiera om de bolag som ännu inte genom reglering måste följasvensk kod för bolagsstyrning har börjat ta till sig de idéer och riktlinjer som beskrivs i Kodenoch i så fall varför. Vidare syftar vår studie till att ta reda på vilka delar av Koden som i så falldessa bolag har valt att tillämpa och till att urskilja mönster för vilka bolag som gjort vilka val.Vårt mål är att öka förståelsen och bidra med information som kan vara intressant förKollegiet om hur bolagen frivilligt börjat tillämpa Koden och hur den förväntandespridningsprocessen fortlöper.Avgränsningar: Undersökningen avgränsas till att endast de bolag på Stockholmsbörsen somär svenska juridiska personer och som ännu inte genom reglering måste tillämpa Svensk kodför bolagsstyrning är föremål för undersökningen.Metod: En kvalitativ metod har använts och observationer har gjorts utifrån årsredovisningaroch kompletterande material från bolagens hemsidor. Vi tog fram ett formulär att använda ivår studie där vi kontrollerar totalt 15 punkter av Kodens 69 punkter.Resultat och slutsatser: I vår studie ser vi stora skillnader i hur de mindre bolagen förhållersig till Koden.

I dagsläget är en stillasittande livsstil med inget eller endast litet inslag av fysisk aktivitet vanligt förekommande. Med sin slogan ? Inspiring all generations ? vill HAGS Aneby AB bjuda in alla generationer till fysisk aktivitet genom sina produkter inom lek, sport och fitness. Genom att styrka idén om utomhusgym kan den fysiska aktiviteten ökas ? användare ska vilja använda utomhusgym och kunder ska vilja köpa in utomhusgym.

Svensk e-handel har de senaste åren vuxit kraftigt, vilket har lett till att andelen e-handels-företag har ökat i Sverige de senaste åren. Konsumenten har idag större valmöjlighet vid val av företag. Företagen erbjuder bra fraktvillkor, tryggare betalningsformer och mer användarvänliga hemsidor. Detta har gjort att förväntningarna hos kunden har stigit. Når inte företaget upp till kundens förväntningar och krav kan det resultera i negativa kommentarer.

I dagsläget är en stillasittande livsstil med inget eller endast litet inslag av fysisk aktivitet vanligt förekommande. Med sin slogan ? Inspiring all generations ? vill HAGS Aneby AB bjuda in alla generationer till fysisk aktivitet genom sina produkter inom lek, sport och fitness. Genom att styrka idén om utomhusgym kan den fysiska aktiviteten ökas ? användare ska vilja använda utomhusgym och kunder ska vilja köpa in utomhusgym.

Den växande e-handelsbranschen präglas av stora returmängder och i den konkurrens sområder på marknaden idag kan en enkel returprocess bidra till både kundlojalitet ochkostnadseffektivisering. E-handelsföretagens och transportföretagens gemensamma mål är attgöra konsumenten nöjd, eftersom utan konsumentens köp uteblir intäkten för bägge parter.Med samma slutgiltiga mål finns det en anledning att undersöka närmare hur dessa aktörerförhåller sig till varandra. Studiens fokus är returflödet från konsument tillbaka till ehandelsföretagetmed tillhörande tre parallella flöden: information, fysiska varor och kapital.Syftet är att belysa såväl e-handelsföretags som transportföretags uppfattningar och hanteringrelaterat till e-handelsreturer, för att därigenom bidra med ökad kunskap och förståelse förcentrala aspekter att beakta vid utformandet av ett effektivt returflöde. Ett effektivt returflödehandlar om såväl kostnads- som måleffektivitet och inkluderar även miljöaspekten,kundservice, ledtider, förmågan att se till returflödeskedjan ur ett helhetsperspektiv ochhållbarhet inför framtiden. Studien grundar sig på intervjuer med e-handelsföretag,sakkunniga inom e-handel och anställda på ett transportföretag samt en kartläggning av fyrasvenska transportföretags returerbjudande utifrån deras hemsidor.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur P3 Nyheter är utformat, utifrån de tre nivåerna public service, radion som medium och programanalys. Tidigare forskning: Margareta Rönnberg har undersökt public service-nyheter för barn (8-14 år), genom att jämföra Barnjournalen (1978-1979) med Lilla Aktuellt (2007), och menar att eftersom barn är politiska varelser så borde de få ta del av den offentliga diskussionen. Studien rör sig över såväl offentlighetsfrågor och public journalism som ungdomskultur, och fokus ligger på utvecklandet av demokratin genom ett stärkande av medborgarnas makt. Det är ett stort hopp från de barn som tittar på Lilla Aktuellt till P3:s 20-30-åringar, men vad jag vet finns det inget nyhetsprogram som riktar sig till åldersgruppen 14-20 år. Det gör att P3 Nyheter blir nästa steg på vägen. Är det rent av möjligt att P3 Nyheter ska slussa människor vidare till Dagens Eko och "vanliga" Aktuellt när de blir äldre? Metod och material: Jag gör en explanativ, kvalitativ textanalys för att förklara varför texten ser ut som den gör.

Bakgrund: Ebola upptäcktes för första gången 1976 i ett dubbelt utbrott i Sudan och Zaire i Afrika. Det pågående utbrottet av ebola virus sjukdom (EVD) startade i Guinea 2013 och har sedan dess spridits vidare till Liberia, Sierra Leone, Nigeria, Mali och Senegal. T.o.m. 4 mars 2015 har nästan 24 000 smittats och 10 000 avlidit vilket är mer än 50 gånger fler än i det tidigare största utbrottet i Uganda 2000. Viruset består av fem arter: Bundibugyo, Reston, Sudan, Tai Forest och Zaire.

Uppsatsen behandlar ämnet turism och rättvis handel ur en geografisk synvinkel. Utgångspunkten är den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rättvis turism, som poängterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenären med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenären till ett mer ansvarsfullt och rättvist beteende väl på destinationen samt en rättvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en påläst turist bidrar till ett mer rättvist förhållande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rättvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rättvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en väg till regional utveckling.Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenären gällande ansvarsfullt och rättvist resande, dels genom konkreta råd till resenären, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingsländer.

Titel: Hållbar utveckling - En studie om svenskägda detaljhandelsföretags hållbarhetsarbete, intressenttryck och barriärer.Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT 2015Författare: Jessica Forslund, Evelina Nilsson, Sanna SvenssonHandledare: Veronica Svensson ÜlgenBakgrund: På senare år har hållbarhetsarbetet blivit allt mer värdefullt för företag där begreppet hållbarhet och intresset för miljörelaterade- och sociala frågor är stort. Intresset och förväntningarna bidrar till ett ökat konsumenttryck som innebär att slutkonsumenter och företagskunder driver företag att arbeta med hållbarhet. För företag innebär detta en tillämpning av affärsstrategier och aktiviteter som tillgodoser behoven hos företaget själva och dess intressenter. Hållbarhetsarbete är således ett frivilligt initiativ där företagen själva bestämmer vilka resurser de vill utnyttja och hur stor ansvarsroll de är villiga att ta inom den miljömässiga-, ekonomiska- och sociala dimensionen. Ett tillvägagångssätt för att arbeta med hållbarhet inom en verksamhet är att hållbar hänsyn införlivas i de logistiska aktiviteterna, vilket bland annat inkluderar områden så som transport, packning och inköp.Syfte: Studien syftar till att förstå hur utvalda detaljhandelsföretag arbetar med hållbarhet samt vilka intressenter och barriärer som påverkar utvecklingen av hållbarhetsarbetet.