Sökresultat:
510 Uppsatser om Tillgängliga hemsidor - Sida 20 av 34
Marknadsföring till barn : Vilken vÀg kan företagen vÀlja?
Vi blir idag överrösta av budskap frÄn företag som vill att vi ska köpa deras produkter. Det blir dÀrmed svÄrare för företagen att övertyga konsumenterna om att just deras produkt Àr den bÀsta för dem. Företagen mÄste sticka ut ur mÀngden och vÀcka kundens intresse genom att skapa en relation genom marknadsföringen. Detta gÀller Àven för företag som marknadsför till barn och ungdomar dÀr speciella skydd i form av lagar och regler finns.VÄrt fenomen som vi har valt att undersöka Àr företagens marknadsföring till barn under tolv Är, vad som ligger bakom deras val av marknadsstrategier. För att fÄ en djupare inblick i detta fenomen, kommer respondenter (förÀldrar med barn under tolv Är) undersökas för att se hur de uppmÀrksammat reklamen som förekommer mot barn samt vad de tycker om de olika marknadsföringsmetoderna som vanligtvis förekommer.Syftet Àr att analysera vilka faktorer som avgör hur företag verksamma i Sverige kan marknadsföra sig till barn.
ĂvervĂ€ganden och effekter vid implementering av ny teknologi ? en fallstudie av Anototeknologin
Avsikten med uppsatsen Ă€r att utvĂ€rdera och analysera implementeringen av en ny teknologi, vilken befinner sig i en nĂ€tverksdriven marknad. Studien Ă€mnar se till de övervĂ€ganden företag stĂ„r inför vid implementering av Anototeknologi, förĂ€ndringar som implementeringen medför samt de för- och nackdelar som uppleves. För att nĂ„ syftet med denna undersökning anvĂ€nds kvalitativa intervjuer uppdelade i tvĂ„ fall med tvĂ„ slutkunder till företaget Anoto. Teorierna som anvĂ€nds och stĂ€lls mot empirin Ă€r disruptiv, plattforms teori, nĂ€tverkseffekter, switching cost & TCO. Uppsatsens empiriska material bestĂ„r av kvalitativ data erhĂ„llen frĂ„n intervjuer med tvĂ„ Anotopartner: Penboosts Solutions AB och Catrel AB, tvĂ„ slutkunder: WĂŒrth Svenska AB och HemtjĂ€nsten i Sundbyberg, tre anvĂ€ndare av Anotopennan: tvĂ„ WĂŒrthsĂ€ljare och en hemtjĂ€nstarbetare, samt sekundĂ€rdata erhĂ„llen frĂ„n de undersökta företagens hemsidor och annat informationsmaterial.
Usability för svenska folkbibliotek : En undersökning av svenska folkbiblioteks datorsystem med hÀnsyn till anvÀndarvÀnlighet.
The aim of this essay is to examine three separate Swedish public libraries and their respective websites on the grounds of the usability sciences. I firstly had to summarize the main properties of the usability-field in order to gain an extended knowledge of its purposes and possible usage for today?s library systems. I was then able to apply the extended knowledge in the examination of the three library websites and the purpose of determining whether or not they were designed according to the standards set by the usability-sciences.Usability is a rather new science that deals with the dissection and examination of computer-based systems, in order to find the key components that make systems user-friendlier. With user needs being the main focus of its research, usability tries to meet all the different needs of the modern user and construct systems that are less system-centered and more user-centered.
PrissÀttning inom flygbranschen En kvantitativ studie av prissÀttningen pÄ den vÀstsvenska flygmarknaden
Bakgrund: Under senare Är har flygbolagens prissÀttningsmodeller blivit allt mer invecklade. Detta har lett till att flygresenÀrernas möjlighet att ta hÀnsyn till flygbolagens prismönster har minskat. För att möta denna asymmetriska information har flera studier pÄ den amerikanska marknaden genomförts. Samtidigt som studierna fastslÄr att det finns stora skillnader mellan flygbolagens prissÀttning, lyser bristen av dessa studier pÄ den vÀstsvenska marknaden med sin frÄnvaro. Syfte: Att öka konsumenternas förstÄelse för prisförÀndringar pÄ den vÀstsvenska flygmarknaden.
Inga lik i garderoben : En studie i vilka faktorer som ligger bakom valet av kÀnd person till cause-related marketing kampanjer
Uppsatsen syftar till utifrÄn teorier om legitimitet, hyckleri och kÀnda personers medverkan i marknadsföring titta pÄ hur kÀnda personer vÀljs ut till cause-related marketing (CRM) kampanjer i Sverige. FrÄgestÀllningen lyder; Vilka faktorer ligger till grund för valet av kÀnd person i en CRM-kampanj enligt företagen, de ideella hjÀlporganisationerna och de kÀnda personerna sjÀlva?PrimÀrt emiriskt material samlades in via intervjuer med sju kÀnda personer, fem företag samt fyra ideella hjÀlporganisationer och sekundÀrt material samlades in frÄn bland annat tidningsartiklar, hemsidor och pressmeddelanden för att komplettera det primÀra materialet.De slutsatser som kunnat dras Àr att nÀr företagen och de ideella hjÀlporganisationerna vÀljer kÀnda personer som ska medverka i en CRM-kampanj Àr processen överlag likartad den nÀr företag vÀljer en kÀnd person i andra marknadsföringssammanhang enligt teorin. Dock skiljer sig resultaten en aning frÄn teorin Àr nÀr det gÀller matchning mellan kÀnd person och mÄlgrupp alternativt produkt. Dessutom har vi sett att vid CRM-samarbeten mellan företag och ideella hjÀlporganisationer Àr att de ofta inte gemensamt för ett resonemang om vilken kÀnd person som skulle passa kampanjen pÄ bÄda pÄ bÀsta sÀtt, utan det Àr ofta en part som föreslÄr ett koncept som den andra accepterar.De kÀnda personerna stÀller upp i CRM-kampanjer av olika anledningar, den slutsats vi dragit Àr att det i princip finns lika mÄnga faktorer och anledningar att medverka i en CRM-kampanj för en kÀnd person som det finns kÀnda personer.
Hur beskrivs lek i förskolans dokument? : Hur ser chefer och pedagoger pÄ lek?
Förskolan ingÄr i det svenska skolvÀsendet och Àr första steget i det livslÄnga lÀrandet. Detta lÀrande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt lÀroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur leken beskrivs pÄ lokal nivÄ i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrÄn barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades.
Idealets berÀttelse : hur etiska certifieringsorgan skapar sina identiteter genom narrativ
Konsumenter har tÀmligen lite insyn i omstÀndigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en vÀrld av global handel Àr det till synes oundvikligt att mÀnniskor och miljö blir lidande nÀr privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mÀktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lÀgga sig i de förhÄllanden under vilka vÀrldshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mÀngder av sÄ kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tÀvlar sedan om konsumenters och finansiÀrers gunst. Denna uppsats undersöker frÄgan; Hur framstÀller mÀrkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och mÄlsÀttning? Dessa fyra organisationer har av olika skÀl valts ut som exempel i denna uppsats.
Riskhantering med spannmÄl : terminshandel som instrument
De senaste Ärens stora prissvÀngningar har gjort lantbrukets intÀkter mycket varierande.
För att kunna sÀkra intÀkterna och kunna planera kommande Ärs inköp krÀvs nÄgon form
av prissÀkring. Arbetet behandlar en av dem, terminshandel pÄ börs. MÄlet med arbetet
Àr att det om möjligt ska inspirera fler att prissÀkra sina producerade varor och dÀrmed
fÄ en tryggare ekonomi. Syftet Àr att se hur terminshandeln mellan lantbrukare och
handelspartnerkan utvecklas sett ur lantbrukarens perspektiv.
Information till litteraturstudien kommer frÄn aktuella hemsidor, insatta personer inom
bank och spannmÄlshandel, samt seminarium om terminshandel och prissÀkring.
Del 1 innefattar en litteraturstudie som behandlar de begrepp och möjligheter som finns
inom terminshandel, samt de risker som kan uppstÄ vid eventuell prissÀkring.
Del 2 Àr resultat frÄn intervjuer. De intervjuade Àr lantbrukare som alla har genomfört
terminshandel pÄ börsen.
Det Àr inne att vara ute: Pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lÀrande utomhus
Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Ăvrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.
"VÀxer du inte sÄ dör du": AffÀrsmodeller och tillvÀxt i revisionsbyrÄer
TillvÀxt Àr ett sÀtt för företag att överleva pÄ marknaden genom att antingen öka eller behÄlla sina marknadsandelar. För att fortsÀtta vÀxa pÄ en konkurrensutsatt marknad Àr det viktigt att företag utvecklar sina tjÀnster och hittar nya sÀtt att skapa vÀrde för kunderna. Revisionsbranschen har lÀnge kunnat sitta pÄ sin kammare med övertygelsen om att affÀrerna rullar in, nÄgot som förÀndrades i samband med avskaffandet av revisionsplikten. Studien avser att besvara hur affÀrsmodellen som koncept kan anvÀndas för att förstÄ varför tillvÀxten skiljer sig Ät mellan olika revisionsbyrÄer. Syftet med studien Àr att utifrÄn resursbaserad teori öka förstÄelsen för konkurrenskraften i revisionsbyrÄers affÀrsmodeller.
Heart of hockey - vi ger oss aldrig : En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet
Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.
Unga, arga och missnöjda : den autonoma vÀnsterrörelsen
Ett Àmne som idag tar mer och mer plats i media och som bÄde berör och upprör Àr den autonoma vÀnsterrörelsen. Arbetet belyser nÄgra av de mer framtrÀdande grupperingarna, vad de stÄr för samt vilka metoder de Àr villiga att anvÀnda för att framföra sina Äsikter. VÄr uppfattning Àr att vi i polisyrket mÄste kÀnna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstÄ och förutspÄ sammandrabbningar och vÄldsamheter. Under arbetets gÄng har vi valt att anvÀnda oss av insamling av fakta frÄn de berörda gruppernas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. FrÄn polishÄll har vi kunnat fÄ till stÄnd bÄde intervjuer och skriftlig information med foton.
Nationens trumslag. Sabatons historiebruk och historiska budskap
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
Vad Àr kommersiellt och vad Àr public service? : InnehÄll, form och funktion i radions morgonprogram
Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det Àr framförallt public service radions identitet som relateras i förhÄllande till den kommersiella radion. I uppsatsen anvÀnds bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys med fokus pÄ medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ av radions mest populÀra morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna bestÄr av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.
Forsknings- och utvecklingsföretags val mellan K2 och K3
Bakgrund och problem: 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag att tillĂ€mpa K2-eller K3-regelverket. Forsknings- och utvecklingsföretag som vill aktiverautvecklingskostnader och behĂ„lla egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningentvingas vĂ€lja K3. Det innebĂ€r högre administrativa kostnader jĂ€mfört med en tillĂ€mpning avdet förenklade K2-regelverket. Detta innebĂ€r en konflikt dĂ„ EU och Regeringen har som mĂ„latt minska den administrativa bördan för företag i syfte att öka produktiviteten och stĂ€rkaföretagens konkurrenskraft mot marknader utanför EU.Syfte: Vi vill undersöka hur företag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar ibalansrĂ€kningen resonerar vid valet mellan K2 och K3.FrĂ„gestĂ€llning: Vilka Ă€r de avgörande faktorerna för mindre aktiebolag medegenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningen vid valet mellan K2 och K3?- Ăr möjligheten att aktivera utvecklingskostnader avgörande vid valet?- Ăr de administrativa kostnaderna avgörande vid valet?Metod: Tre mindre aktiebolag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i sin senasteĂ„rsredovisning har valts ut.