Studien Àr en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstÀrker adjektiv pÄ svenska, och om förstÀrkningen varierar utifrÄn vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstÀrkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstÀrkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen Àmnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamÀngder Àn motsvarande studier av svenska. Datan hÀmtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (?ADJ som en/ett N?) extraherades automatiskt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmÀssiga skillnader inom ett avgrÀnsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan tvÄ grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsÀtt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lÀrande och vilka övriga fÀrdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom nÄgon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och Àmnesintegrerat. EnkÀter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen sÄg ut ur ett kortsiktigt och ett lÄngsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes ocksÄ för att fÄ information om elevernas upplevelser av sitt eget lÀrande samt vilka fÀrdigheter de ansÄg sig ha utvecklat.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Bakgrund: SÀllskapsdjur har ett flertal positiva hÀlsoeffekter pÄ mÀnniskor och det har lett till att viidag anvÀnder djur inom vÄrden, frÀmst hundar.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hundens anvÀndande inom vÄrden, attbeskriva och förklara dess effekt pÄ mÀnniskor.Metod: Metoden var en litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades. Dessaanalyserades och sammanstÀlldes utifrÄn gemensamma teman.Resultat: VÄrdhundar inom vÄrden kan i de flesta fall reducera Ängest och acceptansen av vÄrdhundÀr mycket god bÄde bland patienter, anhöriga och personal. Minskning av blodtryck ochhjÀrtfrekvens rÄder det delade meningar om, dÄ vissa studier visar en minskning av dessa och andragör det inte. VÄrdhundar kan anvÀndes till att vara motivationshöjande för patienten.Slutsats: VÄrdhundar har mÄnga positiva effekter pÄ mÀnniskor, men fler studier behövs för att seom dessa resultat inte bara gÀller för de grupper som har undersökts i studien utan Àven Àröverförbara till andra grupper..

Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkÀtundersökning genomfördes bland elever som gÄr första Äret pÄ Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP). EnkÀten formulerades för att utifrÄn svaren kunna jÀmföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig Ät mellan grupperna. En huvudfrÄga formulerades utifrÄn dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, Ät mellan alla de grupper som jÀmfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna pÄ landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lÀgenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar Àn tjejer att de pÄverkats av andra, och kompisar har pÄverkat mest.

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhĂ„llning i en ungdomsblĂ„sorkester ser ut och hanteras bĂ„de utifrĂ„n orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhĂ„llning och hur den tar sin form Ă€r frĂ„gor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet bestĂ„r av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer frĂ„n en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det Ă€r viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fĂ„s och visar sig i bĂ„de sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, lĂ€ger, fikastunder, repetitioner och konserter.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur SQM Pork kan bedriva en mer affÀrsmÀssig leverantörsrelation med utgÄngspunkt i nuvarande leveranskontrakt och dÀrigenom nÄ bÀttre koordinering av svinleveranserna mellan slakteri och leverantör. DÀrmed ges en bild av huruvida nuvarande leveranskontrakt kan utvecklas för att nÄ ökad affÀrsmÀssighet. För att uppnÄ syftet har genomförts en enkÀtundersökning, som besvarats av sjutton svinleverantörer, vilka valt att inte skriva under det nya leveranskontraktet. FrÄgestÀllningarna i enkÀten bestÄr av fyra delar. Den första avser företagets bakgrund, den andra och tredje delen berör leveranskontraktet och den sista delen Àr pÄstÄenden kopplade till affÀrsrelationen med SQM Pork. EnkÀtundersökningen visar att olika grupper av leverantörer har olika behov och att vissa kontraktsvariabler förefaller vara mer intressanta inom somliga grupper.

Vid adhesiv cementering, sÄ kallad bonding, rekommenderar fabrikanter att glaskeramers cementeringsyta etsas innan applicering av silan. Att vÀrmebehandla silan med respektive utan etsning, har i tidigare studier visat en höjning av bindningsstyrkan mellan olika material. Den litiumdisilikatbaserade glaskeramen IPS e.maxŸ Press har funnits pÄ marknaden sedan 2005 och fÄ studier har gjorts pÄ ytbehandlingar och dess effekter pÄ materialet och bindningen till olika material. Syftet: att undersöka om ytbehandling med vÀrmebehandlat silan ger en högre bindningsstyrka till adhesivt cement hos en litiumdisilikatbaserad glaskeram, jÀmfört med kombinationen etsning och silanisering. Material och metod: 12 litiumdisilikatbaserade keramiska block pressades. Blocken delades parvis in i sex grupper och ytbehandlades med etsmedel och/eller silan med eventuell pÄföljande vÀrmebehandling. Blocken cementerades samman varpÄ mikrostavar sektionerades fram, som sedan termocyklades. 10 provkroppar ur varje grupp valdes ut för ett microtensile bond strength test. Frakturytorna bedömdes i mikroskop.

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, HÀlsopedagogiska programmet.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Syftet med denna studie var att undersöka om trÀning av exekutiva funktioner kan pÄverka den intra-individuella variabiliteten (IIV) i reaktionstid hos unga vuxna och Àldre. De 29 yngre och 30 Àldre deltagarna i studien delades upp i tvÄ grupper, en trÀningsgrupp som gick igenom 15 sessioner av trÀning i exekutiv funktion och en kontrollgrupp som endast deltog vid pre- och posttestning. I trÀningsbatteriet trÀnades de exekutiva funktionerna uppdatering, skiftning och inhibering i enlighet med det teoretiska ramverk om exekutiv funktion som skapats av Miyake (2000). I studiens pre- och postmÀtningar anvÀndes reaktionstidsdata frÄn tre tester: Serial Reaction Time (SRT), Flanker och Alternating Runs. Dessa tester skiljde sig frÄn de som anvÀndes i trÀningsbatteriet.

Denna rapport Àr ett examensarbete utfört av Per Jonsson, student vid Karlstads Universitet. Examensarbetet omfattar 22,5 högskolepoÀng och Àr ett obligatoriskt moment inom högskoleingenjörsprogrammet i Àmnet maskinteknik.   Företaget Trollspeed tillverkar högeffektiva racingmotorer för anvÀndning av racingteam pÄ elitnivÄ. Stora turboaggregat samt tillhörande utrustning sÀtts samman med specialbyggda avgasgrenrör för att uppnÄ största möjliga effektuttag. Tillsammans bildar dessa sammansatta delar en hög vikt och mÄste dÀrför stagas upp.   Detta arbete handlar om att ta fram en ny lösning för uppstagningen, dÄ dagens lösning leder till oundviklig spÀnningspÄverkan i grenröret som bidrar till att sprickbildningar uppstÄr. Projektet Àr indelat i tvÄ delar dÀr första delen omfattar framtagning av ett mÀtverktyg för analysering av rörelse samt kraftpÄverkan hos grenröret. Framtagningen av mÀtverktyget resulterade i en mÀtskala med visare för visualisering av rörelser och monterade lastceller för analysering av kraftpÄverkan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva bÄde gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till anvÀndningen av svÀrord i skolmiljön. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har jag valt utföra en enkÀtundersökning som skickats till elever och skolpersonal pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola.Det Àr inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehÄlla könsord och andra hÀdelser.Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva kÀnslor till svordomar. Fler kvinnor Àn mÀn upplever att det svÀrs för mycket i skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och anvÀnds i svenska lÀromedel i samhÀllskunskap för gymnasieskolan, bÄde före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad Àr en politisk frÄga kan man sÄledes Àven anta att anvÀndningen av begreppet har förÀndrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig egentligen framstÀllningen och anvÀndningen av begreppet terrorism Ät i de Àldre lÀroböckerna jÀmfört med de lÀroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i sÄ fall hur? Vilken bild lyser igenom i lÀroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur vÀl stÀmmer egentligen denna bild överens med kravet pÄ en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som lÀroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förÀndrats frÄn att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera frÀmst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur vÀl dessa resultat stÀmmer överens med skolans ansprÄk pÄ att vara en skola för alla..

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.