Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus.Homosexualitet Àr idag ett kontroversiellt Àmne som berör mÀnniskor pÄ olika sÀtt. I ca 40 lÀnder ses homosexualitet som nÄgonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som pÄ ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som Àr öppet homosexuell Àr fotbollsspelaren Anton Hysén som Är 2011 berÀttade om sin sexuella lÀggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frÄgor som uppkom dÄ vi tog oss an Àmnet.

Bakgrund: Patienter inom dialysvÄrd fick lite information om pÄverkan pÄ sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv pÄverkade individen och dennes livslust i stor utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s pÄverkan pÄ det psykiska mÄendet samt i vilken mÄn patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi anvÀnde oss av kvantitativa artiklar frÄn Pubmeds databas.

Prostatacancer Àr en av de mest vanliga cancersjukdomarna globalt sett och den vanligaste cancerformen i Sverige. Om mÀnnen nÀr de fÄr diagnosen Àr i en relation med nÄgon kan Àven denna person pÄverkas av detta. Syftet med denna studie var att undersöka dessa partners erfarenhet av att leva med en man med prostatacancer. En litteraturöversikt baserad pÄ kvalitativt material utfördes. Femton artiklar analyserades och Ätta kategorier kunde identifieras: rsn, AnhörigvÄrdare, Information, Stöd, Sexualitet och Intimitet, Team, Kommunikation och Vardagen.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar pÄ betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrÄgade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL ? arbetsplatsförlagt lÀrande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krÀvs. VÄrt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för vÄra respektive arbetsplatser gÀllande faktorer att ta hÀnsyn till i ett förÀndringsarbete kopplat till APL.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Syftet med studien har varit att se till förskolepersonalens anmĂ€lningsbenĂ€genhet gĂ€llande barn som de misstĂ€nker far illa. Tanken med undersökningen var att fĂ„ en ökad kunskap och förstĂ„else för skĂ€len till att man inte anmĂ€ler trots att man lyder under anmĂ€lningsskyldigheten. FrĂ„gestĂ€llningarna inför undersökningen var: Hur hög Ă€r anmĂ€lningsbenĂ€genheten hos förskolepersonal nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa? Av vilka skĂ€l anmĂ€ler personalen inte vid misstanke att ett barn far illa? Är det skillnader i anmĂ€lningsfrekvensen om personalen inte anser att barnets situation Ă€r av allvarligare grad? För att besvara mitt syfte och mina frĂ„gestĂ€llningar valde jag ut ett antal kommuner spridda i landet, Malmö, Ekerö och Avesta. I dessa kommuner valdes nio förskolor ut, tre i respektive kommun.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ blyghet hos barn samt att ta reda pÄ hur man som förskollÀrare kan stödja blyga barn pÄ förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gÄng saknat att fÄ ta del inom omrÄdet. Ett ytterligare syfte Àr att utforska vad teorin och forskning belyser gÀllande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar pÄ att blyga barn kan ha svÄrigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat pÄverka de kommunikativa fÀrdigheterna negativt samt ge svÄrigheter med att inleda sociala kontakter med jÀmnÄriga.

Vi har studerat tolv avsnitt av den amerikanska dokumentÀren Kvinnor som mördar. DokumentÀren presenterar tolv kvinnors bakgrunder och deras liv fram tills de begÄr mord och fÄr sitt straff i domstol. Vi har fokuserat pÄ att studera brottslingar av det kvinnliga könet, eftersom detta omrÄde inte Àr lika utforskat som brottslingar av det manliga könet. VÄrt syfte med studien Àr att studera hur dessa kvinnor som mördat sina mÀn/pojkvÀnner presenteras i dokumentÀrserien. DÄ det Àr ett ovanligt fenomen att kvinnor begÄr mord, fann vi det intressant att studera detta forskningsomrÄde.Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi studerade och analyserade avsnitten i dokumentÀrserien, enligt ett materialdrivet tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med föreliggande uppsats var att granska populÀrkultur för att undersöka om könsmakt-ordningen Äterspeglas inom den kulturgenren eller ej. FrÄgestÀllningen var: PrÀglas populÀr-kulturens innehÄll och uttryck av könsmaktordningens ojÀmstÀllda förhÄllanden? Om sÄ Àr fallet, pÄ vilka sÀtt? I uppsatsen avgrÀnsades populÀrkultur till att gÀlla amerikanska filmer under Är 2009. Det empiriska materialet utgjordes av de fyra mest sedda filmerna under det aktuella Äret. Datainsamlings- och analysmetoden var filmanalys med diskursanalytisk ansats.

Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen i Sverige. DÄ sjukdomen Àr potentiellt livshotande riskerar mannen och hans nÀrstÄende att drabbas av en traumatisk kris. Behandlingsalternativen inkluderar operation, strÄlbehandling och hormonbehandling, vilka ofta leder till biverkningar. Syftet med uppsatsen var att beskriva pars upplevelser av att leva med prostatacancer. Studien Àr en litteraturöversikt baserad pÄ Ätta artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vÄrden i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks Àr bÄde transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av lÀkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation Àr syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna pÄverkats av pÄbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgÄtt sÄvÀl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet pÄverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som prÀglat deras liv.

Syftet med denna rapport Àr att försöka förstÄ hur ett hedersmord kan begÄs. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptÀcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det gÄr sÄ lÄngt att ett hedersmord begÄs. För att förstÄ begreppet hedersmord sÄ mÄste man gÄ lÄngt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhÀllen sÄ ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans förÀktenskapliga eller den gifta kvinnans utomÀktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot mÀnnen och familjens heder.

Syftet med mitt examensarbete Àr att bidra med ökad kunskap om och förstÄelse för invandrarelevers situation i skolan vad gÀller bemötande, trivsel och lÀrande. FrÄgestÀllningarna jag utgick ifrÄn var: Hur upplever invandrarelever sig sjÀlva och hur blir de bemötta i skolan av lÀrare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i tvÄ olika kulturer? Undersökningen grundas pÄ kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mÄngkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna Àr födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lÀrare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan Àr att lÀra sig olika saker och att trÀffa kompisar, men fÄ elever har berÀttat om sitt sprÄk och ursprungsland pÄ lektioner men dÀremot för kamrater pÄ raster.

PĂ„ uppdrag av LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n och i samarbete Statistiska centralbyrĂ„n i Örebro och LuleĂ„ tekniska universitet har denna studie genomförts. Undersökningen grundas pĂ„ att mĂ„nga flyttar frĂ„n Norrbotten medan fĂ„ Ă„tervĂ€nder. Syftet var att studera vad som pĂ„verkat valet att flytta samt att kartlĂ€gga faktorer som influerar Ă„tervandringsintentionen. Av intresse var Ă€ven att studera vanliga flyttdestinationer. EnkĂ€ter skickades ut till 933 stratifierade slumpmĂ€ssigt utvalda mĂ€n och kvinnor i Ă„ldrarna 19-40 Ă„r som vuxit upp i ÖvertorneĂ„, Pajala, Kiruna eller LuleĂ„ kommun och som flyttat över lĂ€nsgrĂ€nsen.

Vi vill genom denna studie av revisionsbranschen öka förstÄelsen för hur organisationskontexten bidrar till det kunskapsintensiva företagets möjlighet att dra nytta av den kunskap som medarbetarna besitter genom intern kunskapsspridning, med fokus pÄ en projektstruktur dÀr arbetet utförs i team. Vi har utifrÄn teorier försökt definiera begreppet kunskap. Kunskapens vikt i företagets jakt pÄ konkurrensfördelar har ocksÄ rÀtts ut utifrÄn tillgÀngliga teorier. Vi har ocksÄ redogjort för organisationsstrukturens, framförallt projektorganisationens, förmÄga att underlÀtta kunskapsspridning och hur kommunikation och sammansÀttning av team bidrar till detta. Studien har utifrÄn kvalitativa, semistrukturerade intervjuer införskaffat empiri frÄn företag inom den kunskapsintensiva branschen.