Sökresultat:
313 Uppsatser om Till kritiken av vćldet - Sida 12 av 21
MĂ€klaryrkets etik och moral
GÄr det att köpa en fastighet utan att bli lurad? Under flera Är har mÀklare florerat i media och deras etik och moral har ifrÄgasatts. Intresset för hur etik och moral egentligen ser ut vid fastighetsförmedling vÀcktes och vi ville veta om kritiken var befogad. För att fÄ svar gjorde vi en kvalitativ ansats och intervjuade tre olika instanser. Dessa bestod av FastighetsbyrÄn, MÀklarsamfundet och ARN.
Dissensus i sensus communis : Kants estetiska omdöme och Jacques RanciÚre
Den hÀr uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan Kants estetiska omdöme, sÄsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques RanciÚres estetiska projekt, framförallt i förhÄllande till begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spÄra arvet frÄn Kant hos RanciÚre och visa hur detta tar sig uttryck, dels stÀller den frÄgan om hur Kants omdöme politiseras med RanciÚres dissensus. Detta sker i tvÄ kapitel, varav det första Àr en lÀsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgÄng av RanciÚres formulering av dissensus, samt relaterade begrepp sÄsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jÀmför det andra kapitlet RanciÚres dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer RanciÚre tillskriver det senare.
Samordnad prövning av buller enligt MB och PBL : möjlighet till ökad förtÀtning
Bakgrund och problem: Konsultbranschen kĂ€nnetecknas av en hög omsĂ€ttning av aktörer. En anledning till att det stĂ€ndigt alstras nya mindre aktörer till branschen Ă€r att den kan vara lukrativ med lĂ„ga intrĂ€desbarriĂ€rer. Men varför försvinner mĂ„nga aktörer lika fort som de kommer upp? Ăr det en brist pĂ„ strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero pĂ„ svĂ„righeten för smĂ„företag att skapa sig en solid varumĂ€rkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjĂ€lp av styrverktyg stĂ€rka företagets varumĂ€rkeslegitimitet? Fallföretaget som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r ett litet konsultföretag som vill stĂ€rka varumĂ€rkeslegitimiteten med hjĂ€lp av differentieringsstrategi pĂ„ marknaden.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att med hjĂ€lp av en egenarbetad utvĂ€rderingsmodell utvĂ€rdera olika lĂ„ngsiktiga styrverktyg inriktade mot smĂ„ konsult- och tjĂ€nsteföretags. Genom att utvĂ€rdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de pĂ„ ett litet konsultföretag Ă€r förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gĂ€llande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har anvĂ€nts i studien.
Gemensam sÄng En sjÀlvförtroendeboost?: En studie om hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ gymnasiet, folkhögskola och musiklÀrarutbildning upplever gemensam sÄng
I denna studie granskas hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ musikestetiska programmet, folkhögskola samt högskola ser pÄ sÄngfenomenet gemensam sÄng och hur de upplever undervisningsformen samt vad denna kan göra för elevens sjÀlvförtroende. Studien genomfördes med hjÀlp av 13 stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var i blandade Äldrar och hade olika erfarenheter av gemensam sÄng. För högskola samt folkhögskola finns inga styrdokument att förhÄlla sig till i Àmnet, dÀremot har vi lÀst igenom styrdokumenten för gymnasieskolan och kopplat dessa till den gemensamma sÄngen.Vi fann att samtliga sÄnglÀrare anser att gemensam sÄng Àr en god undervisningsform för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroenden. De anser Àven att undervisningsformen gynnar elevernas personliga och musikaliska utveckling, genom att vÄga stÄ framför andra samt att bÄde ge och ta konstruktiv kritik. BÄde sÄnglÀrarna och eleverna anser att gemensam sÄng var ett viktigt komplement till den individuella sÄngundervisningen för att utvecklas och bli bÀttre pÄ sitt instrument.
Ett nytt system stÀller till problem en studie av Göteborgs Postens rapportering kring VÀsttrafiks nya betalsystem
Titel:Ett nytt system stÀller till problem en studie av Göteborgs Postens rapportering kring VÀsttrafiks nya betalsystemFörfattare:Jenny Björkman & Josefin LantzKurs:Examensarbete i Medie och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:VÄrterminen 2010Handledare:Britt BörjessonUppdragsgivare:VÀsttrafikKontaktperson: Pressinformatör Ingela SchönningSidantal:49 sidor, exklusive bilagorSyfte:Syftet för studien Àr att undersöka hur Göteborgs Posten skildrat VÀsttrafiks nya betalsystem under perioden 18 maj 2009 till 31 januari 2010.Metod:En kvantitativ kartlÀggning och en kvalitativ textanalysMaterial:Det material Göteborgs Posten publicerat rörande VÀsttrafiks nya betalsystem under perioden 18 maj till 31 januari, vilket Àr totalt 110 artiklar. För den kvalitativa textanalysen anvÀnds 17 utvaldanyhetsartiklar.Huvudresultat:Studien visar att de enskilda nyhetsartiklarna inte har gÄtt utanför ramarna för en rimlig bevakning. Om man dock ser till den totala rapporteringens helhet, har VÀsttrafik blivit missgynnat. Detta eftersom Göteborgs Posten grundat flera artiklar pÄ den negativa kritiken som rÄder pÄ insÀndarsidor och Internetforum,i kombination med att resenÀrernas perspektiv nÀstan alltid varit det ledande. Journalisterna som skrivit nyhetsartiklarna presenterar dock ofta en rÀttvis, informerande och granskande skildring av hÀndelsen.
Reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar : Àr tioprocentsregeln och ventilen i behov av en skÀrpning?
Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.
Sociala medier- child of the revolution? : En kvalitativ studie med Facebook i rampljuset
Namnet web 2.0 refererar till ett relativt nytt sÀtt att kommunicera och dela information pÄ Internet. Utvecklingen av web 2.0 har lett till en uppkomst av sociala nÀtverk pÄ Internet, sÄ som de populÀra nÀtverken Facebook och myspace. Med över 130 miljoner anvÀndare Àr facebook utan tvekan det största och mest kÀnda sociala nÀtverk som finns idag. Vi tror, och vet, att det finns kommersiella intressen inom denna nya genre, PR industrin Àr ett exempel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan företag och deras kunder ur ett sociala medier perspektiv.
BokföringsnÀmnden och den konstitutionella frÄgan
Sedan BokföringsnĂ€mnden (BFN) valt att utveckla K-projekten har en viss kritik riktatsmot deras normgivning. Kritikerna menar att K2 bryter mot grundlagen,Regeringsformen, genom att BFN inte har föreskriftsmakt och endast fĂ„r ge ut allmĂ€nnarĂ„d. Vidare bryter och inskrĂ€nker K2, enligt viss kritik, mot Ă
rsredovisninglagen. Det Àrden konstitutionella frÄgan vÄr studie frÀmst har fokuserat pÄ samt att ta stÀllning tillkritiken som BFN har fÄtt möta.Studien har varit av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer och relevant teori harskapat oss en djupare förstÄelse för problemen som finns med BFN:s normgivning.I den teoretiska referensramen har vi redogjort för de lagar som visar vilka BFN:sbefogenheter Àr samt tvÄ artiklar som tar upp en del av den kritik som riktats motmyndigheten. Vi har Àven gjort en sammanstÀllning av ett utlÄtande som professor PerThorell skrivit pÄ uppdrag av BFN.
Ăr NO ute? : En undersökning bland elever i grundskolans Ă„r sju om Utomhuspedagogik kan vara en bro mellan NO Ă€mnet och elevens NO-intresse?
Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.
Ăr NO ute? : En undersökning bland elever i grundskolans Ă„r sju om Utomhuspedagogik kan vara en bro mellan NO Ă€mnet och elevens NO-intresse?
Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.
Interkultur & Kulturarv : En spÀnningsfylld relation
Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lÀmnade mÄngkulturdebatten, Ätminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gÀllande att det att ett förhÄllningssÀtt utifrÄn interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, frÄn sÄvÀl politiker som pedagoger, har bestÄtt i att begreppet Àr abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieÀmnet och vilka möjligheter och/eller svÄrigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jÀmförande innehÄllsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spÀnning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur fÄr stor plats i de behandlade styrdokumenten Àven om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.
ĂgarlĂ€genheter : en jĂ€mförelse mellan omvandling av hyresrĂ€tt till Ă€garlĂ€genhet och ombildning av hyresrĂ€tt till bostadsrĂ€tt
Bakgrund och problem: Konsultbranschen kĂ€nnetecknas av en hög omsĂ€ttning av aktörer. En anledning till att det stĂ€ndigt alstras nya mindre aktörer till branschen Ă€r att den kan vara lukrativ med lĂ„ga intrĂ€desbarriĂ€rer. Men varför försvinner mĂ„nga aktörer lika fort som de kommer upp? Ăr det en brist pĂ„ strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero pĂ„ svĂ„righeten för smĂ„företag att skapa sig en solid varumĂ€rkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjĂ€lp av styrverktyg stĂ€rka företagets varumĂ€rkeslegitimitet? Fallföretaget som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r ett litet konsultföretag som vill stĂ€rka varumĂ€rkeslegitimiteten med hjĂ€lp av differentieringsstrategi pĂ„ marknaden.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att med hjĂ€lp av en egenarbetad utvĂ€rderingsmodell utvĂ€rdera olika lĂ„ngsiktiga styrverktyg inriktade mot smĂ„ konsult- och tjĂ€nsteföretags. Genom att utvĂ€rdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de pĂ„ ett litet konsultföretag Ă€r förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gĂ€llande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har anvĂ€nts i studien.
De nya 3:12-reglerna : motiven, kritiken och effekterna
Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.
Svensk mission i Eritrea : med fokus pÄ inter-religiösa relationer
Mitt syfte med detta arbete Ă€r att fĂ„ en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund sĂ„g ut under en tid dĂ„ EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att fĂ„ ett lokalt signum pĂ„ uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionĂ€r, Olle Hagner frĂ„n Ovansjö socken, som kom att tillbringa nĂ€rmare 40 Ă„r som missionĂ€r i östra Afrika ? mĂ„nga av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frĂ„gestĂ€llningar har fungerat som utgĂ„ngspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad Ă„stadkom Olle Hagner?* Ăr det möjligt att se en förĂ€ndring över tid pĂ„ hur missionĂ€rerna sĂ„g pĂ„ den inhemska religionen pĂ„ plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionĂ€rer (sĂ€rskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhĂ€ngare av den inhemska religionen?* Vilka tĂ€nkbara orsaker ligger bakom eventuella förĂ€ndringar i attityder och relationer?Kritiken frĂ„n Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hĂ„rd, och dĂ„ framförallt mot den katolska kyrkan. Detta Ă€r inte förvĂ„nande dĂ„ den katolska kyrkan gjorde allt för att trĂ€nga ut EFS? missionĂ€rer ur Eritrea och lyckades ocksĂ„ med detta under en period.Olle Hagner anlĂ€nde till Eritrea första gĂ„ngen 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgĂ€rning i Eritrea som han tvingats avbryta pĂ„ grund av sjukdom.
Lyxrenoveras hyresrÀtter? : En analys av hyreslagen
?Lyxrenovering? har uppmÀrksammats som ett fenomen i massmedia under flera tillfÀllen de senaste Ären. Bilden som har förmedlats Àr att hyresgÀster med lÄg inkomst har tvingats flytta pÄ grund av kraftiga hyreshöjningar som skett efter renoveringar av deras lÀgenheter. Somliga menade att skötseln av fastigheterna har försummats under en lÀngre tid och att fastighetsÀgarna, med stöd av domstolens godkÀnnande, motiverade hyreshöjningarna med att det fanns ett stort behov av renovering. Kritik har framförts mot bruksvÀrdessystemet som anvÀnds som ett verktyg för att bestÀmma hyresnivÄn.