F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. PÄ 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen dÀr centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjÀrta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda dÀr service och handel skulle vara lÀtt att nÄ och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i mÄnga av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjÀrta, kommit att innehÄlla ett köpcentrum dÀr bÄde butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt lÀkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framÄt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsomrÄden dÀr samma problematik och kritik, nu som vid tiden dÄ de första inomhuscentrumen byggdes, Äterkommer. Funktioner som Àr vÀnda inÄt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen Àr nÄgra exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, dÀr ökade intÀkter Àr drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumomrÄdena lika mycket nu som dÄ, en livsmiljö för den lokala befolkningen dÀr köpcentrumet Àr del av en stads-eller tÀtortsbebyggelse.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Landskapsarkitektur Àr starkt kopplat till fysisk hÀlsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hÀlsa och miljön omkring oss men lite forskning finns Ànnu inom omrÄdet. Det fysiska och psykiska Àr viktigt för hÀlsa och inom dansen Äterfinns positiva effekter rörande bÄda. Idag hÄller dansare frÀmst till inomhus, bort ifrÄn folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete var dÀrför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanlÀggning - fysiskt bör se ut och var en sÄdan bör placeras. Kriterierna kan sedan anvÀndas i vidare studier. Med hjÀlp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjÀlp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt gestaltningsförslag fram. HuvudfrÄgestÀllningen jag anvÀnde mig av var: Vad krÀvs av en plats för att den ska fungera för danstrÀning utomhus? Och för att svara pÄ det behövde jag Àven veta om dansare vill och kan dansa utomhus vilket sÄledes var min andra frÄgestÀllning. För att en plats ska kunna lÀmpa sig för fysisk aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.

I den h?r studien unders?ker f?rfattaren hur man kan bli ?kta i sitt s?nguttryck. Dels genom en lyssningsanalys d?r f?rfattaren lyssnar p? s?ngare som hon anser ?r ?kta. S?ngarnas uttryck analyseras sedan f?r att komma fram till de kvaliteter och f?rm?gor de besitter och, till stor del, har gemensamt f?r att upplevas autentiska.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

Denna uppsats a?mnar utreda den upphovsra?ttsliga problematiken som uppsta?r vid anva?ndandet av generativ AI, med sa?rskild inriktning pa? musikbranschen. Uppsatsen underso?ker anva?ndningen av upphovsra?ttsligt skyddade verk som input i AI-system samt den genererade musikens upphovsra?ttsliga status. I syfte att utforska de tva? dimensionerna av generativ AI och upphovsra?tt fokuserar uppsatsen pa? relationen mellan input och output, med ma?let att belysa det komplexa sambandet mellan tra?ningsdatan och musiken som genereras.

Ljud Àr inget vi ser, men det omger oss stÀndigt. Det Àr inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vÄr uppmÀrksamhet till det som Àr vackert. Det hÀr arbetet innehÄller tvÄ delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, SfÀrer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras pÄ platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. FrÄn hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur mÀnniskor pÄverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förÀndring genom historien. För att ge inspiration, förstÄelse och exempel pÄ hur landskapsarkitekten sjÀlv kan skapa en gestaltning utifrÄn ljud som utgÄngspunkt, fÄr lÀsaren i slutet av uppsatsen lÀsa om befintliga platser som utgÄr frÄn ljud. Kunskaperna frÄn den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrÄn ljudperspektivet, bilaga 1: RosengÄrdsstrÄket, Ett pÀrlband av ljud- utifrÄn konceptet StrÄkeko. Den fokuserar pÄ RosengÄrdsstrÄket i Malmö dÀr Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstÀrka strÄket.