Sök:

Sökresultat:

313 Uppsatser om Till kritiken av vćldet - Sida 14 av 21

Hur kan ett förvÀntningsgap minskas mellan revisor och klient med en förbÀttrad kommunikation?

Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmÀn förvÀntan om att företag ska betjÀna bÄde aktieÀgare och allmÀnheten. Det stÀller i sin tur krav pÄ revisorerna som mÄste vara medvetna om vilka förvÀntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förvÀntningar pÄ revisionen vilket inte förenklar situationen för revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter Àr den externredovisning som upprÀttas av revisorerna. Den allmÀnna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot revisorer och hela revisionssystemet.

Belöningssystem : Morot eller piska?

 Alla har nÄgon gÄng i sitt liv fÄtt belöning för nÄgot de har gjort bra, det kan vara allt ifrÄn att fÄ en klapp pÄ axeln till att fÄ bra betyg i skolan och ofta sÄ gÄr prestation och belöning hand i hand. Belöningssystem anvÀnds överallt i olika former, medvetet eller omedvetet och det kan vara ett sÄdant system som hjÀlper företagen framÄt och eftersom personalen Àr en viktig resurs i ett företag sÄ Àr det viktigt att förtaget Àven vÄrdar de anstÀllda. Belöning och motivation hör ihop eftersom personalen blir mer motiverade av att bli belönade pÄ nÄgot sÀtt. I dagens sÀljorganisationer Àr det vanligt att belöningssystem förekommer eftersom sÀljarna inom organisationen mÄste vara motiverade för att prestera. PÄ grund av detta sÄ mynnar det ut till vÄr problemformulering:Hur uppfattas ett belöningssystem som motivationsfaktor av företagsledaren till den övriga personalen?Samt, Hur kan ett sÄdant system pÄverka den övriga personalen? I den teoretiska metoden beskriver vi vilket tillvÀgagÄngssÀtt vi haft för att samla in materialet till den teoretiska referensramen.

Newsmill och PK-maffian : Newsmill som arena för debatt i en deltagardemokratisk process

Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionÀrer sÄ vÀl som ett konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna pÄ Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i Ätanke var syftet med denna undersökning sÄledes att ta reda pÄ huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt dÀr en deliberativ diskussion mellan jÀmlikar kunde Àga rum, eller om kritiken Àr befogad. UtifrÄn temat integration ville vi sedermera ta reda pÄ om diskussionen har Àndrat karaktÀr över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har dÀrför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten pÄ kommentarsfÀlten ser ut.

SvÄrigheter med Balanced Scorecard : En undersökning av vilka svÄrigheter det finns med Balanced Scorecard

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gÄtt mer Àn 20 Är sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar pÄ att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. DÀrför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förstÄelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka svÄrigheter finns det med Balanced Scorecard och varför?För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningen tillÀmpade vi en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde intervjuer pÄ tvÄ företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting.

FortsÀtt skriva istÀllet för att skriva om!

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. VÄrt intresse ligger frÀmst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som lÀser första Äret inom det samhÀllsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med nÄgra av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gÀllande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehÄll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva.

"NÀ, nÀ det valde jag sjÀlv" : En studie om nÄgra unga med erfarenhet frÄn Individuella programmet 1998/1999

Det politiska mÄlet frÄn starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att dÀrefter söka och slutföra som lÀgsta nivÄ en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera Är Àr tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit sÄ mÄnga fler. Kritiken har under Ären ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. IstÀllet splittras det i fem ettÄriga program med olika inriktningar.

De nya kapitaltÀckningsreglerna ? förestÀllningar om Basel II

Syfte: Syftet med förevarande uppsats Àr att studera anvÀndningen av Basel II och vilka förestÀllningar som finns rörande de nya kapitaltÀckningsreglerna. Teori: Basel II genomsyras av ett förtroende för statistiska deduktiva modellers förmÄga att kvantifiera och mÀta risk. I den kritiska redovisningslitteraturen görs emellertid gÀllande att statistiskriskmodellering bygger pÄ felaktiga antaganden. Metod: Vi anvÀnder en induktiv metod och en hermeneutisk kunskapsuppfattning som bygger pÄ förstÄelse och tolkning; sÄ kallad interpretativism. I vÄr undersökning av bankernas instÀllning till Basel II har vi valt att genomföra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer.

Manshat och antifeminism i media : En kritisk diskursanalys av medieprocessen omkring SVT-dokumentÀren Könskriget

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentÀren Könskriget i 2005, som utgick frÄn en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förstÄelse av en betydelseskapande maktkamp dÀr media spelade en av huvudrollerna. . TvÄ övergripande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att uppnÄ syftet: 1. PÄ vilka sÀtt bidrar media till bevarande eller förÀndring av diskurser om feminism och feminister?2.

Palme och Sverige mellan öst och vÀst : En studie i framstÀllningen av Sverige och Olof Palme i vÀst- respektive östtysk press i förhÄllande till systemkonkurrensen i det delade Tyskland 1983/1984

De tyska medierna visade bÄde i öst och vÀst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska vÀlfÀrdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes bÄde inom och utanför Sveriges grÀnser och var sÀrskilt utbredd i vÀsttysk press, dÀr samtidigt en uppmÀrksammad diskussion fördes som tycktes gÄ ut pÄ att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framstÀlldes som ett totalitÀrt, överbyrÄkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhÀlle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna Äret 1984 och George Orwells socialistiska skrÀckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med nÄgra artiklar i vÀsttyska Der Spiegel 1983, dÀr det svenska socialvÀsendet liknades vid ett ?Barn-gulag? (?Kinder-gulag?).

Slumpvisa drogtester i skolan - har de en preventiv effekt?

I arbetslivet Àr det sedan flera Är vanligt med slumpmÀssiga drogtester av arbetstagare. DÀr-emot Àr det i Sverige ytterst ovanligt att skolor utför slumpmÀssiga drogtester av elever i skolmiljö. Detta trots att elever, pÄ samma sÀtt som alla anstÀllda, omfattas av samma arbetsmiljölag. Skolinspektionen, liksom bÄde Utbildningsdepartement och Statens FolkhÀlsoinstitut har hittills haft en kritisk hÄllning till drogtester i skolmiljö i allmÀnhet och slumpmÀssiga drogtester i synnerhet. En del av kritiken hÀrrör ur att det inte finns evidens för en förebyggande effekt av slumpvisa drogtester i sig.Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida slumpmÀssiga drogtester i skolan kan ha en drogförebyggande effekt i sig.

Koncernavdrag : -Svenska koncernavdragsregler och deras förenlighet med EU-rÀtten.

Bolag ingÄr i koncerner av företagsekonomiska orsaker dÀr de kan tillförskaffa sig fördelar pÄ den marknad de befinner sig i och expandera utan stora kostnader. För att koncernbolag inte ska behandlas mindre fördelaktiga Àn andra former av bolagsbildanden har det dÀrför möjliggjorts för bolag inom en koncern att överföra vissa kostnader och intÀkter mellan bolagen för bÀttre skatteeffekter. En typ av vinstöverföring Àr det i denna uppsats behandlade koncernbidraget och för att kunna ge ett bidrag ska moderbolaget uppfyllt vissa krav, dÀribland att moderbolaget Àger mer Àn 90 % av dotterbolaget.  I Kap 35 IL finns koncernbidragsreglerna som behandlar frÀmst koncerner inom Sverige. Reglerna har ansetts ge en vÀldigt begrÀnsad möjlighet för grÀnsöverskridande koncerner att kunna ge och motta koncernbidrag vilket uppdagades i samband med ett antal avgöranden frÄn EU-domstolen - bland annat domen Mark & Spencer. RegR dömde dÀrför i flera mÄl som behandlade just grÀnsöverskridande koncernsituationer för att klargöra de svenska koncernreglernas förenlighet med EU-rÀtten.

Matematikundervisning : Vilken typ av undervisning sker i skolan? Finns kreativitet i den? Vad tycker barnen om den?

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förÀndrade synen pÄ den traditionella ekonomistyrningen. De tvÄ mÄlstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet mÄlkongruens beskrivs pÄ olika sÀtt av olika författare, varför begreppet Àr intressant att undersöka samt hur mÄlkongruens kan uppnÄs i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva planeringsprocessen i mÄlstyrningssystem samt att förklara hur mÄlkongruens uppnÄs. Vidare Àr syftet att precisera begreppet mÄlkongruens samt formulera en metod för att stÀrka mÄlkongruens.Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har tvÄ fallstudier gjorts med tvÄ företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts pÄ respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med mÄlstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De bÄda mÄlstyrningssystemen Àr mycket lika.

Att synliggöra jÀmlikhet mellan skillnader: en bildningsgÄng i humor

Dikterna "SjÀlvbiografi" och "Partitur" kan ses som ett bidrag till 60-talets seenderelativistiska litterÀra debatt, genom att de visar hur ett liv som Àr prÀglat av 'osynlighet' och oförstÄende kan uppfattas som ett "döden-i-livet"-tillstÄnd. Men de visar Àven hur man genom dialog kan Ästadkomma en förÀndring. I "SjÀlvbiografi" synliggörs tvÄ dialoger. En inre dialog i form av minnets cirkularitet mellan nu och dÄ och en yttre mellanmÀnsklig dialog som blir synlig genom diktjagets replik. I dessa dialogers möte formas en kritik mot patriarkatets selektiva seende, i sÄvÀl den litterÀra traditionen som den samtida seenderelativistiska litterÀra debatten. Kritiken kommer till uttryck i potatismetaforen och visar att en ohÀlsosam yttre miljö pÄverkar det inre och gör att en 'osynlig' mÀnniska, bildligt talat, ruttnar bort.

Inte okay att vara gay : En studie av hur organisationen RFSL och den statliga myndigheten Sida inkluderar hbt-perspektivet i sitt utvecklingssamarbete

Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.

KartlÀggning av anvÀndandet av lönsamhetsmÄtt i svenska tillverkande företag : En kvantitativ studie om utvÀrdering, problem och ÄtgÀrder

Bakgrund: PrestationsmĂ€tning och utvĂ€rdering Ă€r ett Ă€mne som varit under stor debatt desenaste Ă„rtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980?talet, dĂ€r den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteĂ„rtiondena vĂ€xt fram som en lösning pĂ„ de problem som kan uppstĂ„ nĂ€r utvĂ€rdering skerbaserat pĂ„ enbart finansiella mĂ„tt. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tten haren tendens att leda till beteendeproblem, nĂ„got som fĂ„tt samlingsnamnet ROI?beteende.ÖverensstĂ€mmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom omrĂ„det och vi finner det dĂ€rmed av intresse att undersöka anvĂ€ndningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av anvĂ€ndningen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och beskriva vilka prestationsmĂ„tt som anvĂ€nds avföretag och vilka eventuella mĂ€t? och beteendeproblem som upplevs vid tillĂ€mpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tt.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->