Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.

In this essay, I explore the history of the ideas that have shaped the profession of landscape architecture, in a Swedish context. To this purpose, I have sampled the professional debate on landscape architecture at four points in time. These are the years around 1890, 1930, 1970 and 2010. Drawing on G N Brandt (1920), I make the distinction between two arguably crucial approaches, i . e., naturalism and formalism. By identifying these perspectives, and by dividing the arguments of each time period according to this classification, I am able to compare the course of the debate over time. I take on the task through hermeneutics.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.

Inom landskapsarkitektur hanteras en mÀngd aspekter som skall formas till stimulerande miljöer. Alla sinnen har betydelse för hur en plats upplevs och förstÄs. Min erfarenhet av gestaltningsprocesser Àr dock att visuella uttryck har företrÀde. I detta arbete har jag dÀrför valt att utforska landskap utifrÄn auditiva infallsvinklar. Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ litteraturstudie med syftet att uppmÀrksamma ljudets potential inom landskapsarkitektur. GrundlÀggande akustik och mÀnniskans förmÄga att uppfatta ljud finns med som underlag till hur upplevelsebaserade mÄl skulle kunna omsÀttas konkret. Vidare behandlas teorier kring utvecklingen av ljudlandskapet och synen pÄ det.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om intag av kokosfett, i j?mf?relse med annan k?lla rik p? m?ttat fett, har en annorlunda p?verkan p? postprandiella triglycerider i blod. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus och baserades p? tre s?kblock utformade efter MeSH-termer och dess synonymer. De inkluderade studierna skulle vara RCT studier som unders?kte postprandiella triglycerider i blodet m?tt som AUC och maxv?rde. Interventions- och kontrollgruppen skulle vara kokosfett respektive annan k?lla till m?ttat fett.

Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan pÄ mÀnniskor och hur detta pÄverkar utemiljöers karaktÀr har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man anvÀnde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjÀlp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka ljudinstallationer som har anvÀnts i historien samt visa exempel pÄ hur de kan anvÀndas i modern tid.

Min hypotes Ă€r att layouten Ă€r det första vi lĂ€gger mĂ€rke till nĂ€r vi ser nya gestaltningsförslag och andra ritningar. ÄndĂ„ saknas det utbildning i layout pĂ„ Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras relevans vid produktion av exempelvis förslagsritningar inom landskapsarkitektur. NĂ€r jag i det hĂ€r arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har Ă€ven valt att testa nĂ„gra olika fĂ€rgvarianter för att se fĂ€rgens pĂ„verkan pĂ„ gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillĂ€mpning av gyllene snittet.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

Syfte: Syftet med den systematiska ?versiktsartikeln var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring huruvida ett intag av brunalger kan p?verka LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi Metod: Litteraturinsamlingen gjordes genom s?kningar i databaserna Scopus och PubMed fram till den 23 januari 2023. S?kningarna gjordes i block om tre d?r s?kblock ett riktade sig mot alger, s?kblock tv? mot dyslipidemi och s?kblock tre mot RCT. Inkluderade s?kord var bland andra ?seaweed?, ?dyslipidemi? och ?RCT? Endast RCT med interventioner p? minst ?tta veckor inkluderades.

Denna studie Àmnar att förstÄ hur ljud upplevs men ocksÄ hur ljud kan tillÀmpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: MÀnniskan pÄverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse fÄr inte, trots goda metoder att tillgÄ, tillrÀckligt med uppmÀrksamhet i förhÄllande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande Àr studiens mÄl att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillÀmpas i landskapet med syfte att personligen fÄ mer kunskap inom Àmnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmÀnheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur pÄverkas mÀnniskan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier ÄskÄdliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur lÀnge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslÄs ett mer offensivt förhÄllande till ljud, att ljud bör utvÀrderas utifrÄn kvalitativa aspekter. Men ljudmediet Àr komplext, för att förstÄ hur mÀnniskor pÄverkas av ljud utgÄr denna studie frÄn forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan pÄverka mÀnniskor bÄda negativt och positivt. Men ocksÄ forskning som behandlar hur mÀnniskor avlÀser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att mÀnniskan har en förmÄga att selektera ljudinformation beroende pÄ lyssnarperception. DÀrför Àr denna inriktning nödvÀndig, att planerare och arkitekter inte fokuserar pÄ att diagnostisera de goda kvalitéerna, istÀllet ligger fokus pÄ hur mÀnniskan kan skyddas frÄn ljud. I denna studie förtydligas detta förhÄllningsÀtt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillÀgg och hur detta kan anvÀndas som designprincip. Metoden kan anvÀndas som ljudmaskering vilket innebÀr att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmÄn av en annan ljudkÀlla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar vÀl hur ljud kan tillÀmpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets pÄverkan och hur mÀnniskor tolkar ljud finns att tillgÄ men kunskap om detta Àr undermÄlig bÄde bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. DÀrför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan Àven bero pÄ ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck pÄ samma sÀtt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmÀnheten innebÀr att ljudmediet bör bli mer tillgÀngligt med fler praktiska förebilder som tillÄts att göra ansprÄk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hÄllbara stÀder..

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r huruvida totalt flavonoidintag fr?n kosten p?verkar totalmortalitet bland vuxna med diagnostiserad cancer vid baslinje. Metod: Denna systematiska litteratur?versikt analyserar prospektiva kohortstudier som unders?ker sambandet mellan flavonoidintag och totalmortalitet. De s?kord som anv?ndes var "flavonoid intake", "flavanol intake", "cancer mortality" och "cancer survival". Det genomf?rdes en systematisk litteraturs?kning i databaserna PubMed och Scopus, f?ljt av en dataextration.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Our experience of the surrounding environment is affected by all of our senses, yet, in Landscape Architecture, by tradition, mostly the visual aspect has been the focal point. In this essay, however, the subject will be the auditory and its interaction with the visual..

Storkyrkoskolan och Estniska skolan ligger i Gamla stan iStockholm. Skolorna har en gemensam skolgÄrd. Delar av skolgÄrden stÄr inför en omgestaltning dÄ skolornas lokaler, som delvis befi nner sig under skolgÄrden, stÄr inför en renovering.Enligt lÀroplanen har alla barn rÀtt att vistas i jÀmstÀlldaskolmiljöer, sÄvÀl inomhus som utomhus. Eftersom elevernatillbringar mycket tid pÄ sin skolgÄrd anser jag att den bör granskas ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, med genusglasögon.Idag Àr inte skolgÄrden en jÀmstÀlld miljö för eleverna. EnfjÀrdedel, av den redan trÄnga skolgÄrden, domineras till stor del av pojkars fotbollsspel.