Syftet med denna studie var att jÀmföra tandlÀkarstudenters reella resultat pÄ en Objective Structured Clinical Examination (OSCE) med deras egenskattade resultat. Dessa resultat jÀmfördes sedan med avseende pÄ genus. Ett flertal studier finns publicerade dÀr man har beskrivit skillnader i sjÀlvvÀrdering mellan kvinnor och mÀn pÄ teoretiska examinationer. Dock saknas kunskap dÀr man granskar dessa skillnader vid examination av kliniska moment. Vid teoretiska prov har man funnit att mÀn har en tendens att vÀrdera sina prestationer högre Àn vad kvinnor gör.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat Àr en förutsÀttning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka pÄ vÀlmÄende, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av sÀrskilt stöd. Denna pilotstudie Àr ett första valideringsförsök av sjÀlvskattningsverktyget MÄlsÀttningar och vÀrderingar i skolan, MAVIS, en enkÀt för lÀrare som innehÄller 50 frÄgor föredelade pÄ 10 omrÄden: Kreativitet, Stimulans, LÀrande, Kompetens, SÀkerhet, Kontroll, HjÀlpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget Àr utvecklat frÄn en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrÄn universella mÀnskliga vÀrderingar och behov. Syftet med studien Àr att undersöka hur detta sjÀlvskattningsverktyg för lÀrare verkar fungera för att fÄ en uppfattning om det sociala klimatet i nÄgra klasser och om det kan antas vara anvÀndbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.

Syftet med detta arbete som utförts pÄ Kvarnsvedens pappersbruk i BorlÀnge har varit att framstÀlla ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska ÄskÄdliggöra processens rörliga kostnader, som kan benÀmnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbÀttrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som Àr kopplade till processen. Massafabriken pÄ Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundlÀggande mÄltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartlÀggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en sÄ heltÀckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt.

Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hÄrda internationella konkurrens som rÄder. Genom att mÀta verksamheten fÄr företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstÄ och förbÀttra verksamheten. MÀtningen mÄste bÄde innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mÀtning Àr att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakÄt pÄ vad som har hÀnt. Det Àr dÀrför viktigt att företag utvecklar mÀtning till att vara mer framÄtsyftande.

MÄlet med denna studie var att undersöka om hur barnens empatiska förmÄga till att utlÀsa den rÀtta emotionen frÄn ansiktsuttryck förÀndras frÄn förskoleÄlder till mellanstadieÄlder. Vi testade 24 barn i ca Äldern 7 och 24 barn i Äldern 11 med ?Reading the mind in the eyes? test. Barnens lÀrare fick fylla i en frÄgeformulÀr för vart och ett av barnen, om barnens sociala kompetens och förmÄga till att ta socialt initiativ. Vi tittade Àven efter möjliga effekter av att ha Àldre syskon pÄ barnens förmÄga till att utlÀsa den rÀtta emotionen frÄn ansiktsuttryck, eftersom andra studier har visat att social kompetens utvecklas snabbare nÀr barn vÀxer upp i en omgivning med Àldre syskon.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

SyfteVi vill finna vilka variabler som pÄverkade styrelsens ersÀttningar och om ersÀttningarna förbÀttrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. VÄrt material byggde vi upp utifrÄn en deduktiv ansats. Teori Vi anvÀnde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. UtifrÄn teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vÄrt första steg var teorin uppdelade pÄ Ätta hypoteser baserade pÄ vad som pÄverkade ersÀttningarna.

Bakgrund: Intresset för processer och framförallt utveckling eller förbÀttring av processer har pÄ senare Är ökat. Detta kan ha sin grund i att mÄnga företag har behÄllit förÄldrade rutiner och processteg samtidigt som verksamheten utvecklats, nÄgot som resulterat i onödigt komplexa processer som pÄverkat företags ekonomiska och praktiska prestationer. En annan orsak kan vara att företagsklimatet blivit allt tuffare.En process som under senare Är fÄtt ökat intresse inom företagvÀrlden samt kommer sÀtta stor prÀgel pÄ denna uppsats Àr materialanskaffningsprocessen. Materialanskaffning beskrivs som en process innefattande samtliga de aktiviteter som krÀvs för att sÀkerstÀlla att material tillförs en organisation.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr inledningsvis att kartlÀgga samt identifiera brister i Holtabs materialanskaffningsprocess. Vidare Àr syftet att komma med eventuella förslag till hur Holtab kan reducera kvalitetsbristerna i materialanskaffningsprocessen för att pÄ sÄ sÀtt minska företagets kvalitetsbristkostnader.Metod: Denna uppsats Àr en fallstudie pÄ Holtab AB.

Fotbollsverksamheten prÀglar mÄnga flickors vardag och Àr den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det rÄder inga tveksamheter om att idrott innebÀr flera fördelar för mÀnniskors psykiska och fysiska vÀlbefinnande. Fotbollen Àr en arena dÀr flickors sjÀlvförtroende kan frÀmjas och stÀrkas. Samtidigt faller mÄnga idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strÀvan efter idrottslig framgÄng. TÀvlingsmomentets pÄverkan för barn och ungdomars psykiska hÀlsa Àr viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hÀlsofrÀmjande arena.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Den globalisering som skett har pÄverkat företags konkurrenssituation. I och med att konkurrensen frÄn övriga vÀrlden har blivit hÄrdare sÄ mÄste företag förbÀttra sina prestationer. Det har lett till att det blivit allt vanligare att företag i olika former samarbetar över företagsgrÀnserna i sÄ kallade nÀtverk. VÄrt syfte med denna uppsats var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka skapandet av ett nÀtverk, samt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ och varför dessa uppstÄr nÀr företag samverkar i ett nÀtverk. För att undersöka detta gjorde vi personliga besöksintervjuer i fyra företag.