The purpose of this study was to highlight LGBT asylum-seekers experiences of expressing their sexual identity or gender identity in the country of origin and in the asylum process in Sweden. By interviewing people who got permanent residence in Sweden because of gender or sexual orientation in UtlÀnningslagen (2005:716) we have been able to explore their own experiences from expressing themselves. This study analyse these experiences from a social psychological perspective, from this analysis we aimed to obtain a deeper understanding of how the experiences from the country of origin affects on the experiences in the asylum process. This study shows that LGBT asylum-seekers often is facing negative reactions from the environment in the country of origin, these reactions can limit their possibilities to express their sexual identity or gender identity in the asylum process in Sweden. The negative reactions they experience in the country of origin have contributed to that many LGBT people internalize feelings of fear to express themselves, feelings that often stays when they come to Sweden to seek asylum.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.

Abstrakt Syftet med denna studie Àr att genom ett kvalitativt fÀltarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprÀtthÄlls i arbetsgruppen VÀstergÄrdsgruppens StÀd och hur dessa relationer i sin tur pÄverkar verksamheten, framför allt i frÄga om stÀdarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkÀtundersökning, för att bredda vÄr förförstÄelse av fÀltet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som dÀrefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för StÀdserviceenheten i Halmstad, omrÄdeschefen för bl.a. VÀstergÄrdsgruppens StÀd, samt 6 av de anstÀllda stÀdarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förÀndringsprocess som inleddes för ca 3 Är sedan har spelat en viktig roll bÄde för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen.

Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshĂ€lsovĂ„rd, samt att utifrĂ„n detta försöka svara pĂ„ om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter frĂ„n en företagshĂ€lsovĂ„rd i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att fĂ„ ihop livspusslet?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs pÄ gymnasiesÀrskolan, hur lÀrare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att stÀlla undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella mÄlen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer av lÀrare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende pÄ elevgruppens sammansÀttning. LÀrarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och vÀrdefull. Undersökningen visar att de utvidgar Àmnet till att behandla stÀrkandet av elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbestÀmmande samt att ge eleverna grunderna för att kÀnna trygghet i sina kvinno- och mansroller.

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehÄller, och livnÀr dem. Att man trots olikheter och svÄrigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vÀnskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien Àr att undersöka hur barn samspelar ihop med jÀmnÄriga, hur de gÄr tillvÀga för att behÄlla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:DÄ samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och pÄ sÀtt förstÀrka dess validitet, sÄ valde vi en kvalitativ metod för att pÄ sÄ sÀtt nyttja bÄde intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrÄn studien pÄvisade ett minst sagt slÄende resultat.För trots ett tÀmligen olikt tÀnk mellan killar och tjejer, sÄ strÀvade de ÀndÄ efter samma mÄl. Dilemmat i klassen var sÄlunda inte vad de ville uppnÄ, utan snarare hur de skulle kunna uppnÄ det. Barnen berÀttade öppenhjÀrtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrÄn sÄ vÀl vuxna som barn, men att det ibland kunde intrÀffa missförstÄnd och dylika komplikationer..

Anledningen till att vi genomförde denna studie Àr att bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbÀttrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgÄngen behandling, upplever att bröstcancer pÄverkar den fysiska hÀlsan, det psykiska vÀlbefinnande och det sociala livet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturöversikt. VÄr studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. VÄrt resultat visade att kvinnorna upplever brist pÄ information frÄn vÄrdpersonalen inom alla vÄra tre huvudteman.

Syftet med studien Àr att se hur socialtjÀnsten med sina barnavÄrdsutredningar kan vara en del i upprÀtthÄllandet av könsspecifika normer, förvÀntningar och vÀrderingar.VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och vÀrderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och vÀrderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det Àr en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavÄrdsutredningar upprÀttade av socialtjÀnsten dÀr hÀlften gÀller flickor och hÀlften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig frÄn det som stÄr i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgÀnge och sexuella relationer en stor del av texterna, dÀr det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner Àven att skillnaderna har förÀndrats en del i jÀmförelse med den tidigare forskning vi tagit del av dÀr det framhÄlls att flickor i allmÀnhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att bÄde pojkar och flickor görs till subjekt men ocksÄ objekt beroende pÄ situation..

Att drabbas av kronisk sjukdom innebÀr mÄnga förÀndringar i personens liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en kronisk smittsam sjukdom. Elva internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i sju kategorier. Att fÄ diagnosen innebar förÀndring, att kÀnna oro, rÀdsla och osÀkerhet, att kÀnna sig ensam och nedvÀrderad, att kÀnna skuld och orenhet, att ha dÄlig hÀlsa och kÀnna sig begrÀnsad, att kÀnna stöd och trygghet och att strÀva efter ett normalt liv medförde nya rutiner. Sjukdomen medförde en vÀndpunkt i livet men orsakade ocksÄ rÀdsla för stigmatisering och osÀkerhet över vad som skulle hÀnda.

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensÄr upplever sin vardag ur ett fysiskt, kÀnslomÀssigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensÄr frÄn tre hÀlsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: SÄrets kondition, Komplikationer till att leva med bensÄr samt Anpassning till att leva med bensÄr. Temat beskrev att patienter med bensÄr hade mÄnga svÄrigheter men att de, samtidigt, pÄ olika sÀtt, tog itu med dessa svÄrigheter för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt.

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

Syftet med den hÀr undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriÀr. Redovisningsekonomer kan vÀlja ett flertal olika karriÀrer efter examen. För de personer som har lÀst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom omrÄdet karriÀrval visar att det Àr olika faktorer som pÄverkar individen. Dessa faktorer kan vara Älder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Syftet med denna rapport Àr undersöka synen pÄ polisen i Sundsvall bland de som en gÄng varit aktivt kriminella i staden samt visa pÄ synpunkter pÄ hur det polisiÀra arbetet kan förbÀttras vid bemötande av kriminella och missbrukare. Arbetet skall Àven visa pÄ eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvÄrden i Sundsvall inför frigivning av intagna pÄ kriminalvÄrdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen Àr att en person ,som skall bli frigiven frÄn fÀngelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfÀlle. Detta sker inte förrÀn personen i frÄga Àr beredd pÄ att satsa pÄ ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S.