Sökresultat:
1016 Uppsatser om Tillfälligt skydd - Sida 44 av 68
Att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar : berÀttelser om kultur, trygghet, mening och identitet
Ă
rligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förÀlder eller annan legal vÄrdnadshavare till Sverige för att söka asyl, sÄ kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rÀtt till skydd, skolgÄng, sjukvÄrd och en meningsfull vardag dÀr de kan knyta sociala kontakter. De hÀr barnen behöver fÄ trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, kÀnna sig sÀkra och fÄ en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvÄrdnad ligger pÄ kommunnivÄ och krÀver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar pÄ ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella grÀnser.
Strandskydd : och landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen
I Sverige gÀller generellt strandskydd. Det Àr förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter frÄn strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet frÀmst varit att trygga det allmÀnna friluftslivet men pÄ senare Är har Àven skydd för djur- och vÀxtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 Àndrades strandskyddsbestÀmmelserna och en av Àndringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen dÀr lÀttnader ska gÀlla.Det första syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur strandskyddsfrÄgan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagÀndringen. Det andra syftet Àr att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen sedan lagÀndringen.
CAS och folkrÀtt : hur undviks att CAS i fredfrÀmjande insatser inte genomförs i enlighet med Sveriges folkrÀttsliga förpliktelser rörande skydd för individen?
Under första hÀlften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ?accelerationsspÄr CAS?. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för nÀrvarande pÄgÄr i Afghanistan har tidvishaft svÄrt att förhÄlla sig till folkrÀtten pÄ ett positivt sÀtt.
OmrÄdesbestÀmmelser för Stenestadsbygden : en kulturbygd vÀrd att skydda
OmrÄdesbestÀmmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd vÀrd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsomrÄde pÄ SöderÄsen i Svalövs kommun i SkÄne. OmrÄdet, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktÀristisk bebyggelse typisk för den skÄnska skogsbygden. OmrÄdet Àr ett rikt kulturlandskap med en lÄng kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvÀrden. OmrÄdet Àr idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestÀmmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i omrÄdet ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.
Skadlig delning av fiske: En studie om FBL 3:8 vid fastighetsbildning
I svensk lagstiftning finns ett starkt skydd för fiskevÄrden som ska tillÀmpas vid fastighetsbildning och som medför att en fiskerÀtt uppdelas. BestÀmmelserna kring delning av fiske, som finns i FBL 3:8, representerar ett starkt allmÀnt intresse och Àr juridiskt tvingande för fiskerÀttsinnehavaren. I korthet innebÀr det att en fiskerÀtt inte fÄr delas genom fastighetsbildning pÄ sÀtt som medför olÀgenhet av nÄgon betydelse för fiskevÄrden. Det Àr lantmÀteriet som i sin roll som fastighetsbildningsmyndighet ska pröva om en uppdelning av fiske medför olÀgenheter för fiskevÄrden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lantmÀterimyndigheten tolkar och tillÀmpar FBL 3:8 vid delning av fiske.
Fritidsodlarens frÀmsta försvar : trÀdgÄrdsvÀxter som skydd mot skadedjur
Fritidsodling Àr ett stort intresse i Sverige och det odlas trÀdgÄrdsvÀxter bÄde för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra vÀxterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trÀdgÄrdsvÀxter som kan pÄverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller pÄverka odlingsmiljön och dÀrmed stÀrka trÀdgÄrdsvÀxter att bÀttre motstÄ ett angrepp.
TrÀdgÄrdsvÀxter som inte Àr typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera vÀrdvÀxtens lukt och dÀrmed registrerar inte skadedjuret trÀdgÄrdsvÀxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trÀdgÄrdsvÀxter Àven utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.
Bedömning av fysisk och social lÀrmiljö pÄ grundskolan : En utvÀrdering av sjÀlvskattningsverktyget MAVIS med lÀrarskattningar och klassrumsobservationer
Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat Àr en förutsÀttning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka pÄ vÀlmÄende, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av sÀrskilt stöd. Denna pilotstudie Àr ett första valideringsförsök av sjÀlvskattningsverktyget MÄlsÀttningar och vÀrderingar i skolan, MAVIS, en enkÀt för lÀrare som innehÄller 50 frÄgor föredelade pÄ 10 omrÄden: Kreativitet, Stimulans, LÀrande, Kompetens, SÀkerhet, Kontroll, HjÀlpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget Àr utvecklat frÄn en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrÄn universella mÀnskliga vÀrderingar och behov. Syftet med studien Àr att undersöka hur detta sjÀlvskattningsverktyg för lÀrare verkar fungera för att fÄ en uppfattning om det sociala klimatet i nÄgra klasser och om det kan antas vara anvÀndbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.
Begagnade och nya brandvarnare vid hastigt uppflammande brÀnder
Enligt RÀddningsverkets statistik har 85 % av de svenska hushÄllen en fungerande brandvarnare. Hur vÀl fungerande dessa Àr efter en tid i jÀmförelse med nya brandvarnare Àr dock okÀnt. DÀrför genomfördes denna undersökning dÀr 20 stycken brandvarnare samlades ihop frÄn hushÄll i LuleÄ och Boden. Dessa 20 varnare blev sedan jÀmförda med 12 stycken helt nya varnare. Samtliga prövades pÄ en hastigt uppflammande brand för att simulera ett brandscenario som kan intrÀffa i mÄnga av de lÀttantÀndliga material som finns i de moderna hemmen.
Tradition - ett förÄldrat sakrÀttsmoment?
Vi har i denna uppsats försökt belysa och diskutera problematiken med traditionskravet för industrin. Genom en rÀttsdogmatisk undersökning har vi sökt finna svar pÄ frÄgorna: vilken effekt har traditionsprincipen för den tunga industrin i dagens samhÀlle, uppfyller traditionskravet fortfarande de bakomliggande syftena, vilka realistiska alternativ finns det till detta sakrÀttsliga moment och Àr det önskvÀrt att avskaffa traditionsprincipen till förmÄn för nÄgot annat sakrÀttsligt moment vid köp inom tung industri? Under rubriken2. BorgenÀrsskydd genom separationsrÀtt görs en beskrivning av sakrÀttsmomenten tradition, avtal och registrering och vilka omrÄden dessa reglerar idag. I 3.
Utveckling av klÀmskydd för dörrar
Detta examensarbete har utförts i samarbete med en dörrtillverkare i syfte att utveckla ett klÀmskydd för dörrens lÄssida. MÄlet var att lÀmna ett konstruktionsförslag pÄ en produkt som minimerar risken för klÀmskador och passar företagets produktserie.Enligt en rapport utgiven av Konsumentverket 1999 drabbas cirka 6500 av klÀmskador varje Är i Sverige. Merparten av dessa sker pÄ dörrens lÄssida, men trots detta finns idag flest skydd för gÄngjÀrnssidan. Större delen av skadorna skedde till föjd av normal, kontrollerad stÀngning dÄ nÄgon höll i karmen eller dörren samtidigt som personen sjÀlv eller nÄgon annan stÀngde dörren.Med hjÀlp av bland annat brainstorming och morfologimatris togs ett antal koncept fram. Dessa sÄllades med hjÀlp av genomförbarhetsbedömning och Pugh-matris. Arbetet resulterade i tvÄ produktkoncept, en dÀmpare som bromsar dörren och en skyddslist som vid behov stannar dörren med en kloss.
Vindkraftsplanering och skyddad natur : Konflikter mellan tvÄ intressen
Vindkraften Ă€r en snabbt vĂ€xande energikĂ€lla i Sverige och hjĂ€lper till att uppnĂ„ det uppsatta mĂ„let att 50 % av den slutgiltiga energianvĂ€ndningen ska vara frĂ„n förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften krĂ€ver en god planering dĂ„ en Ă€ndring av markanvĂ€ndningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjĂ€llomrĂ„den med hjĂ€lp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel anvĂ€nds VĂ€sterbottens och JĂ€mtlands lĂ€n. Ăven vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.
Bevarandeplan för Stenshamn och UtlÀngan i Karlskrona skÀrgÄrd - att skydda en kulturmiljö med hjÀlp av omrÄdesbestÀmmelser
I det hÀr examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med
hjÀlp av planinstrumentet omrÄdesbestÀmmelser.
Bakgrunden till arbetet: Den Ăstra skĂ€rgĂ„rden i Karlskrona kommun bestĂ„r av fem
bebyggda öar, dÀr Stenshamn och UtlÀngan Àr tvÄ av dessa. Gemensamt för dem Àr
att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De Àr
ocksÄ utpekade som riksintresse för kulturmiljövÄrden. För att skydda dessa
föreslÄs, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun betrÀffande
skÀrgÄrden antagen 1999, att omrÄdesbestÀmmelser bör upprÀttas.
Ăvervakning och makt i samhĂ€llet : En kvalitativ studie om konflikten mellan sĂ€kerhet och integritet
Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet mÄste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrÄn ett kvalitativt arbetssÀtt.Syftet med studien Àr att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet Àr aktuella Àn idag. För att vi ska kunna göra detta har vi anvÀnt oss av nyhets- och debattartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt tvÄ videoklipp frÄn Sveriges Television, innehÄllande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frÄgestÀllningar vi anvÀnder oss av i studien riktar sig mot att hjÀlpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan anvÀndas idag och dessa Àr följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhÀlle?PÄ vilket sÀtt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi anvÀnder oss av i studien som Àr: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han anvÀnder i sin maktteori som Àr följande: DisciplinÀr makt, foglighet, och institutioner.
PÄverkar graden av judisk religiositet hÀlsan? : En studie av judar i Sverige.
Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet pÄverkar hÀlsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion frÄn en annan. HÀlsa definieras med hjÀlp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hÀlsa Àr psykiskt och socialt vÀlbefinnande och inte blott frÄnvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstÄnd av fullstÀndigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett mÄttligt samband med bÀttre hÀlsa dÀr religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ pÄverkan pÄ hÀlsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.
Psykologiska frÄgor i socialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar : trÄngmÄl, begrÀnsningar och möjligheter ur socialsekreterares perspektiv
SocialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar utgo?r samhÀllets verktyg för att bedöma nÀr stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingÄr svÄra bedömningar som stÀller höga krav pÄ kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svÄrigheter barnavÄrdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frÄgor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgÀnglig i arbetet.