This thesis investigates the possibilities offered to a working landscape architect by anincreased and altered use of digital 3D environments. A basic assumption is that increased useof digital three-dimensional environments promotes the creative processes and presentationoptions of landscape architects.The thesis is based on literature studies and communication with working landscapearchitects, and includes an investigation of the visualization methods available in the Blender3D modelling software. The thesis provides a thorough survey of what it means to model inthree dimensions, as well as of what modelling methods are feasible for a landscape architectto use. As landscape architects, we work with human and unique processes, and thus it isdifficult to develop standardized and automatic software for our profession. One possiblesolution is to turn to open source development, where software and models are shared andanyone can contribute.

Detta examensarbete omfattar 30 hp, i Àmnet landskapsarkitektur vid Institutionen för stad och land, SLU.Examensarbetet fokuserar pÄ hur upplevelsekvalitéer i landskapet kan tas tillvara samt pÄ rörelser utmedstrÄk. Jag har valt att arbeta med Södra hÀllarna, ett naturomrÄde i Visbys södra utkant som efter lÄng tidi militÀrens Àgo nu kommer fÄ en helt ny roll i staden. Kommunen som idag förvaltar omrÄdet, har storaplaner pÄ bebyggelseutveckling i och i anslutning till omrÄdet men pekar ocksÄ pÄ vikten av att utvecklakustremsan som framtida rekreationsomrÄde. Kommunen lyfter specifikt fram behovet av en ny gÄng- ochcykelförbindelse genom omrÄdet. Detta examensarbetes syfte Àr att utifrÄn en teoretisk grund komma medett förslag som svarar mot dessa behov och som med rumsliga och fysiska lösningar visar hur ett strÄk kanutformas.Arbetet Àr uppdelat i en teoristudie och ett gestaltningsförslag.

Gentrifiering Àr ett fenomen som kan ses i mÄnga storstÀder idag. Gentrifiering innebÀr bland annat en förÀndring i den socioekonomiska profilen i ett omrÄde dÄ en mer vÀlbestÀlld befolkningsgrupp tillkommer ett omrÄde med invÄnare tillhörande en mindre kapitalstark befolkning. Flertalet forskare hÀvdar att gentrifiering leder till en ökad segregation i och med att omrÄden blir mer homogena och staden pÄ sÄ sÀtt polariseras. Samtidigt beskriver andra forskare att gentrifiering Àr en liten och knappast negativ process i förÀndringen av staden. Gentrifieringsprocessen Àr emellertid vÀldigt komplex och innefattar flertalet förÀndringar som sker parallellt och i pÄverkan av varandra.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vÄrt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande anvÀnds i en vidare bemÀrkelse). Som landskapsarkitekter Àr det viktigt att vi skapar vÄrat eget förhÄllande till den verklighet som omger oss ? och sÀtter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska vÀrlden och dess landskap erhÄller vi nya perspektiv och breddar vÄrat vetande. Med utgÄngspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhÄllandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lÀrs ut pÄ konst- och designutbildningar idag.

Projektets syfte Àr att försöka utröna hur en visionÀr psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frÄgade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som Àr en lösning pÄ psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de lÀkande faktorerna sÄ att patienter ÄterhÀmtar sig sÄ fort och fullstÀndigt som möjligt? Projektet Àr ocksÄ ett försök att förmÀnskliga en av de stora insitutioner vi Àr beroende av i samhÀllet och har resulterat i en bok i Àmnet och ett designprojekt..

Road safety is the result of measures to reduce therisk of accident and injury. (Nationalencyklopedin,2008). In principle, road safety means to arrive saveand sound.Safe traffic in cities is mainly achieved throughappropriate speed. In Sweden, more than half ofall rides happen with a speed above the legal speedlimit (Holmberg, Hydén m.fl, 1996). To reducespeed in order to increase safety requires measureswhich influence a driver?s motives for his orher choice of speed even if these are not rational(Boverket, 2002).

Inom arkitektbranchen Àr tÀvlingar ett vanligt arbetssÀtt men samtidigt ett unikt förfarande för arkitekter som akademisk yrkesgrupp. Vi hade inga tidigare erfarenheter av arkitekttÀvlingar och sÄg examenssarbetet som ett bra tillfÀlle att bygga erfarenheter inför yrkeslivet. VÄrt gemensamma examensarbete Àr en undersökning av tÀvlingsformatet som arbetssÀtt och genomförs genom att delta i den allmÀna idétÀvlingen OpenGap InNatur_2. DÀrefter kommer vi att utvÀrdera och reflektera över vÄrt deltagande och resultatet i tÀvlingen. VÄrt mÄl Àr att kunna erbjuda landskapsarkitekter och studenter vÀrdefull inblick i vad denna typ av tÀvlingar innebÀr och den specifika problematik som vÄrt val av tÀvling förde med sig. InNatur_2:s tÀvlingsuppgift bestod av att arbeta fram ett idéförslag pÄ ett besökscentrum för ett valfritt skyddat naturomrÄde.

Uppsatsens mÄl Àr att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos mÀnniskor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna pÄverka mÀnniskor till ett större miljöintresse. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr: Kan mÀnniskors miljöengagemang och beteende pÄverkas? Hur sker sÄdan pÄverkan? Hur kan miljömedvetenhet pÄverkas genom stadsplanering? Varför anvÀnds inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan pÄverkas beskrivs. Vilka strategier som anvÀnds i praktiken idag tas ocksÄ upp i litteraturstudien. Som ett komplement har Àven tre intervjuer gjorts dÀr kommunanstÀllda stadsplanerare beskriver metoder som anvÀnds inom respektive kommun för att pÄverka mÀnniskors miljöintresse och beteende. För att pÄverka mÀnniskan till en mer miljövÀnlig livsstil kan en sÄ kallad förÀndringsstrategi utformas som dels bör bygga pÄ strategins förutsÀttningar och dels pÄ de faktorer som formar mÀnniskans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i tvÄ grupper, de som syftar till att pÄverka individens miljöengagemang och de som syftar till att pÄverka beteendet hos individen.

This master thesis is about a place that has a story to tell. Olsson?s garden came about when Mr Carl Oscar Olsson acquired a piece of land in Landalabergen in the beginning of the 1930's and at that time he started his industrious work of uniting much of Sweden's flora in his garden. Since the very beginning Olsson's garden has played a lot of different rolls in a variety of situations and meant different things for different people. Today one can find traces from Mr Olsson's life and deeds in the garden.

This candidate essay is built on literature studies and discusses the meaning of the residential yard along with what you, as a landscape architect, should think about when you are designing functional residential yards. To do this I found it necessary to figure out what it is that makes people step outside their own apartment and out into the city?s public places. The reasons for this are numerous and many times individually affected. Something that plays a role in people?s outdoor life and prevents them from spending time outside is the lack of time, the technique of today and the feeling off insecurity.

TemporÀra/tillfÀlliga platser eller aktiviteteranvÀnds idag som ett verktyg i ett flertal störrestadsbyggnadsprojekt. Idén Àr att dessa skaparliv och rörelse i stadsbyggnadsomrÄden somÀnnu inte blivit en del av stadens nÀtverk ochplatser. I Helsingborg planeras ett större stadsbyggnadsprojektvid namn H+. ProjektomrÄdetÀr belÀget i södra centrala Helsingborg, pÄ markmed bÄde verksam och nedlagd industri - ochhamnverksamhet. Projektet startade med tÀvlingenImagine Helsingborg 2008.

Landscape architect is a profession that withholds varying tasks inside countries and between countries. In many countries the landscape architect profession does not exist. Spain is a country where the landscape architect profession is not recognized, and the professions that work with landscape architecture are architects, engineers, biologists and agronomists. "Paisajista", in English "Landscaper," is in Spain a common name for those who design gardens and parks. Sweden is one of the countries with most landscape architects due to its population and the profession is well established.

Vadstena fick stadsrÀttigheter för mer Àn 600 Är sedan. Kort dÀrefter tillkom rÄdhuset och dÀrmed Àven den öppna platsen runtomkring byggnaden. Denna plats kom att kallas rÄdhustorget och har lÀnge fungerat som en mötesplats för invÄnarna. NÀr staden haft besök av kÀnda politiker eller kungligheter har rÄdhustorget varit den sjÀlvklara arenan för dem att möta Vadstenas invÄnare pÄ. DÀrför har torget inte endast varit en plats dÀr torghandel och dans runt julgran skett, men Àven en plats för demokratiska arrangemang och representationer av olika slag. NÀr motortrafiken blev allt vanligare i mitten av 1900-talet stÀlldes Vadstena inför ett dilemma. Innerstaden var inte konstruerad för den typen av trafik vilket skapade ett svÄrlÀst och svÄrförstÄeligt infrastrukturnÀt.

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn pÄ sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utstrÀckning vÀrderingar pÄverkar arbetet och yrkesidentiteten. FrÄgestÀllningen Àr uppdelat pÄ tvÄ frÄgor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? MÄlet med uppsatsen Àr att lyfta en diskussion kring yrkeskÄrens gemensamma kunskaper, vÀrdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kÄren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar pÄ yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare Àn pÄ resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet frÄn undervisning, forskning, tjÀnstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.