Denna uppsats undersöker attityder och fördomar gentemot mÀnniskor med annat etniskt ursprung Àn svenskt och Àven gentemot den svenska polisen. HuvudfrÄgan gÀllde om det fanns nÄgon skillnad mellan polisaspiranters och studenters uppfattning om skuldfrÄgan ? som den bestÀms av polisen - vid rÄn begÄngna av personer med skilda etniska ursprung. Tre grupper (n = 108) -polisaspiranter, studenter och yrkesverksamma poliser deltog i studien som genomfördes genom en enkÀtundersökning. Studien visade att det ej finns nÄgra större skillnader i attityd och fördomar grupperna emellan och att dessa attityder och fördomar ej heller Àr speciellt framtrÀdande..

Enligt 4 kapitlet 1 § SocialtjÀnstlagen (SoL) har den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov eller kan fÄ dem tillgodosedda pÄ annat sÀtt rÀtt till bistÄnd av socialnÀmnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistÄndet tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ. BistÄndet ska utformas sÄ att det stÀrker hans eller hennes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Den enskilde ska sÄledes inte sjÀlv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stÄ till arbetsmarknadens förfogande för att erhÄlla försörjningsstöd.

Vanligaste lokalisationen för stressfraktur Àr tibia. Elitidrottare, löpare och militÀrer hör till de grupper som ofta drabbas. Karakteristiska symtom Àr lokal svullnad och belastningssmÀrta som uppkommer utan trauma vanligtvis vid en ovan eller förhöjd aktivitetsnivÄ. En tidig diagnos Àr av stor vikt för att undvika en lÄng rehabiliteringsprocess. Syftet med denna rapport var att sammanstÀlla den vetenskapliga litteraturen som beskriver riskfaktorer och behandling av stressfrakturer i tibia.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien var att undersöka om motionÀrer skiljer frÄn icke-motionÀrer med avseende pÄ sjukfrÄnvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig individer som Àgnar sig Ät regelbunden motion frÄn dem som inte gör det med avseende pÄ sjukfrÄnvaro? Skiljer sig förekomsten av frÄnvaro inom sjuklöneperioden respektive lÀngre frÄnvaro mellan de ovan nÀmnda grupperna?MetodStudien baserades pÄ 1065 kvinnor och mÀn i Äldrarna 20-65 Är frÄn ett tidigare insamlat material frÄn den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestÀmdes genom en enkÀtfrÄga och deltagarna delades in i tvÄ grupper, en med icke-motionÀrer och en med motionÀrer. Dessa tvÄ grupper jÀmfördes sedan i avseende pÄ tre frÄgor om sjukfrÄnvaro som ocksÄ Äterfanns i enkÀten.

Vi mÀnniskor ingÄr i ett flertal olika grupper i vÄrt vardagliga liv dÄ exempelvis vÄra arbetskamrater utgör en grupp och vÄra familjer utgör en annan. Med hjÀlp av Internet och teknikens framsteg har nya mötesplatser framkommit i form av virtuella vÀrldar dÀr nya typer av grupper skapas. HÀr möts gruppmedlemmarna inte ansikte mot ansikte utan har i mÄnga fall endast textbaserad kommunikation som hjÀlpmedel vid interaktionen med andra personer. PÄ dessa mötesplatser umgÄs mÀnniskor frÄn hela vÀrlden med varandra, löser uppgifter tillsammans eller bara pratar med varandra. Denna interagering förekommer ofta dagligen men det Àr vÀldigt sÀllan dessa mÀnniskor trÀffas i fysisk mening.

Vi har undersökt en kommuns personlighet med hjÀlp av en teori utformad av J. Aaker. Teorin listar ett antal personlighetsdrag som vi genom en enkÀtundersökning tagit reda pÄ hur invÄnare i kommunen anser att kommunen passar in pÄ dessa. Vi har undersökt tvÄ olika grupper, invÄnare i kommunen och anstÀllda pÄ kommunens olika förvaltningar för att se om det fanns nÄgon skillnad dÀremellan. Skillnaden vi fann var vÀldigt liten.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om hedersrelaterat vÄld bör ges ett tydligare erkÀnnande i den svenska strafflagstiftningen. För att utreda uppsatsens syfte och besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har den rÀttsvetenskapliga metoden anvÀnts.Hedersrelaterat vÄld Àr ett omstritt begrepp och detta har bland annat sin grund i att det finns olika förklaringsmodeller till vÄldet.Regeringen har hittills satsat stora resurser för att motverka det hedersrelaterade vÄldet. Trots dessa insatser frÄn regeringens sida Àr hedersrelaterat vÄld fortfarande ett existerande problem i vÄrt samhÀlle och kunskapsnivÄn bland de myndigheter som kommer i kontakt med personer som fallit offer för det hedersrelaterade vÄldet Àr inte bara ojÀmn, den Àr i vissa fall Àven bristfÀllig.Det hedersrelaterade vÄldet skiljer sig Ät pÄ mÄnga viktiga punkter frÄn vÄld i nÀra relationer. Det Àr viktigt att belysa dessa skillnader, framförallt för att öka kunskapen om hedersrelaterat vÄld och för att brott som begÄs med ett hedersmotiv ska kunna utredas pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt. Det finns anledning att sÀrskilt uppmÀrksamma hedersrelaterat vÄld, frÀmst för att de som utsÀtts för denna typ av vÄld ska kunna fÄ adekvat skydd och stöd, berörda myndigheter ska tillÀmpa rÀtt utredningsmetod och för att domstolen ska beakta hedersmotivets försvÄrande karaktÀr vid pÄföljdsbestÀmningen.Det finns sÄvÀl fördelar som nackdelar med en sÀrreglering av hedersrelaterat vÄld.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever samt en pedagog upplever arbetet i könssegregerade grupper. Undersökningen genomfördes pÄ en F-6 skola i Är 3 i LuleÄ kommun under vÄren 2006. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr delvis strukturerade intervjuer genomfördes med fem pojkar, fem flickor samt en pedagog. Klassen arbetade könssegregerat under gymnastiken. Resultatet visade att eleverna och pedagogen hade positiva upplevelser av den könssegregerade undervisningen.

Segmentering av Àldre konsumenter kan vara svÄrt att genomföra. MÄnga författare pÄpekar att detta Àr en grupp som ökar i antal och att segmentering av denna grupp mÄste utvecklas. Vi valde att göra tvÄ fallstudier för att fÄ mer förstÄelse hur företag segmenterar grupper av Àldre konsumenter. För att genomföra dessa fallstudier gjorde vi tvÄ intervjuer pÄ tvÄ olika företag. Efter ha gjort dessa studier kom vi fram till att företag anvÀnder sig mest av psykografisk och beteendemÀssig segmentering mot denna grupp av kunder, men inte rikigt sÄ djup som vi trodde och som författarna pÄstÄr..

I föreliggande arbete redovisas ett försök med arbetssÀttet Storyline i franskundervisning pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur elevernas utrymme och förmÄga att uttrycka sig muntligt utvecklas nÀr man anvÀnder ovannÀmnda arbetssÀtt. Under fem veckor fick 19 gymnasieelever arbeta i grupper och tillverka varsin person som de sedan skrev olika texter kring och presenterade för varandra. Den inledande undersökningen visar att eleverna anser att de talar för lite franska pÄ lektionerna. I utvÀrderingen efter försöksperioden Àr eleverna övervÀgande positiva till arbetssÀttet, men de anser inte att Storyline Àr bra för att trÀna den muntliga förmÄgan.

Svensk musikindustri har under de senaste Ärtiondena Ätnjutit stora framgÄngar pÄ den internationella marknaden. Export Music Sweden grundades för att stötta och marknadsföra svensk populÀrmusik utomlands. VD Christer Lundblad sade 2003 att intÀkter frÄn konserter ökar kraftigt. Anledningar till detta kan vara att den ökande illegala nedladdningen av musik ger ett ökat ekonomiskt utrymme för konserter, samt att mÀnniskor idag vÀrderar upplevelser högre Àn tidigare. Eftersom mer pengar spenderas pÄ konserter blir prissÀttningen mer betydelsefull.

Att leva i flock har flera fördelar, men trots detta Àr lejon det enda flocklevande kattdjuret. Flocken bestÄr av en grupp beslÀktade honor och deras ungar som domineras av en grupp hanar. Individerna Àr ofta utspridda i reviret i mindre grupper. I den hÀr studien har jag undersökt om det finns nÄgon optimal gruppstorlek och hur den i sÄdana fall ser ut, bÄde ur reproduktions- och jaktsynpunkt. I litteraturen jag har lÀst Àr det flera olika faktorer som anses vara viktiga och som pÄverkar antalet gruppmedlemmar, vilka beskrivs och diskuteras hÀr i arbetet. Emigrering Àr en viktig del för att förhindra inavel och bÄde honor och hanar undviker parningar med nÀra slÀktingar. Till skillnad frÄn honorna lÀmnar alla hanar alltid sin födelseflock dÄ de har fler fördelar av det eftersom deras reproduktionsframgÄng begrÀnsas av antalet honor de parar sig med.

REFERATLedarskap Àr viktigt ur trivselsynpunkt för personal, dÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ vilken ledarskapsstil som anvÀnds. Personalen har en stor betydelse för hur en ridskola fungerar och pÄverkar ridskolan ekonomiskt, genom att ha kontakt med elever och pÄ sÄ sÀtt generera kunder. Problemet Àr att man inte vet vilken typ av ledarskap som utövas pÄ Sveriges ridskolor. Syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning som svenska ridskolechefer anvÀnder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt-, auktoritÀrt- och laissez-faire ledarskap. FrÄgestÀllningen Àr dÄ, till hur stor del som ridskolechefer anvÀnder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt, auktoritÀrt eller laissez-faire (Àven kallad lÄt ? gÄ ? metoden) ledarskap pÄ ridskolor i Sverige? Femtio ridskolor valdes slumpvis ut frÄn Svenska ridsportförbundets lista över ridklubbar i landet.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

Under senare Är har arbetet med att fÄ ut information till alla grupper i samhÀllet intensifierats. IT-tekniken har fört med sig nya möjligheter för mÀnniskor med olika typer av funktionshinder, inte minst för synskadade. Problemet ligger dock i att skapa tekniska hjÀlpmedel som omvandlar och förmedlar informationen till anvÀndaren. Syftet med uppsatsen Àr att se om skÀrmlÀsare kan tillgodose anvÀndbarhet för de enskilda anvÀndarna. För att nÄ syftet har vi intervjuat fyra gravt synskadade personer som dagligen anvÀnder sig av skÀrmlÀsare.