TillÀmpningen av IT har lÀnge diskuterats som en lösning pÄ problem inom byggbranschen som uppstÄtt genom den stora omvÀlvning som branschen genomgÄtt under nittonhundratalet. Tilltron till att IT ska lösa problem inom branschen med höga kostnader, lÄg kvalité, dÄligt fungerande informationsutbyte med mera Àr stor. IT har hittills kommit att underlÀtta den enskilda aktörens arbete men branschen har först nu aktivt börjat tillÀmpa IT för att förbÀttra byggprocessen som helhet och samarbetet aktörer emellan. BIM Àr ett tekniskt system som hanterar information och som visualiserar informationen för att den lÀttare ska kunna förstÄs av alla parter som Àr inblandade i ett byggprojekt. VDC eller ?virtuellt byggande? Àr ett samlingsnamn som beskriver tillÀmpningen av BIM genom hela byggprocessen.

Stage Design is design for action and contains décor, side-scenes and properties, as well as costume and grease-paint. The one responsible for this is the Stage Designer, who together with the Director, creates the best conditions for the actors to perform in. The stage, where the play takes place, could be either in a theater, an auditorium, or in another sort of room, at another place, inside or outside, and where the place itself inspires to theatrical performance and expressions. This type of theater is called Site-specific theatre. Two examples of this is the workshop ?Skogen sjunger? (eng.

This thesis concerns the term contemporary history and its role in landscape architecture. Today?s contemporary history is defined as the planning and architecture connected to the 60s and 70s, in Sweden carried out as a large scale planning project called ?Miljonprogrammet?, which set out to build one million new residences in ten years. Initially, the term contemporary history and its complex of problem are examined. To deepen the picture of today?s situation, a historical review has been made, starting in early 1900s ending in 2000s concerning how different planning and architectural influences has varied through the years.

Basen för denna studie har varit observationen av att antalet ÄterlÀmnade/Ätertagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden efterfrÄgats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit största delen av kyrkogÄrdens yta och det vÀcker nu frÄgor kring hur man ska kunna finna nya sÀtt att anvÀnda dessa ytor. Syftet med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att pÄ ett bÀttre sÀtt arbeta med en kyrkogÄrd i förÀndring. TillvÀgagÄngssÀttet har varit kunskapsinhÀmtning, fallstudie, skissande som metod och reflektion.

Islam Ă€r Sveriges nĂ€st största religion och dĂ€rför Ă€r det vĂ€ldigt viktigt att det finns bra och korrekt information kring hur man som muslim vill ha sin begravning utförd, efter-som alla har rĂ€tt till en vĂ€rdig begravning. Uppsatsen uppmĂ€rksammar att det finns stora olikheter i hur man förhĂ„ller sig till och tolkar de muslimska begravningsplatserna, och att man bör vara medveten om detta nĂ€r man ska utforma en muslimsk begravningsÂŹplats. Uppsatsen gör en dokumentation av de muslimska begravningsplatserna pĂ„ frĂ€mst Östra kyrkogĂ„rden i Malmö. I en undersökande jĂ€mförelse över hur gravplatserna ser ut nu samt hur de sett ut tidigare kan man konstatera att det har skett en förĂ€ndring av gravarnas utformning, dĂ€r de frĂ„n 1980-talet Ă€r enkla och avskalade medan gravarna frĂ„n 2000-talet har en stor variation av bĂ„de gravstenar och dekoration pĂ„ gravarna. Muslimernas begravningstraditioner sĂ€ger bland annat att det frĂ„n ett dödsfall endast fĂ„r ta 24 timmar innan den avlidne begravs, att kroppen inte fĂ„r kremeras samt att begravning ska ske utan kista och att den döde ska vara placerad i graven sĂ„ att ansiktet Ă€r vĂ€nt mot Mecka.

NÀst lÀngst ut pÄ blÄ linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan frÄn t-centralen och under nÄgramÄnader Äkte jag till Tensta ett tjugotal gÄnger. Jag deltogi lÀxhjÀlp, var pÄ politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skrÀp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och Àr en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pÄdet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgÄngspunkt frÄn olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lÀgga stor tid pÄ inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt fÄ fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus pÄ upplevelse och önskningar snarare Ànmer mÀtbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag frÄn början inte visste vilken vÀg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" bestÄr av elvavÀderskydd placerade centralt i Tensta. VÀderskydden kananvÀndas till torghandeln, som sittplatser och nÀr de inteanvÀnds fungerar de som en del av belysningen av centrum.VÀderskydden Àr utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett frukttrÀd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur pÄ ett mer pÄtagligt sÀtt.

Det finns en rÄdande problematik kring att ogrÀsplantor etablerar sig i trÀdgÄrdens rabatter. En oönskad planta som innebÀr konkurrens för kulturvÀxten, den odlade vÀxten. OgrÀsplantan konkurrerar om ljus, utrymme, vÀxtnÀring och vatten samtidigt som den drar ner planteringens prydnadsvÀrde. Denna uppsats fokuserar pÄ hur de marktÀckande vÀxterna kan begrÀnsa ogrÀsets etableringsförmÄga i rabatten genom att tÀcka eller beskugga marken. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera olika vÀxtkombinationer, passande för olika typer av rabatter, som förhindrar etableringsmöjligheten för ogrÀs.

In the centre of Bromma, east of Brommaplan is the part of Bromma named Riksby. Riksby was built in the early 1940:s as a part of the westward expansion of Stockholm. Other places that were built at the same time was for ex. Stora Mossen and Abrahamsberg. This work is about the outdoor environment of the housing co-operative of Brickbandet.

This essay gives the reader an overview of the different problems and issues a landscape architect might meet, in the process of planning and realizing an eco-village. Its aim is to stimulate new ideas, based on the traditional, present and future working field of landscape architects. The essay does not claim to cover all imaginable aspects of social sustainability within an eco- village, but refers to the presented sources for further in-depth reading. Although the original focus has been on physical planning, the interviewees? words have been of big importance, and to a certain extent changed the constitution of this essay.

Detta examensarbete fokuserar pÄ planering i en stad dÀr tillvÀxt inte Àr det mest troliga scenariot. Staden i frÄga Àr Söderhamn i HÀlsingland som under de senaste 40 Ären har genomgÄtt en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta Àr mÄnga och i dagslÀget Àr det framför allt ungdomar som lÀmnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större stÀder dÀr en hel del vÀljer att stanna kvar. Den lÄngtgÄende stagnationen har satt sina spÄr i invÄnarnas attityd till Söderhamn och mÄnga av ortens unga upplever att det inte finns nÄgot dÀr som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

VÄra landskap Àr i stÀndig förÀndring, nu i snabbare takt Àn nÄgonsin. Ett sÀtt att dokumentera dessa förÀndringar Àr markbaserad Äterfotografering. Inom omrÄdet för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad Äterfotografering kan anvÀndas, om det markbundna fotografiet Àr ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om Äterfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. MÄlet Àr att belysa och utvÀrdera metoden och visa pÄ dess styrkor men Àven dess begrÀnsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen Äterfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrÄn en teoretisk bakgrund om förÀndringsprocesser, platsidentiteter och planering.

SUMMARYThe demands on the public environment are big and in particular on the environment of communication which we spend a lot of time in on our way to work, school etc. The city-approach is a road section that leads from the periphery of the city to the centre of the city, often through boring and meaningless industrial areas that displays the back side of the city to the voyager on the city-approach. The intentions of this thesis in landscape architecture has been to study one of the two city-approaches to the city of LuleÄ, the close surroundings and contextual position in the city and not at least give suggestions of ways how the city-approach can be changed, clarified and improved. The study of the city-approach has been made by studying literature that concern city-approaches and the architecture of roads in general. Studies of different analysis methods has been made to find appropriate approaches to work with the specific study of the city-approach to LuleÄ.

Sports facilities are a highly unexplored field, and as of the autumn 2008 no research is being conducted about sports fields at Swedish architecture universities. Very few people recognize the sports field as an area for the architecture profession, and to gain more information about sports fields I have discussed the subject with people with connections to architecture and/or sport. The sports field represents a type of sports facility, a permanent football and/or bandy field surrounded by running tracks with appropriate measurements. Like the city?s physical environment, the sports field is a public place, where outdoor activities take place.

I examensarbetet undersöks de tvÄ företeelserna orienterbarhet och rörelse i stadsplaneringssammanhang. Genom att koppla ihop teori och praktik ges en ökad kunskap om hur orienterbarhet och rörelse fungerar.Först sker en teoretisk litteraturstudie av vad nÄgra stadsanalyser pÄstÄr och pÄvisar gÀllande orienterbarhet och rörelse. I studien ingÄr författarna Kevin Lynch, Inger Bergström, Bill Hillier, Gordon Cullen och Jan Gehl. BÄde orienterbarhet och rörelse som Àr tÀtt sammankopplade, pÄverkas till stor del av omgivningen. I litteraturstudien ges exempel pÄ analysmetoder som kan anvÀndas för att undersöka orienterbarhet och rörelse pÄ en plats/stad.De studerade teorierna och analyserna appliceras pÄ den planerade stads-delen, VÀstra Centrum i Varberg, som Àr fallstudieobjekt i examensarbetet.

UtifrÄn rapporter frÄn bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) gÄr det att faststÀlla att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte anvÀnds jÀmlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utstrÀckning Àn tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum stÀller sig kritiskt till detta och strÀvar efter att bryta denna planeringsstruktur.