I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gÄtt i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som anvÀnts Àr den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter frÄn skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergÄngen, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lÀrarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjÀlp av sociokulturell teori, dÀr de sociala sammanhangen betonas och dÀrför Àr sÀrskilt lÀmpade för en studie dÀr upplevelsen stÄr i centrum. Vad studien tydligt visar Àr att samtliga elever pÄ förhand oroat sig för övergÄngen till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt nÄgra egentliga problem.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Avsikten med detta examensarbete Àr att fÄ en uppfattning om hur elevers lÀsvanor pÄ fritiden pÄverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförstÄelse och sprÄkbehandling. En grupp om 75 elever i Är 8 fick skriftligt redogöra för sina lÀsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga Àmnena. De ombads Àven förklara nÄgra vetenskapliga begrepp och sÀtta de naturvetenskapliga Àmnenas svÄrighetsgrad i förhÄllande till övriga Àmnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga Àmnena.Undersökningen visar en varierande kvalitet betrÀffande elevernas skriftsprÄk utan egentlig koppling till lÀsvanor. En majoritet har svÄrt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte lÀser alls eller endast seriemagasin har dock till övervÀgande delen svaga prestationer i undersökningen och lÄga betyg, medan kopplingen Àr tydlig mellan goda lÀsvanor och höga betyg.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Genom att anvÀnda vÀl utformande system för prestationsmÀtning kan organisationer motivera och pÄverka beteenden i önskvÀrd riktning. Organisationer spenderar allt mer pengar pÄ att mÀta prestationer men om en organisation misslyckas med mÀtningarna riskeras oönskade effekter hos medarbetarna. Inom dagligvaruhandeln Àr högpresterande och motiverade arbetare pÄ butiksnivÄ viktigt för att skapa konkurrensfördelar och uppnÄ kundnöjdhet. Tidigare studier inom prestationsmÀtning fokuserar i regel pÄ högre nivÄer inom organisationer men för att fÄ ut mer av anvÀndningen av prestationsmÀtning Àr det viktig att se till medarbetarnas perspektiv. Denna studie syftar till att beskriva och analysera sambandet mellan prestationsmÀtning och dess pÄverkan pÄ arbetsmotivationsfaktorer hos medarbetare pÄ butiksnivÄ inom dagligvaruhandeln.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Forskningen angÄende gryppdynamikens inverkan pÄ högintensiv trÀning Àr liten, vilket skapar problem i samband med den ökade trÀningstrenden. Det har nu uppstÄtt en ny arena att forska pÄ.Genom experimentella studier studerades individers motivation samt prestation i olika försatta situationer. 10 deltagare utförde samtliga under sammanlagt tre tillfÀllen ett förutbestÀmt pass under olika förutsÀttningar (se bilaga 1). Studien innebÀr sÄledes tre likadana passutföranden.Genom intervjuer samt kartlÀggning av tider sammanstÀlldes data vilken kom att beskriva samt förklara hur och varför deltagarnas prestationer kom att skifta. Resultatet kom att analyseras med hjÀlp av studiens teoretiska ramverk angÄende tÀvlingssituationer av Weinberg & Gould (2011) samt flertalet motivationsteorier.Studien visar tydliga samband pÄ att prestation samt motivation ökar dÄ deltagarna utför passen med medtÀvlande, samt i större grupper.

Bakgrund och problem: I takt med att samhÀllet och medias uppmÀrksamhet kring frÄgorsom rör miljö och socialt ansvarstagande ökar blir kraven pÄ företagens ansvar ochredovisning av dessa frÄgor allt större. DÄ det Ànnu inte finns nÄgra lagar som reglerar hurföretagen redovisar sitt hÄllbarhetsarbete undersöker den hÀr uppsatsen hur vÀl de anseddaoch utbredda riktlinjer som finns efterföljs och vilket stöd de kan ge till företagen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ett antal företags, inomkonfektionsbranschen, hÄllbarhetsrapporter följer GRIs riktlinjer. Dessa företags olikarapporter kommer analyseras utifrÄn de kvalitativa egenskaperna som skall uppfyllas enligtGRI. Sedan görs en jÀmförelse av de undersökta rapporterna.Metod: Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie dÀr sex företagshÄllbarhetsrapporter som sÀgs följa GRIs riktlinjer har granskats pÄ djupet. Resultatet frÄngranskningen har sedan försökt förklaras utifrÄn redan befintliga teorier.Resultat och slutsatser: De riktlinjer som idag finns fungerar som underlag för utformningenav hÄllbarhetsrapporter.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Årsredovisningen och Ă„rsstĂ€mman Ă€r tvĂ„ kommunikationskanaler som företag anvĂ€nder för att sĂ€nda ut information om företagets progress och prestationer till en mottagare, dess nuvarande investerare och intressenter. AktieĂ€garna utgör dĂ€rmed en viktig grupp för företaget dĂ„ de Ă€r en viktig kĂ€lla till kapital. Årsredovisningen och Ă„rsstĂ€mman utgör en ram för de budskap som kommuniceras till företagets investerare som ska fatta beslut om att behĂ„lla, köpa eller sĂ€lja aktier, det Ă€r dĂ„ av vikt att den information som sprids Ă€r anvĂ€ndarvĂ€nlig och kan möjliggöra grund för beslutsprocessen. Redovisningsinformation kan tolkas olika av olika mottagare beroende av individens kunskap, erfarenhet och intresse. En bidragande konsekvens av detta Ă€r att investerarna sjĂ€lva mĂ„ste bilda sig uppfattning om aktiens egentliga vĂ€rde.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmÄga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktÀr har som syfte att synliggöra hur sjÀlvbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmÄga i engelska för grundskolans senare Är genom att besvara hur vÀl elevernas förmÄga att bedöma sina egna texter pÄ engelska utvecklas samt hur kvalitén pÄ elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med sjÀlvbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen bestÄr av elevskrivna texter, deras sjÀlvbedömningar samt lÀrarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur vÀl eleverna har kunnat göra en pÄlitlig sjÀlvbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att dÀrefter diskuteras och analyseras. Jag har dÄ utgÄtt frÄn att lÀrarens bedömning Àr den mest trovÀrdiga.