I dagens samhälle är det nästintill omöjligt att inte stöta på ränta. Förr eller senare kommer individen i behov av att låna pengar. Behovet av att låna kapital och placera sparandeöverskott koordineras på kreditmarknaden. Ränteverksamhet är den alltmer dominerande formen. Trots att ränta använts under flera århundraden, har det funnits kritiker mot ränta, under en lika lång tid.

Under vår tid på lärarprogrammet har vi på flera kurser diskuterat varför inte skolan implementerat alla delar av Lpo 94 fullt ut och snart får vi en ny läroplan. Samtidigt har vi i lärarrummet hört lärare klaga över olika förändringsarbeten som har pågått samtidigt som andra efterfrågat desamma eller andra förändringar. Ofta har det varit rektorn som har varit föremål för den här kritiken. Den här studien syftar till att ta reda på hur ett antal rektorer upplever förändringsarbetet generellt och i synnerhet implementationen av Lpo 94 från sitt skolledarperspektiv. Vilka möjligheter och vilka hinder upplever dessa rektorer att det finns för att bedriva förändrings arbete inom skolans värld? Vi frågar oss även om det är någon skillnad på rektorernas upplevelser beroende på deras bakgrund, skolformen och vilken typ av kommun skolan ligger i.För att få svar på våra frågor intervjuade vi 7 st olika rektorer på 6 olika skolor.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika.

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt.Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat.Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt.

SammanfattningI december 2008 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att anställa och utbildainterna jobbcoacher. Coachernas huvudmål skulle vara att coacha arbetssökande individermot ett arbete. Men eftersom en förutsättning för att en arbetssökande ska kunna ta ett arbeteär att den är anställningsbar, så väcktes för oss intresset att undersöka vad anställningsbarhetinnebär ur jobbcoachernas perspektiv. Samtidigt har frågan kring hur jobbcoacherna kancoacha på ett förtroendefullt sätt aktualiserats då det under hösten 2009 lagts fram starkkritik mot regeringens satsning på Arbetsförmedlingens jobbcoacher i media. Kritiken harfrämst riktats mot hur jobbcoacherna ska kunna coacha folk till arbete då lågkonjunkturråder, med brist på arbetstillfällen som följd.

ProblemHar ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.MetodVår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNär det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget.

SammanfattningProblem områdeI dagsläget så finns det flera olika undersökningar som visar på ett dilemma kring betygssättningen i ämnet idrott och hälsa. Undersökningarna visar på att lärare runt om i landet undervisar, bedömer och betygssätter sina elever på helt skilda grunder. Undersökningar visar också på att detta dilemma leder till att eleverna inte riktigt vet vad som ligger till grund för deras betyg i ämnet.SyfteSyftet med min studie är att belysa vilka grunder som idrottslärarna väljer att bedöma sina elever utifrån, och med hjälp av det sedan se om det skiljer sig lärarna emellan och varför. Mitt syfte med studien är även att belysa hur eleverna resonerar angående betygssättning.Med detta som utgångspunkt så försöker jag igenom hela studien svara på två frågeställningar. Den ena är, vilka grunder bedömer idrottslärarna sina elever på vid betygssättningen i ämnet idrott och hälsa?, Och andra är, hur eleverna resonerar kring betygssättning och vad de själva tror att de blir betygsatta på?.MetodFör att kunna få svar på dessa frågor så utförs en undersökning med totalt åtta deltagare, varav fyra av dem var lärare och de andra elever.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge läns tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagstidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar har under de senaste åren varit föremål för en omfattande granskning från flera olika håll. Socialsekreterarnas utredningskompetens har ifrågasatts. Kritiken har handlat om de långa utredningstiderna, om avsaknaden av barnperspektiv i utredningarna, om brister i utredningsförfarandet, samt om barnens delaktighet. På senare tid har nya sätt att genomföra barnavårdsutredningar prövats, till följd av den kritik som riktats, men det saknas kunskap om hur olika utredningsmodeller upplevs av de berörda.Syftet med denna uppsats är att belysa erfarenheter och upplevelser av två olika modeller för barnavårdsutredningar; lägenhetsutredning och traditionell utredning i kontorsmiljö, ur några föräldrars och socialsekreterares perspektiv. Uppsatsen består av två delar; en litteraturstudie och en intervjustudie.

Till följd av flera uppmärksammade bolagsskandaler har frågor om bolagsstyrning fått ökad aktualitet på global nivå. Många länder har därför börjat använda sig av regelsamlingar för bolagsstyrning, så kallade koder, för att främja förtroendet för näringslivet. Kritiken som i huvudsak handlat om brist på insyn och de skenande ersättningsnivåerna föranledde regeringen i Sverige att tillsätta den så kallade Förtroendekommissionen under ledning av förre finansministern Erik Åsbrink. Förtroendekommissionen har i sin analys av näringslivets förtroendefrågor identifierat brister i bolagsstyrning som en bidragande faktor till fler av de förtroendekritiska företeelser som uppkommit. På grund av detta framställde Förtroendekommissionen, i samverkan med ett antal organ och organisationer från näringslivet, en svensk kod för bolagsstyrning.

Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge läns tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagstidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal.

Titel: Blame games ? en studie av ansvarsfrågan i fallet med EtiopiensvenskarnaFörfattare: Isabella Wising och Ulrika TaubermanUppdragsgivare: JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 59Antal ord: 19 886Syfte: Att undersöka hur blame games konstruerades i svenska dagstidningars bevakning av fallet med ?Etiopiensvenskarna? (Martin Schibbye och Johan Persson) under perioden 1 juli ? 31 mars 2012.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under 4-10 juli, 16-22 oktober, 22-28 december 2011.Huvudresultat: Utifrån teorier om kriskommunikation och mediers gestaltning har vi kunnat se hur blame games konstruerades i fallet med de svenska journalisterna som fängslades i Etiopien (Etiopiensvenskarna). Våra resultat visar att fallet kom att definieras utifrån ett hot mot pressfriheten, där utrikesminister Carl Bildt och Utrikesdepartementet, anklagades för att inte agera tillräckligt för att Etiopiensvenskarna skulle friges. De fick främst kritik av journalister och politiker inom allianspartierna (C, FP, KD, M), för att de inte definierade frågan som politisk och för att de inte talade om Etiopiensvenskarna som journalister. Den etiopiska rättsprocessen ansågs vara styrd av politiska motiv att skrämma journalister till tystnad.

I NJA 2007 s. 86 ansågs fastighetssäljaren ansvarig för ett fel trots att köparen borde ha upptäckt felet före köpet eftersom säljaren underlåtit att upplysa köparen om felets existens. Med stöd i nämnda rättsfall har därmed fastighetssäljaren en viss upplysningsplikt för fel som denne känner till. Trots HD:s tydliga ställningstagande angående fastighetssäljarens upplysningsplikt råder dock en viss förvirring angående rättsläget eftersom NJA 2007 s. 86 fått utstå allvarlig kritik från en av de mest ledande och inflytelserika forskarna inom fastighetsrätten.

En ros är en ros är en ros - rättssäkerhetsbegreppet, den ackusatoriska processen och brottmålstaxan Sedan 1970-talet har de offentliga försvararna i majoriteten av brottmålen i svenska domstolar fått ersättning för sitt arbete i enlighet med en schablon. Den här så kallade brottmålstaxan har ända sedan införandet fått kritik. På senare år har den kritiken alltmer kommit att handla om att systemet riskerar att i vissa fall urholka den misstänktes rätt till ett fullgott försvar och utgöra ett potentiellt rättssäkerhetshot. Den här uppsatsen lägger grunden för att ur ett rättssäkerhetsperspektiv diskutera straffprocessen i allmänhet och brottmålstaxan i synnerhet. För att kunna tolka begreppet rättssäkerhet utgår uppsatsen främst från de förarbeten som ligger till grund för den straffproces-suella lagstiftning vi har och har haft under den aktuella perioden.