BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Föreliggande explorativa studie Àmnade undersöka hur representanter frÄn POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhÀndertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och FlodvÄgskatastrofen med avseende pÄ korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering pÄ anhöriga. Vidare Àmnade den explorativa studien undersöka kÀnslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns nÄgon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade kÀnslor. TvÄ identiska e-enkÀter frÄnsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive FlodvÄgskatastrofen skickades slumpmÀssigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades pÄ 117 representanter frÄn POSOM-grupper. Föreliggande studie pÄvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen.

Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt dÀr undervisningen i Àmnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en Ärskurs femma. MÄnga elever finner Àmnet matematik som trÄkigt och dÄ sÀrskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. StrÀvan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen pÄ ett naturligt sÀtt.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tÀnker kring Äldersblandade barngrupper samt hur deras agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Mina huvudfrÄgestÀllningar behandlar hur pedagoger arbetar med Äldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar, hur de upplever arbetet med Äldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers instÀllning och agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Jag har genomfört min undersökning pÄ en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem Är. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, frÀmst med filmkamera, men Àven med löpande protokoll. Jag har Àven intervjuat de tre pedagoger som arbetar pÄ avdelningen, tvÄ förskollÀrare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar och att man inte har nÄgon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med Äldersblandade barngrupper.

Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn lÀrares beskrivningar belysa interaktion mellan de yngsta barnen och lÀrare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet Àr beroende av en relation för att komma igÄng med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte fÄr sitt be-hov tillfredstÀllt genom en nÀra och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhÄllningssÀtt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning Àr att möta varje barn utifrÄn dennes förutsÀttningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frÄgor har valts som metod och mÄl-gruppen bestÄr av Ätta lÀrare i förskolan frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att nÀrhet och trygghet Àr begrepp som dominerar betrÀffande barnens behov och lÀrares förhÄll-ningssÀtt.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Studiens syfte var att se om kÀnslan glÀdje leder till att man uppmÀrksammar en viss typ av information i större utstrÀckning Àn annan. I detta fall för positivt belönande ord respektive positivt icke belönande ord. Denna studie Àr en replikering av Tamir & Robinsons (2007) studie som fick belÀgg för detta. Deltagarna delades in i tvÄ grupper dÀr experimentgruppen som bestod av 9 deltagare fick i uppgift att skriva ner en hÀndelse som gjort och fortfarande gör dem glada för att vÀcka ett tillstÄnd av glÀdje. Kontrollgruppen som bestod av 10 deltagare fick istÀllet i uppgift att minnas och skriva ner hur deras sovrum ser ut för att hamna i ett neutralt tillstÄnd.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera pÄ Projekt MatchningsArena TimrÄ, ett pilotprojekt i TimrÄ kommun för myndighetssamverkan i rehabilitering av de sÀrskilt utsatta, de som stÄr lÀngst bort frÄn arbetsmarknaden och vars komplexa problem och hjÀlpbehov krÀver mer Àn myndigheterna individuellt klarar av att ge. Informationen om detta projekt har inhÀmtats dels via dess publikationer pÄwww.esf.seochwww.timra.se,  men Àven genom samtal och intervjuer med medarbetarna och en enkÀtundersökning till deltagarna. Tidigare samverkansprojekt och forskning kring Àmnet har legat till grund för en jÀmförelse mellan MatchningsArenan och tidigare försök och erfarenheter. Det har visat sig att myndighetssamverkan dels Àr en gammal företeelse, dels att denna företeelse i modern tid blivit mer eller mindre nödvÀndig för att kunna ge de individer som har sammansatta problem och stÄr lÄngt ifrÄn arbete den hjÀlp som berörda myndigheter ska kunna ge. För att en sÄdan samverkan ska fungera krÀvs att man gemensamt ser till individen och utgÄr ifrÄn dennes behov, motiverar och stÀrker dennes sjÀlvkÀnsla och behÄller individen i fokus sÄ att han eller hon sjÀlv upplever sig vara delaktig i och ?Àga? sin rehabiliteringsplan.

SkalvÀggar bestÄr vanligtvis av tvÄ betongskivor 45-75 mm tjocka med en luftspalt emellan. Skalen i vÀggen hÄlls ihop med armeringsstegar. Luftspaltens bredd beror pÄ vÀggens totala tjocklek och gjuts i pÄ plats. MÄlet med detta arbete Àr att undersöka skalvÀggens egenskaper dÄ luftspalten inte ingjutits med betong. Om skalvÀggen visar sig ha god hÄllfasthet och bÀrförmÄga kan den börja anvÀndas istÀllet för massivvÀggar.BerÀkningarna för bÀrförmÄgan utförs delvis med FEM program (Finita Elementmetod program) och delvis med kompletterande handberÀkningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur det förebyggande arbetet med mÀns vÄld mot kvinnor tar sig uttryck pÄ olika nivÄer i samhÀllet. Studien undersöker vilka arbetet riktas mot pÄ dessa nivÄer och vilka konsekvenserna av detta blir sett ut ett genusperspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv. För att uppfylla studiens syfte har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar professionella för att förebygga mÀns vÄld mot kvinnor pÄ primÀr nivÄ? Hur arbetar professionella för att förebygga mÀns vÄld mot kvinnor pÄ sekundÀr nivÄ? Vilka grupper riktas det förebyggande arbetet emot pÄ dessa nivÄer? Vilka konsekvenser fÄr detta ur ett genusperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv? Studien bygger pÄ kvalitativa riktat öppna intervjuer med sex yrkesverksamma inom omrÄdet. Vi har anvÀnt oss av genusteori samt ett intersektionellt perspektiv för att analysera och förstÄ vÄrt material. MÀns vÄld Àr ett utbrett fenomen i hela vÀrlden som orsakar stort lidande för offren.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning Àr fördelat över olika grupper av sysselsatta pÄ den svenska arbetsmarknaden. OcksÄ mÀngden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet Àr att testa i vilken utstrÀckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand fÄr personalutbildning stÀmmer överens med den faktiska situationen pÄ svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin anvÀnds en teori med ofullstÀndig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning anvÀnds aggregerad data frÄn Statistiska CentralbyrÄn för olika Är.

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier Àr det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som Àr viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande Àr viktigt för barn, dÄ de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjÀlp av bildskapandet inspirera och pÄverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold lÀngtan till att bara fÄ vara med, men Àven kÀnna trygghet och en gemenskap.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur förskolebarn i Äldern ett till fem anvÀnder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi anvÀnder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. VÄra observationer skedde pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnen var i Äldrarna tvÄ till sex.

En av de viktigaste nycklarna till en lÀrande organisation, Àr teamlÀrande. Samarbetar och arbetar de anstÀllda tillsammans sÄ överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förÀndringsprocesser dÀr de anstÀllda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lÀrande organisation, dÀr ett mÄl med processen Àr att leda organisationer mot att fortlöpande vilja efterstrÀva förbÀttringar med andra ord bli en lÀrande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Vi kÀnde dÄ att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vÄr studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de pÄverkar förutsÀttningarna för utveckling och lÀrande i/hos arbetsgrupper.

Syftet med denna pilotstudie var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar som Case Managers uppfattar effekterna av denna arbetsmodell avseende medicinsk vÄrd, social situation, missbruk, vÄrd- och omsorgskvalitet samt samordning för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning. Metoden var kvantitativ och genomfördes med en webbenkÀt. Resultatet visade att respondenterna anser att Case Management haft en positiv pÄverkan pÄ patienternas medicinska vÄrd och sociala situation. Det ledde ocksÄ till en bÀttre kontakt med patienten, och förbÀttrad bedömning av patientens sammansatta situation. Sammantaget framkom en övervÀgande positiv uppfattning Àven av vÄrd- och omsorgskvaliteten, samordningen och de arbetsmetoder som anvÀnts.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.