Inom måleriet på Volvo Lastvagnar, Umeå finns idag utrustning som hanterar hytterna med oidentifierade systemförluster och varierande kapacitet i grundlacksprocessen. Det är nödvändigt att ha kännedom om vilka begränsningar som finns i processen för att kunna optimera den på ett effektivt sätt. Utrustningen som avses är två hissar och en transportvagn som alla tre är automatiserade och som används för att hantera hytterna från utgång kylzon efter grundlack fram till KOB-bufferten innan täcklack. Målen med uppdraget är att identifiera systemförlusterna, beräkna kapacitet på utrustningen samt ta fram förslag som kan minimera alternativt eliminera systemförlusterna. Vid genomförandet har befintlig produktion i måleriet studerats. Litteraturstudie Lean production och Volvo Production System har utförts för att underlätta arbetet.Under arbetet genomfördes en tidsstudie som sedan sammanställdes för att användas för att identifiera systemförlusterna och beräkna utrustningens kapacitet.

BAKGRUND: I andra delar av världen testas den fysiska kapaciteten hos yrkesverksamma poliser regelbundet. I Sverige finns inga tester eller krav på fysisk kapacitet på yrkesverksamma poliser efter genomförd grundutbildning. SYFTE: Att undersöka den fysiska kapaciteten hos poliser i yttre tjänst i Norrbottens polisdistrikt, för att påvisa om det finns ett behov av åtgärder för att upprätthålla yrkesaktiva polisers fysiska kapacitet. METOD: Förfrågan om frivilligt deltagande från poliser i yttre tjänst gjordes till delar ur Norrbottens polisdistrikt. Coopers test 2000 m och Harres test, vilka Polishögskolan använder i rekryteringsprocessen, valdes som mätmetoder.

Uppgiften med detta examensarbete var att ta fram en ny robotkap med högre kapacitet än den nuvarande. En robotkap har till uppgift att ändkapa brädor till en förutbestämd längd. Den befintliga kapen har en takt på 120 brädor/min som maxkapacitet. När kontrollen av brädorna görs manuellt så är den kapaciteten tillräckligt hög. Men nu har kontrollen börjat göras automatisk i nya anläggningar.

Social inlärning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrände eller dennes produkter. Beteendet och närvaron av en artfrände kan påverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlärning, samt effekterna av detta, är stora frågor inom husdjurens skötsel och välfärd. För värphöns är det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjäderplockning, är resultat av social inlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lärdom via social inlärning.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Rapporten syftar till att belysa de olika metoder som finns för att frigöra men också synliggöra tillgänglig kapacitet. Det efterfrågades av fallföretaget, då de efter att ha börjat tillverka ytterligare en variant i fabriken i Jönköping fick problem att göra klart alla ordrar i tid. Fallföretaget monterar elmotorer i sin fabrik. För att lösa problemet har studenterna valt att använda sig av en kvalitativ metod. En fallstudie på fallföretaget, SEW Eurodrive, har genomförts. Under arbetets gång har studenterna använt sig av intervjuer och observationer för att finna nödvändig information för att föra arbetet framåt. För att kunna visa företaget hur stationen kan balanseras på ett bättre sätt gjordes observationer.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

När Eurokod 5, standarden för dimensionering av träkonstruktioner, infördes i Sverige sågjordes det även en sänkning av hållfasthetsvärden för trä vid tryck vinkelrätt fibrerna.Tidigare kapacitet på 8 MPa för limträklass L40 var nu för högt, och den av SverigesTekniska Forskningsinstitut (SP) reviderade CE L40c fick en kapacitet på 2,7 MPa. Ettproblem i och med detta blev att byggnader som är konstruerade och uppförda enligtBoverkets föreskrifter inte längre kan utformas på samma sätt sedan Eurokodernasinförande. Syftet med arbetet blev därför att:? Ta reda på varför sänkningen skedde? Ta fram några räkneexempel på hur man kan åtgärda för låg kapacitet vid tryckvinkelrätt fibrernaLitteraturstudien som ligger till grund för arbetet visar på att sänkningen skedde på grund avatt Eurokodernas provmetod för bestämning av hållfastheten skiljer sig från den metod somBoverket använt. Den stora skillnaden ligger i att Eurokoderna inte utnyttjar lastspridning iträ, där lasten kan spridas från en träfiber till en annan intilliggande och på så vis öka denfaktiska kapaciteten.

Förorenat dagvatten från Stena Gotthards metallåtervinningsanläggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehållande två olika adsorbenter, torv och furubarksflis. Torv är en organisk jordart som främst används som bränsle och furubarksflis är en biprodukt från skogsindustrin. Båda filtermaterialen är relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera metaller i vatten på grund av själva materialet samt vattnets sammansättning. Resultatet från den här studien visar att av de två undersökta filtermaterialen så har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och zink från det specifika dag vattnet..

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont på tolv månader framåt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som en going concern som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Tidigare studier har påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika från att upphöra sin existens och således, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger låg kvalitet i revisorernas granskningar.

Arbetsminnet är en viktig funktion för människans kognitiva förmåga. Tidigare forskning har visat det finns flera faktorer som kan påverka arbetsminnets kapacitet, ett exempel är inlärning. Den aktuella studien undersöker om om det finns ett samband med att studera på högskola och att förbättra sin arbetsminneskapacitet. I studien deltog 82 ekonomistuderanden varav 42 studeranden från andra terminen och 40 från sjätte terminen. Ett nätbaserat arbetsminnestest visade att det var en signifikant skillnad i arbetsminneskapaciteten (antalet ihågkomna ord) från andra till sjätte terminen.

Vad som skiljer en organisation från mängden kan i många fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. Därför är det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbättra denna kapacitet, genom att på ett så brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. Således blir det en strategisk fråga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna måste ledningen styra organisationen i rätt riktning. Därigenom kan en kris hindras från att fortplanta sig som ringar på vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbättra sin crisis management- kapacitet.

Klimatförändringar gör dagvattenhantering allt mer komplicerad, framför allt i hårdgjorda miljöer, med översvämningar, sänkt grundvattennivå och spridning av föroreningar som konsekvens. För att förhindra detta kan öppna anläggningar användas som komplement till traditionell dagvattenhantering. Öppna dagvattenanläggningar ligger i eller nära markytan och hanterar dagvatten på sätt som återfinns i naturen. De bidrar till ekosystemtjänsterna utjämning av flödestoppar, grundvattenbildning och dagvattenrening, men olika anläggningar bidrar i varierande grad till tjänsterna. I examensarbetet har fem öppna dagvattenanläggningar studerats. Tre av dessa, infiltration på gräsytor, svackdiken och översvämningsytor, är vegetationsklädda.