NÀr parker och andra grönomrÄden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur omrÄdet Àr tÀnkt att fungera, hur mÀnniskorna ska orienterar sig, uppleva och anvÀnda parken. Vad vi inte vet Àr hur verkligheten sedan blir. DÄ det lÀggs mycket tid och pengar pÄ att planera grönomrÄden för mÀnniskor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutÀndan upplever det. Arbetet Àr en vetenskaplig undersökning av hur mÀnniskor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen pÄ Stockholms Universitet..

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. MÄlet med denna uppsats Àr att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som pÄ svenska kan översÀttas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar bestÄr av en utredande text dÀr författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kÀnda sÄ vÀl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjÀlp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, bestÄr av de sju olika dimensionerna SÀkerhet, Aktiviteter, Komfort, UpplevelsevÀrde Gemenskap, TillgÀnglighet samt Unika karaktÀrer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet frÄn en pilotstudie, dÄ verktyget applicerats pÄ fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jÀmförbara resultat.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hÄllbar den tropiska virkesproduktionen Àr med avseende pÄ dess effekt pÄ fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tÀnkbara konsumenter av tropiskt virke kan vÀlja hÄllbart producerade tropiska trÀslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgÄngspunkt i uppsatsens huvudfrÄgestÀllning ? Vad behöver has i Ätanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrÄgestÀllningar formulerats. ?Hur pÄverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hÄllbara materialval? ?Finns det lokala trÀslag med motsvarande eller bÀttre egenskaper? Uppsatsen har sammanstÀllts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av trÀd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försÀmra deras ekosystemtjÀnster.

StĂ€der Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring och övergĂ„ngen frĂ„n industrisamhĂ€lle till kunskapssamhĂ€lle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstĂ„r centralt i stĂ€derna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i ansprĂ„k med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer Ă€n bara fysiska förĂ€ndringar. Även om alla fysiska förutsĂ€ttningar Ă€r pĂ„ plats mĂ„ste det finnas liv i omrĂ„det för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet Ă€r att undersöka om tillfĂ€llig landskapsarkitektur kan vara ett sĂ€tt att uppmĂ€rksamma ett utvecklingsomrĂ„de och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igĂ„ng. Arbetet Ă€r indelat i tvĂ„ delar.

Film Àr ett medium som har stor potential att presentera gestaltningsförslag pÄ ett intressevÀckande sÀtt. Fysisk utformning, bakomliggande förutsÀttningar och konceptuella idéer Àr bara nÄgra fÄ exempel pÄ aspekter som filmmediet lÀmpar sig vÀl att lyfta fram. För att landskapsarkitekter ska lyckas förmedla innehÄllet i förslaget med film, Àr det dÀremot viktigt att bildberÀttandet bÄde fÄngar betraktarens intresse och behÄller det. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka filmmediets uppbyggnad och hur de berÀttarmÀssiga bestÄndsdelarna i film kan anvÀndas för att kommunicera och pÄverka upplevelsen av ett förslag som presenteras. Arbetet Àr uppdelat i tre huvudsakliga delar.

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för mÀnniskan och hur landskapsarkitekter skulle kunna anvÀnda den pÄ bÀsta sÀtt för att öka mÀnniskors vÀlbefinnande. Jag har valt att fokusera pÄ dessa frÄgor ur ett friskvÄrdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjÀlpa mÀnniskor redan innan de blir sjuka. Min huvudfrÄga har dÀrför varit: Hur kan vi som landskapsarkitekter anvÀnda oss av grönskans betydelse som friskvÄrd för att skapa givande miljöer för olika grupper av mÀnniskor?.

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

What gives a place meaning for it?s users? The intention of this paper is to investigate how landscape architecture is able to form places that evoke involvement from it?s users. Ideas within architectural theory such as territoriality space and place is being explained and used when analyzing several different case studies. The places for my case studies are all distinct in their expression and can all most be treated as objects on their own. In my case studies I came to the conclusion that a designer can work in many different ways to create a site that appeals to it's users, but that it is the sites that allow users to interact that become meaningful places..

A?ldres delaktighet och inflytande i a?ldreomsorgen beskriver Socialdepartementet sombristfa?llig. Fo?r att o?ka a?ldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomfo?randeplaner. I den ha?r uppsatsen sta?ller vi oss fra?gorna: Hur upplever personal a?ldres delaktighet pa? a?ldreboenden samt vad fyller genomfo?randeplaner fo?r funktion fo?r a?ldres delaktighet? Utifra?n sex intervjuer med personal pa? a?ldreboenden visar resultatet att personalen upplever a?ldres delaktighet som frama?tskridande och betydelsefull inom a?ldreomsorgen.

PÄ natten Àr vi beroende av artificiellt ljus för att kunna orientera och ta oss fram i stadsrummet. Utöver detta kan ljussÀttningen ge andra typer av vÀrden och pÄverka uppfattningen av staden. Huvudsyftet med detta arbete Àr att undersöka den temporÀra ljussÀttningen i stadsrummet. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar, dÀr den första undersöker ljus, ljussÀttning i staden samt aspekter av mörker. Den andra delen behandlar temporÀr, tillfÀllig ljussÀttning och tvÄ stÀder, Lyon och Helsingborg, har studerats och redovisas som referensobjekt..

Det hĂ€r Ă€r ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegĂ„rd och landskapsarkitektens intentioner jĂ€mfört med hur resultatet, den fĂ€rdiga gĂ„rden, anvĂ€nds av barnen. I den jĂ€mförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfĂ€llen pĂ„ plats kan man se att det Ă€r svĂ„rt att fullt ut sĂ€tta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nĂ€stan blir som arkitekten tĂ€nkt sig finns det flera Ă„terkommande moment som riskerar att pĂ„verka designprocessen pĂ„ ett dĂ„ligt sĂ€tt. NĂ„gra risker som förefaller uppenbara Ă€r att man Ă€gnar kraft Ă„t att skapa miljöer för sĂ€rskilda tillfĂ€llen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte anvĂ€nder i vardagsleken. En annan Ă€r att man tar avstamp i den vuxnes syn pĂ„ utemiljön dĂ€r ord som sĂ€kerhet, skönhet och ekonomi fĂ„r stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen Ă€r ett bra sĂ€tt att starta upp planeringsprocessen. Observationer Ă€r lĂ€mpliga som avslutning av arbetet.

Comparing your own work with art has been an obvious standpoint for landscape architects, especially during the midst of the 20th century. With this as background this essay intends to find out if there are any change to this condition visible today. This essay discusses the two notions of ?landscape architecture? and ?art? with the intention of describing what they mean. A connection to todays active landscape architects is given through an examinating part of the essay.

Varför tillfÀllig landskapsarkitektur?Jag var nyfiken pÄ vad det innebÀr och det var inget som hade nÀmnts under utbildningen utan det var nÄgot som jag sjÀlv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken pÄ vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var nÄgot som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget frÄn idé till nÄgot fÀrdigt var betydligt kortare Àn vid ett traditionellt landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lÀrde mig och gick in i projektet desto mer upptÀckte jag att de oÀndliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var nÄgot helt annat. Exempelvis begrÀnsningarna som de rent ekonomiska, eller att markÀgaren ska godkÀnna ens idé eller frÄgor om hÄllbarhet och sÀkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat pÄ var bland annat en tillsynes frihet i dem.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.