Bakgrund: För att uppnÄ kundtillfredsstÀllelse behöver företag vara serviceinriktade och erbjuda kundanpassade tjÀnster. DÀrmed Àr medarbetares beteende och kompetens av stor vikt för företags lönsamhet. För att fÄ medarbetare att utföra önskvÀrda prestationer mÄste ledningen hos dem skapa engagemang och delaktighet. Ett tillvÀgagÄngssÀtt Àr att delegera ansvar och överlÄta befogenheter till dem. Ett koncept som bygger pÄ detta Àr empowerment.

Dagens företag befinner sig i komplexa nÀtverk av interagerande företag, dÄ de tillsammans kan nÄ ett högre vÀrde. Varje interaktion innebÀr att företagen delger information, detta kan ske elektroniskt via Electronic Data Interchange, EDI, (Johansson, 1994). SÀttet att styra och leda EDI har blivit en nyckelfaktor hos de flesta IS (Informations System) chefer. EDI-prestationer skiljer sig ofta företag emellan och dÀrför Àr det viktigt att förstÄ vilka faktorer som pÄverkar EDI-utförandet (Lee & Lim, 2003). Syftet med denna studie Àr att beskriva hur EDI-prestation pÄverkas vid en fusion av tvÄ företag och hur företag kan arbeta proaktivt för att EDI-prestationen skall utvecklas. Studien Àr en kvalitativ fallstudie, pÄ företaget X som befinner sig i stundande fusionsarbete, en deduktiv ansats har tillÀmpats.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Fotbollsverksamheten prÀglar mÄnga flickors vardag och Àr den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det rÄder inga tveksamheter om att idrott innebÀr flera fördelar för mÀnniskors psykiska och fysiska vÀlbefinnande. Fotbollen Àr en arena dÀr flickors sjÀlvförtroende kan frÀmjas och stÀrkas. Samtidigt faller mÄnga idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strÀvan efter idrottslig framgÄng. TÀvlingsmomentets pÄverkan för barn och ungdomars psykiska hÀlsa Àr viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hÀlsofrÀmjande arena.

Politiker och tjÀnstemÀn, forskare, skolledare och lÀrare ? alla Àlskar grupparbeten och dÀrmed kollektivt lÀrande. För den enskilde eleven blir det dÀremot problem nÀr det som huvudsakligen ska bedömas Àr processen, eftersom betygen ska sÀttas individuellt och lÀrarens möjlighet att fÄ insyn i processen Àr begrÀnsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs pÄ 200 poÀng Àr sÄ mycket som 1,6 meritpoÀng av slutbetygets maximala meritvÀrde pÄ 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltsÄ fÄ stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in pÄ en populÀr eftergymnasial utbildning. Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bÀttre sÀkerstÀlla en likvÀrdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten pÄ Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jÀmfört med vÄra traditionella sÀtt att mÀta kunskaper och prestationer.

LÀrare har en stor uppgift och en stor frihet, att inom sitt lÀraruppdrag och ofta pÄ egen hand, bedöma och betygsÀtta elever. Om lÀrare lÀgger in bÄde sin egen och elevernas personlighet i bedömning och betygsÀttning sÄ kanske inte eleverna fÄr en rÀttvis bedömning och lÀrarna utgÄr inte enbart utifrÄn det mÄl- och kunskapsrelaterade betygsystem de ska. SÄvÀl kunskapsmÀssig som social utveckling lyfts fram som viktiga komponenter i grundskoleutbildningen, men nÀr det kommer till utvÀrdering genom betygssÀttning, gÀller endast den kunskapsmÀssiga delen. LÀrare förbinder sig ocksÄ genom de yrkesetiska principerna som LÀrarförbundet antagit, bland annat att vid utvÀrdering, bedömning och betygsÀttning vara sakliga och rÀttvisa och dÀrvid motstÄ otillbörlig pÄverkan Relationsaspekter mellan lÀrare och elev tycks ÀndÄ vara centrala vid betygssÀttningen och flera lÀrare menar att de hellre friar Àn fÀller i ett fall dÀr de har en relation till eleven. LÀraren har pÄtaglig makt över eleverna pÄ flera omrÄden, de betygsÀtter, förfogar över resurser och sin tid och de disciplinerar och bestraffar eleverna.

Bakgrund: Idrott och hÀlsa tillhör de största Àmnena i skolan. Rörelse Àr viktigt för hÀlsan och mÀnniskans vÀlbefinnande. För att alla elever ska fÄ möjlighet till detta Àr det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen sÄ att alla elever ges möjlighet till utveckling inom Àmnet. SamhÀllsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pÄgÄr stÀndigt. Ges de elever som Àr i behov av stödundervisning möjlighet till detta dÄ deras hÀlsa pÄverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnÄ ett lustfyllt lÀrande inom Àmnet bör det vara ett tillÄtande klimat samt finnas möjlighet till att nivÄgruppera efter elevernas behov.

Vi har undersökt hur den interna prissÀttningen av boendeplatser för ungdomar sker pÄ Barn och Familj inom BorÄs Stad och vilka för- och nackdelar som finns med den. InternprissÀttning Àr ett sÀtt att vÀrdera de prestationer som utförs mellan tvÄ enheter inom samma företag. Det har kommit till vÄr kÀnnedom att SocialnÀmnden i BorÄs Stad har haft stora problem med underskott inom divisionen Individ- och Familjeomsorg (IFO), bland annat till följd av olönsamma internleveranser inom Barn och Familj. Vi ansÄg att det till följd av detta skulle vara intressant att undersöka internprissÀttningen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa teoribildning om hur internprissÀttning tillÀmpas inom Barn och Familj och att beskriva och analysera de för- och nackdelar som internprissystemet uppvisar.Vi har i vÄr uppsats anvÀnt en kvalitativ metod och valt att utgÄ ifrÄn en abduktiv ansats.

Tre ledande aktörer styr hÀlso- och sjukvÄrdens utveckling; politikerna, de administrativa ledningarna och de medicinska professionerna. Effektivitet och rÀttvisa Àr det övergripande mÄlet och budgeten Àr ett viktigt styrinstrument. Enligt Erlingsdottir (1999) överförs idéer urskiljningslöst till offentlig förvaltning frÄn privat sektor, dÀr de förvÀntas föra med sig den öppna marknadens mest ÄtrÄvÀrda egenskaper. Vilket sÀllan blir fallet. NPM (New Public Management) och revisionstrenden, Àr exempel pÄ dessa idéer.

Traditionellt sett har olika kapitalförvaltares prestationer utvÀrderats enbart genom att man har observerat den avkastning som respektive förvaltare har lyckats erhÄlla. Sedan ett antal Är tillbaka har dock den erhÄllna avkastningen i allt högre grad stÀllts i relation till den risk som de aktuella placeringarna Àr kopplade till. Ett sÀtt pÄ vilket man kan bestÀmma den risk som en portfölj har Àr att uttrycka och mÀta risken som Value-at-Risk (VaR), vilket kan definieras som ett mÄtt pÄ den med viss sannolikhet förvÀntade förlusten frÄn ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod. Det finns idag bÄde enklare och mer avancerade metoder för att uppskatta VaR. Tidigare forskning har till stor del koncentrerats till att undersöka hur olika typer av VaR-metoder lyckas uppskatta risken för olika portföljer i förhÄllande till varandra.

Internationella studier visar att andelen svaga lÀsare har ökat i Sverige. Detta samtidigt som skolan arbetat med mÄlrelaterade bedömningar som Àr tÀnkta att förtydliga bedömningsprocessen genom att elevens prestationer bedöms utifrÄn i förvÀg formulerade mÄl. Forskning inom omrÄdet antyder att mÄlen mÄnga gÄnger Àr otydliga för eleverna och att lÀrare Àr osÀkra pÄ hur bedömningen ska gÄ till. De senaste Ären har det tillkommit en ökad fordran pÄ elevdokumentation i olika former och utvÀrderingar av arbetet med dem visar att lÀrare efterfrÄgar ett gemensamt sprÄk dÄ mÄnga uppfattar sig ha svÄrt att formulera sig. Det har forskats en hel del om bedömning i skolan, men forskningen rörande dokumentation Àr mer Äsidosatt.Syftet med denna studie var att undersöka lÀrare uppfattning av och arbete med att bedöma och dokumentera elevers lÀsutveckling.I studien deltog fem lÀrare frÄn fyra olika skolor och kommuner.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.