Den hÀr uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhÀllsdiskurs. Den ger Àven förslag pÄ hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan anvÀndas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhÄllande till Leibniz optimistiska och deterministiska vÀrldsÄskÄdning. HÀr orienteras lÀsaren i den filosofiska motsÀttning som ligger till grund för verkets kÀrna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bÀsta av vÀrldar. Uppsatsen siktar pÄ att levandegöra verkets tema optimismen och ett tÀnkbart huvudmotiv: mÀnniskans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Introduktion: MR-undersökning Àr en högteknologisk undersökningsmetod som blivit allt mer vÀrdefull vid diagnostisering av olika patologiska förÀndringar, sÀrskilt i mjukdelarna. Trots att MR-undersökning Àr en bra modalitet kan den vara förknippad med oro och Ängest hos en del patienter. Syfte: att belysa hur röntgensjuksköterskan kan stödja oroliga patienter som genomgÄr MR-undersökning. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ Fribergs modell har valts för detta examensarbete. Litteraturöversikten bygger pÄ 12 artiklar som tagits fram via databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

GenusfrĂ„gor Ă€r ett aktuellt Ă€mne som leder till engagemang och vĂ€cker stor uppmĂ€rksamhet sĂ„vĂ€l i Sverige som internationellt. Ämnet diskuteras Ă€ven till stor del inom svensk polis dĂ€r arbete med jĂ€mstĂ€lldhet pĂ„gĂ„r pĂ„ vid front. UtifrĂ„n vĂ„ra kontakter med olika polismyndigheter tycker vi att vi kan ana vissa tendenser som tyder pĂ„ att kvinnliga och manliga poliser lever kvar i gamla traditionella könsroller dĂ„ det gĂ€ller val av yrkesinriktning. Syftet med denna rapport blev dĂ€rför att ur ett genusperspektiv undersöka om dagens polisstudenter faller in i ett liknande mönster. Tidigare studier pekar pĂ„ liknande observationer som förstĂ€rker att manliga och kvinnliga poliser ofta tilldelas olika roller ute pĂ„ myndigheterna och i samhĂ€llet.

Den hÀr studien Àr en kritisk granskning av programserien Sexinspektörerna som sÀndes i sex avsnitt pÄ TV4 vÄren 2007. I Sexinspektörerna fÄr heterosexuella par hjÀlp med sitt sex- och samliv av tvÄ experter pÄ omrÄdet. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur programmet skapar och Äterskapar heteronormativitet och pÄ sÄ sÀtt hur femininitet(er) och maskulinitet(er) uttrycks inom den heterosexuella parrelationen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och den heterosexuella matrisen utifrÄn Judith Butler. Genom att vÀlja kritisk diskursanalys som metod har vi kunnat analysera sÄ vÀl det som sÀgs i programmet som de bilder som visas och pÄ sÄ sÀtt tillföra ytterliggare en dimension till analysen.

Ett problem som kan uppkomma, nÀr en hemsida för en ungdomstidning utvecklas, Àr att hemsidan förlorar kopplingen till tidningen. Tillslut Àr det bara namnet pÄ webbplatsen som avslöjar att hemsida och tidning hör ihop. För att försöka ta fram ett svar pÄ hur man kan sammanföra en ungdomstidning med sin hemsida och skapa helhet, kommer detta projekt gÄ pÄ djupet hur detta kan göras med hjÀlp av musik- och ungdomstidningen OKEJ. Projektet och undersökningarna ledde fram till slutsatsen att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ den befintliga kompetens som tidningen redan har, i OKEJ:s fall kunskapen att skriva artiklar som engagerar mÄlgruppen och OKEJ:s kontakter med kÀndisar. Projektet ledde fram till fyra rÄd, vilka kan anvÀndas som en startpunkt för andra som ska föra en ungdomstidning ut pÄ internet. ? Utnyttja befintlig kompetens, som i OKEJ:s fall Àr att skriva artiklar som engagerar mÄlgruppen och sitt bredda kontaktnÀt med mÀnniskor i musikindustrin. ? IstÀllet för att utveckla t.ex. en videotjÀnst frÄn grunden, utnyttja redan befintliga system och tjÀnster. Ett exempel pÄ detta Àr YouTube, som anvÀndarna redan Àr bekanta med. ? Bygg hemsidan runt tidningens kÀrna.

Den hÀr uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot mÄlet i FN:s resolution 1325. Min frÄga var hur arbetet pÄverkades om teamen bestod av endast mÀn, endast kvinnor respektive bÄde mÀn och kvinnor.Uppsatsen Àr indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förstÄelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag pÄ hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, pÄ bÀsta sÀtt, uppnÄ mÄlet i resolution 1325. Undersökningen Àr baserad pÄ litteratur, rapporter och intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att bÄde kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlÀnda ungdomars livssituation i skola och samhÀlle, samt om det finns eventuella skillnader utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. Detta har besvarats utifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka personer, platser, hÀndelser och aktiviteter hjÀlper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lÀrande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergÄngssituation? Vilken roll har skolan, vad Àr vÀrdefullt för ungdomarna? Finns det nÄgra skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gÀllande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie Àr intervju med hjÀlp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlÀnda ungdomar samt tvÄ stycken undervisande lÀrare pÄ CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrÄn ljudupptagningen. Resultatet av vÄr studie visar att CIS har ett vÀlfungerande arbetssÀtt för nyanlÀnda ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lÀrare och elever Àr viktigt gÀllande trygghetsaspekten.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhÀllsdiskurs. Den ger Àven förslag pÄ hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan anvÀndas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhÄllande till Leibniz optimistiska och deterministiska vÀrldsÄskÄdning. HÀr orienteras lÀsaren i den filosofiska motsÀttning som ligger till grund för verkets kÀrna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bÀsta av vÀrldar. Uppsatsen siktar pÄ att levandegöra verkets tema optimismen och ett tÀnkbart huvudmotiv: mÀnniskans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur erfarenhet av mÀns vÄld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsÀttning som ingÄr i studien ?Slagen dam. MÀns vÄld mot kvinnor i jÀmstÀllda Sverige - en omfÄngsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)FrÄgan Àr om erfarenheten av mÀns vÄld skiljer sig Ät nÀr gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsÀttning alternativt ett lÄngvarigt hÀlsoproblem jÀmförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsÀttning, det vill sÀga, Àr den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys dÀr enkÀtens svarsmaterial delas i tvÄ grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsÀttning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsÀttning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsnedsÀttning i jÀmförelse med kvinnor utan funktionsnedsÀttning, en högre utsatthet för hot, fysiskt och sexuellt vÄld i alla relationer, efter femton Ärs Älder, utom i den nuvarande relationen, det vill sÀga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsÀttning Àr i betydligt högre grad utsatta av vÀnner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan slÀkting jÀmfört med kvinnor utan funktionsnedsÀttning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan lÀnderna Italien och Frankrike med avseende pÄ deras övervÀganden kring att skaffa barn med speciellt fokus pÄ moderns anstÀllning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit övervÀganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien Àr kön, nationalitet, Älder, civilstÄnd och antal barn.Resultaten ger stöd Ät McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan lÀnderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra lÀrares bemötande gentemot elever ur ett könsperspektiv. I studien genomfördes observationer i grundskolans tidigare Är, bÄde pÄ grupp- och individnivÄ. PÄ gruppnivÄ studerades fördelningen av lÀrarens kontakter mellan pojkar och flickor. DÄ en medvetenhet fanns om att enskilda elever kunde ta stor del av lÀrarens uppmÀrksamhet, behövdes en kompletterande observation som tittade pÄ fördelningen av lÀrarkontakter pÄ individnivÄ. Genom observationerna framkom det pÄ gruppnivÄ en stor variation i resultatet.

Begreppet heteronormativitet anvÀndes i litteraturen första gÄngen 1993. Begreppet gÄr att finna i ordböcker och lexikon frÄn 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess anvÀndning. VÄrdrelationer kan och bör utvecklas till en vÄrdande relation, vilket bygger pÄ en kontakt innefattande kropp, sjÀl och ande mellan vÄrdare och patient.

Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rÄdande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhÄller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehÄller och hur de förhÄller sig till varandra. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner frÄn omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhÀllets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstÄs utifrÄn en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhÄllningssÀtt.

Sexuellt v?ld som beg?s under v?pnade konflikter ?r inte en ny f?reteelse och s?llan beg?s handlingar till f?ljd av sexuellt beg?r utan handlar snarare om ut?vande av kontroll och maktmissbruk. Ofta anv?nds ?ven sexuellt v?ld p? ett strategiskt s?tt och som en del av krigsf?ringen och ?tf?ljs ofta av andra kr?nkningar av internationell r?tt. Trots f?rekomsten av sexuellt v?ld som beg?s mot framf?r allt kvinnor finns det ingen entydig definition ?ver de handlingar som anses inrymmas under detta breda begrepp vilket v?cker fr?gor om vilka handlingar av sexuellt v?ld som kan utg?ra en del av allvarliga brott enligt internationell straffr?tt.

Det nuvarande kapitlet i brottsbalken som handlar om sexualbrott tillkom 1984. Innan dess hade samma regler gÀllt i över tjugo Är. Den Àldre rÀtten speglade gamla tiders moraluppfattningar. Om flickan, till exempel, betett sig inbjudande innan övergreppet fick hon skylla sig sjÀlv. DÄ bedömdes övergreppet som mindre grovt.