The investigation analyzed the implementation and application of the Swedish National Archives' new Process-Oriented Archives Description Model to activities of the hierarchical, function-oriented and decentralized university organizations.The basic reason why a new archive description has evolved is because documents are becoming more and more digital. It requires a new interpretation of how evidence is secured for their reliability and authenticity, and a new way of looking at provenance, for the purpose of describing and searching electronic documents. The new archive description model's logical structure is based on business processes.The relationship between the new archive description and a function-oriented organization's activities can be seen from the different outlooks of processes between archive activities and activities of the organization. It is also reflected in the modification that all universities have made ??of the new archive description model to be more flexible and pragmatic to fit a function-oriented organization.The relationship between provenance and process-oriented archive description is mainly the link between documents and business processes that produce them.

The purpose of this study was to examine the impact of the parent training The Incredible Years in clinical settings. The study included 33 families in clinical practice. There were two parts to the study; a main part with a before and after measurement, and a follow-up study on 12 children one year later. On baseline the children (3-9 years) as a group were on the borderline clinical range, (M = 61.8), with 70 % of the children in the borderline or clinical range. The childrens emotional and behavioral problems were measured with Child Behavior Checklist (CBCL).

Investors have been shown to be driven by emotional and psychological factors. This contradicts classical financial theories, for example the Efficient Market hypothesis which states that all investors act rationally. Behavioural Finance is an area of study which describes various psychological factors which may result in irrational investor behaviour.The primary question of the study is: which factors do operating people in the financial sector consider themselves to be influenced by? The purpose of this study is to investigate the factors which affect the process of creating forecasts or making financial decisions. The study examines in addition if there is a correlation between length of investor experience and overconfidence in forecasting accuracy and investment decision making.The study includes both quantitative and qualitative analysis.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur stretching i olika former akut pÄverkar hopphöjd.Vilken akut pÄverkan har statisk stretching pÄ hopphöjd?Vilken akut pÄverkan har dynamisk stretching pÄ hopphöjd?Vilka skillnader i hopprestation finns nÀr det gÀller den akuta effekten efter statisk och dynamisk stretching?MetodStudien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfÀllen. BekvÀmlighetsurval tillÀmpades och begrÀnsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i Äldrarna 18-30 Är. Varje testtillfÀlle innehöll en uppvÀrmning pÄ ergometercykel, tre vertikalhopp, en stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila pÄ ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes pÄ en kontaktmatta som berÀknade den totala hopphöjden.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen Àr att ge förstÄelse för Martin Bircks karaktÀr och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi stÀlls hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har Àven anvÀnt mig av ett psykoanalytiskt angreppssÀtt, framför allt grundat pÄ Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar bÄde som litterÀr teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin Àr en neurotisk person som lider av mÄnga av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, sÄ som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

SAMMANFATTNINGVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lÀrarrollen, pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte Àr att belysa lÀrares erfarenheter av barn som far illa, hur lÀrare uppmÀrksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan nÀr ett barn far illa. Vi har anvÀnt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrÄgor. Bowlby och von Wright har anvÀnts som teoretiska utgÄngspunkter. Deltagare i studien var sju lÄg- och mellanstadielÀrare, med olika lÄng yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv, samt att omsorgssvikt och förÀldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Centralt i uppsatsen Àr hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. TvÄ fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare frÄn tvÄ högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgÄngspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade pÄ att det fanns tre övergripande mönster att resonera pÄ i förhÄllande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhÀvandet av den egna autonomin och vÀrdet av att kunna lyssna pÄ andra.

Denna uppsats behandlar lajv ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med de analytiska ansatserna diskursiv psykologi och narrativ analys. Syftet och frÄgestÀllningarna vill belysa vad lajv kan göra för individens identitetsarbete och utveckling i vardagen. Som tidigare forskning ringas fenomenet in genom att delas upp som en social rörelse i sin organisatoriska aspekt och som ett fiktivt berÀttande i sin berÀttande, lekande aspekt. De analytiska begreppen kommer frÄn diskursiv psykologi; kategorisering, kategoriskt berÀttigande, indexikalitet och stake ? frÄgan om vad som stÄr pÄ spel.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

MÀnniskor lever idag allt lÀngre vilket betyder att landets befolkning blir Àldre. I och med en ökande Älder ökar risken för ett antal kroniska tillstÄnd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hÀlsa sÄvÀl fysisk som psykisk Àven hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida tvÄ olika typer av fysisk aktivitet pÄverkar Àldre personers motionsspecifika self ? efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet nÀrvarotillfÀllen spelar.

UtifrÄn tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet Àr att pröva om lÀrares sprÄkbruk pÄverkar vilket sprÄk elever anvÀnder vid muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar Àven till att klargöra om lÀrares anvÀndning av matematiskt sprÄk bidrar till att eleverna kommunicerar pÄ ett matematiskt sprÄk.Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras pÄ tvÄ sprÄk; vardagssprÄk och matematiskt sprÄk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska sprÄket som det sprÄk elever bör kommunicera pÄ. Det framgÄr Àven i studien att lÀrares sprÄkbruk pÄverkar vilket sprÄk elever anvÀnder dÄ lÀrare ses som elevers sprÄkliga förebild.Studien utgÄr frÄn ett deduktivt förhÄllningssÀtt dÀr syftet Àr att undersöka om elever pÄverkas av det sprÄk som lÀrare anvÀnder.

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vÄrt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande anvÀnds i en vidare bemÀrkelse). Som landskapsarkitekter Àr det viktigt att vi skapar vÄrat eget förhÄllande till den verklighet som omger oss ? och sÀtter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska vÀrlden och dess landskap erhÄller vi nya perspektiv och breddar vÄrat vetande. Med utgÄngspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhÄllandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lÀrs ut pÄ konst- och designutbildningar idag.

Uppsatsen undersöker med konstformen ljudkonst och den konstnÀrliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populÀrkultur. Fokus ligger pÄ aktörer inom populÀrkulturen som anvÀnt sig av konstnÀrliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spÄrar ljudkonstens historiska bakgrund och frÀmst de förlopp som bidragit till att det Àr en grÀnsöverskridande konstform. Den populÀrkulturella konstvÀrldens etablering som en social organisation dÀr konstnÀrlig verksamhet Àr möjlig undersöks..

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. NÀr det Àr dags för rast finns det de som sÀger ?vad Àcklig du Àr? och skrattar Ät sin jÀmnÄriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan Ànnu mer försvarslös mot mobbning Àn tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att fÄ slippa sin plÄgoande.

Uppsatsens syfte Àr att förstÄ Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller Àventyret, med hjÀlp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrÄn Jungs psykologi analysera eventuella allmÀnmÀnskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger pÄ en hermeneutisk grund, varpÄ texttolkningen utgÄr frÄn nÀrlÀsning som metod, som innebÀr att texten detaljstuderas. Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, dÀr olika arketypiska symboler Àr frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens borttrÀngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kÀrna, som med Jungiansk terminologi benÀmns som SjÀlvet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjÀlten som befriar och ÄterstÀller balansen inom individen.   Analysen visar ocksÄ att sagan kan tolkas utifrÄn ett barnpsykologiskt perspektiv, dÀr de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt.