I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrÀtt. Fenomenen Àr en del av en pÄgÄende debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sÀllan ingÄr begreppen dÄ man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska pÄföljder, dessa pÄverkar mÀnniskors vardag.Syftet med denna studie Àr att se hur diskurser, sÀtt att tala om, förstÄ och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhÀllet, som granskare av makten och som frambringare av information till allmÀnheten. UtifrÄn objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Detta examensarbete har genomförts pĂ„ uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det pĂ„stĂ„s att evaluering av komplexa/sammansatta system Ă€r svĂ„rt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) Ă€r en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) anvĂ€nds för samma Ă€ndamĂ„l. Jag har undersökt vad som Ă€r möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjĂ€lp av CC/ITSEC, dock primĂ€rt enligt CC; dĂ€r fokus hela tiden vilar pĂ„ ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.

I skolsköterskans uppdrag ingÄr att erbjuda hÀlsobesök till eleverna. DÀr ingÄr ett hÀlsosamtal samt kontroll av bland annat vikt, lÀngd och Body Mass Index (BMI) enligt riktlinjer frÄn Socialstyrelsen. LÀngd och vikt ses i relation till barnets genetiska, sociala och psykologiska förutsÀttningar. En avvikande tillvÀxtkurva kan pÄvisa förekomst av ohÀlsa av somatisk, psykisk och/eller psykosocial karaktÀr. Skolsköterskan gör den primÀra bedömningen av tillvÀxtkurvan och en felaktig bedömning kan fÄ konsekvenser för eleven i form av en utredning i onödan eller uteblivna ÄtgÀrder.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

I dagens samhÀlle Àr det vanligt förekommande att företag Àr projektbaserade. SÄdana organisationer Àr till stor del beroende av att deras projektgrupper Àr vÀlfungerande och effektiva. DÀrför borde allt som kan förbÀttra projektgruppers arbetsgÄng vara av stort intresse.Studien fördjupar sig i omrÄdena gruppdynamik, projektprocesser och rekrytering. Syftet var att undersöka hur effektiva projektgrupper kunde skapas och bibehÄllas. För att kunna genomföra en övergripande analys inom de valda omrÄdena utfördes en litterÀr och empirisk studie.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Idag kommer det in mycket sittmöbler frÄn 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstÀderna som Àr stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svÄrt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske stÀlls inför frÄgor som; MÄste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur lÀnge till kommer den gamla stoppningen att hÄlla innan den bryts ned helt? GÄr det ens att bevara? Vad har det för betydelse för vÀrdet av möbeln.Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och kÀnna till material och tekniker som anvÀndes under olika tidsperioder. SÄ jag har dÀrför valt att avhandla stoppade möbler frÄn 1950- och 1960-talet med fokus pÄ de nya material och tekniker som kom att anvÀndas under denna tid.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas pÄ en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi anvÀnder oss utav Ätta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att fÄ en klarare bild av organisationen som sÄdan. Insamlad empiri analyserar vi utifrÄn tre för Àmnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnÄ avsatt syfte uppstÄr ett flertal frÄgestÀllningar.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet Àr att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frÄgor om droger och missbruk, samt se till hur genus pÄverkar ens attityder. För att skapa en förstÄelse för vÄra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskÄda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett sÄ kallat hermeneutiskt synsÀtt. Vi kommer Àven att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och dÀrför kommer vi att lÀgga tyngdpunkten pÄ den sociala interaktionen som sker i vÄra fokusgrupper. I studien har vi genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem Är som studerar vid Göteborgs universitet.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra vÀrldskriget. Sveriges ledning fick nÄgra brÄda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlÀmnade begÀran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begÀran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.