Hösten 2005 inleddes ett större förändringsarbete på de kommunala skolorna i Trelleborgs kommun. Visionerna med projektet, som döpts till ?Spjutspetsskolan?, innebär ett nytt sätt att arbeta i skolan för både lärare, elever och föräldrar. Målet med projektet ?Spjutspetsskolan? är att minska det antal elever som går ut grundskolan med otillräckliga betyg.

Titeln på denna uppsats är ett citat från en elev som belyser det som ofta uppfattas som självklart. Om vi gör något som är roligt så lär vi oss bättre och intresset för området ökar. Skolans värld präglas av styrdokument som visar vilka mål som eleverna ska uppnå för att nå vissa betyg, men vad lektionerna ska innehålla är mycket upp till läraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lärare kan skapa den lärandemiljö som läraren anser vara mest givande för sina elever för att nå dessa mål. Men vad är det egentligen eleverna tycker är som intressant? Lärarrollen ställer också ett stort krav på att tillgodose elevernas behov av vad de vill lära för att få en så givande undervisningssituation som möjligt.Vi har därför valt att inrikta arbetet på att undersöka elevers inställning till ämnet Historia och ifrån vilket håll som eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts.

Den här kvalitativa undersökningen syftar till att ta reda på hur fyra svensklärare uppfattar ämnesplanen för Svenska 1 samt hur deras tolkning av kunskapskraven i ämnesplanen påverkar bedömningen av en elevtext. Bland informanterna upplevs ämnesplanen för Svenska 1 som mer omfångsrik och att kraven är betydligt högre jämfört med kursplanen i Svenska A och problemet med kunskapskraven i ämnesplanen är dess ospecifika formuleringar och ordval som gör det svårt att avgöra tydliga gränsdragningar mellan de olika kvalitativa kunskapsnivåerna. Resultatet av undersökningen tyder också på att lärare till stor del tolkar kunskapskraven i ämnesplanen för Svenska 1 på olika sätt. Detta blir tydligt vid bedömningen av en elevtext där samtliga fyra informanter utgått från samma kunskapskrav och bedömt elevtexten med tre olika betyg ? E, D och C, vilket visar på en oroväckande trend för likvärdigheten i bedömning och betygssättning.

Bedömning är en central del av lärares och elevers vardag och i den svenska skolan tillämpas mål- och kriterierelaterad bedömning. Om bedömningen kan leda till mer än bara ett betyg, och vägleda eleverna i deras sökande efter kunskap, sägs bedömningen ha ett formativt syfte. En förutsättning för detta är effektiv feedback som kan hjälpa eleven att jämföra sin prestation med kriterierna och själv engagera sig i handlingar som leder till ökad kunskap. Syftet med detta arbete är, att som fallstudie, undersöka hur feedback ges, upplevs och används i en studieverkstad i matematik på komvux. Resultatet av observationerna visar att vanligt förekommande feedback var att lärarna preciserade vad de studerande skulle förbättra eller att de gav beröm. Intervjuerna visar att den feedback som ges uppfattas positivt av de studerande och de använder den antingen för att korrigera fel eller som något som peppar och uppmuntrar dem.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rättat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitén upprätthålls, genom att analysera om ursprungsrättare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nästan varannan uppsats i svenska B på gymnasiet får ett avvikande betyg mellan lärarna och kontrollanterna.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan..

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan språk och betyg i textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program??     Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen..

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen.

Examensarbete 15 poängi lärarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man är trygg här på nåt sätt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt ämnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem år som högstadielärare och var nyfiken på vad som händer med de elever som inte tar sig in på ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pågår om det individuella programmets vara eller inte vara var ännu ett skäl för mig att lyfta ämnet. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick där än att bara läsa upp sina betyg. Jag ville även undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre år på högstadiet samt hur lärarna på det individuella programmet såg på sin lärarroll.

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslärare på det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslärare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast ställt frågor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lärarna utformar sin undervisning på olika sätt. Vilka moment som de lägger mest vikt på varierar mellan lärarna.

Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pågick under en veckas tid.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.