Svenska studier visar att utförandet av trycksÄrsprevention har lÄg prioritet bland sjuksköterskor samt att sjuksköterskor Àven har undermÄliga kunskaper om uppkomst och riskfaktorer för trycksÄr. Uppkomna trycksÄr orsakar stort lidande för patienten och höga kostnader för samhÀllet. Den farligaste riskfaktorn för att fÄ trycksÄr Àr immobilitet. Under en operation kan patienten inte kÀnna obehag eller Àndra sitt kroppslÀge pÄ grund av erhÄllen anestesi och/ eller bedövning. En operation utgör dÀrför en högriskfaktor nÀr det gÀller uppkomst av trycksÄr.Syftet med studien var att undersöka effekten av att anvÀnda ett tryckavlastande hjÀlpmedel pÄ patienter med operationstid pÄ 90 minuter eller lÀngre för att förhindra uppkomsten av trycksÄr.En experimentell studie med ett konsekutivt urval av 89 medverkande genomfördes pÄ en operationsavdelning i Mellansverige.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om kvinnliga studenter hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och rapporterade mer stress och psykisk ohÀlsa Àn manliga studenter, samt att jÀmföra skillnader i sjÀlvkÀnsla, stress och psykisk ohÀlsa vid tvÄ olika institutioner. Undersökningen avsÄg ocksÄ pröva om sjÀlvkÀnsla och stress predicerar psykisk ohÀlsa. En enkÀtstudie genomfördes pÄ 79 studenter frÄn Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet och ekosystemteknik pÄ Lunds Tekniska högskola. Med hjÀlp av skalorna RSES som mÀter sjÀlvkÀnsla, USSQ som mÀter stress, samt GHQ12 vilken mÀter psykisk ohÀlsa, konstruerades en enkÀt.Resultaten visade att de kvinnliga studenterna upplevde mer stress Àn de manliga, men rapporterade inte sÀmre sjÀlvkÀnsla eller högre psykisk ohÀlsa. Det fanns inte nÄgra skillnader mellan studenterna vid de bÄda institutionerna i frÄga om rapporterad sjÀlvkÀnsla, stress och psykisk ohÀlsa, och inte heller nÄgon interaktionseffekt mellan kön och institution vad gÀller dessa variabler.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

The aim of this essay is to examine which help a group of women with eating disorders had from thier treatment in daycare in 2004. The aim is to examine how the women have experienced this treatment and how they live today. The central questions are: what was their life situation like before the treatment, what was their experience of the treatment, how could the treatment have been better and how are their lives today? The method is based on qualitative interviews with seven women who were all in the same treatment for eight weeks at Capio AnorexiCenter in Malmö. The women have also redone tests that were done right before and right after the treatment.

Morbid jealousy is a relatively common problem that often results in relational conflicts, frequently involving violence. Eventually many relationships break down as a consequence of these conflicts. Despite of this morbid jealousy is considered to be under-researched. As regards the treatment of morbid jealousy there is however some evidence that cognitive behaviour therapy is a worthwhile treatment, and there is also a growing body of evidence that jealousy, normal as well as morbid, is an evolutionary adaptation. This study integrates an evolutionary psychological approach with cognitive behaviour therapy in the treatment of morbid jealousy.

MÄnga missbrukare blir nyktra efter att ha varit pÄ behandling och/eller sjÀlvhjÀlpsrörelsemöten, sÄsom AA, dÀr de arbetar utifrÄn riktlinjerna De Tolv Stegen. Kunskapen och förstÄelsen av programmet kan ses som ett livslÄngt lÀrande. Tidigare forskning har inte fokuserat pÄ detta samband mellan lÀrande och nykterhet. Kvalitativa intervjuer har gjorts dÀr fem nyktra beroende har berÀttat sin livshistoria och vÀg till en lÄng nykterhet. Resultaten överensstÀmmer med tidigare forskning som visar att vissa insikter Àr fundamentala för nykterhet, sÄsom villighet, kapitulation och öppenhet för förÀndring.

 I denna studie har jÀmförelse gjorts mellan Interacoustics Eclipse och GSI Audera i samband med Auditory Steady-State Respons (ASSR) mÀtningar.Syftet med studien var att undersöka ASSR som metod, att utvÀrdera dess tillförlitlighet i jÀmfö­relse med tonaudiometri för personer med normal hörsel och personer med hörsel­nedsÀtt­ning. Avsikten var dessutom att undersöka om elektrod­placering­ pÄ örsnibb eller pÄ mastoid pÄverkade mÀt­resultatet, försökspersonens upplevelse av instrumen­­t­ens ljudstimuli, om de estimerade ASSR-vÀrdena pÄverkades av att mÀttillfÀllet pÄbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse samt undersöka tiden för mÀtningarna.En experimentell studie genomfördes. MÀtningarna som utfördes var tonaudiometri och ASSR, den senare uppmÀttes med Interacoustics Eclipse och GSI Audera pÄ (n=20) vuxna med normal hörsel och (n=4) vuxna med hörselnedsÀttning.För personer med normal hörsel pÄvisades en god överensstÀmmelse mellan estimerade ASSR-vÀrden och tonaudiometri för Interacoustics Eclipse, nÄgot sÀmre överensstÀmmelse för GSI Audera. Genomsnittlig mÀttid för bÄda instrumenten var ca 40 min. Resultaten visade att elektrodplaceringen inte har nÄgon pÄverkan pÄ ASSR-vÀrden för Interacoustics Eclipse.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen Àr att ge förstÄelse för Martin Bircks karaktÀr och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi stÀlls hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har Àven anvÀnt mig av ett psykoanalytiskt angreppssÀtt, framför allt grundat pÄ Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar bÄde som litterÀr teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin Àr en neurotisk person som lider av mÄnga av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, sÄ som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka upplevelserna hos individer i kontakt med psykiatri och/eller socialtjÀnst. Förutom genus anvÀndes begrepp som livskvalité, ÄterhÀmtning, makt och stigmatisering för att förstÄ brukarnas och personalens upplevelser. Studien, som var en tillÀggsstudie till Milton Projekten, utfördes i tre kommuner i södra SkÄne. Populationen var 76 brukare ur vilken ett slumpmÀssigt sample pÄ 42 personer drogs, varav 17 brukare deltog. Utöver brukarna intervjuades 13 personer ur personalgruppen.

Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hÀlsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i Äldrarna 11 till 20 Är valdes ut frÄn en kohort bestÄende av 52 som vid nÄgot tillfÀlle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsförÀldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lÀrare TeacherŽs Report Form (TRF). Data frÄn barnens socialakter samlades ocksÄ in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn pÄ klinisk nivÄ uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.

SAMMANFATTNINGVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lÀrarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte Àr att belysa lÀrares erfarenheter av barn som far illa, hur lÀrare uppmÀrksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan nÀr ett barn far illa. Vi har anvÀnt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrÄgor. Bowlby och von Wright har anvÀnts som teoretiska utgÄngspunkter. Deltagare i studien var sju lÄg- och mellanstadielÀrare, med olika lÄng yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv, samt att omsorgssvikt och förÀldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrÄn ledarens eget perspektiv. För det anvÀnds socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg anvÀnds subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att sprÄket Àr det viktiga, vad ledarna sÀger och hur de sÀger det. Detta för att sprÄket ses som konstruerande istÀllet för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer anvÀnder individerna i sitt identitetsskapande som ledare?UtifrÄn transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner pÄ olika företag i MÀlardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.

Min hypotes Àr att topiklÀrans teorier och betydelse kan utvidgas och anvÀndas till mer Àn som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket Àr vanligt. Jag tror att retorikens topiklÀra kan visa oss att mÀnniskor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom Àr individuellt och kulturellt betingade.Kan topiklÀran hjÀlpa oss att bÀttre förstÄ vilka perspektiv och förestÀllningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklÀra Àr just att vidga sina perspektiv. DÀrför kommer jag att snegla pÄ de senaste Ärens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir sÄledes en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjÀnar mitt syfte.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, frĂ„n Anton Mesmer och markis de PuysĂ©gur pĂ„ 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de dĂ€refter framvĂ€xande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat pĂ„ nĂ„gra teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och SjĂ€lvet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. frĂ„n de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och frĂ„n Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa pĂ„ hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom bĂ„da dessa tĂ€nkare, som intar en helt annan stĂ„ndpunkt Ă€n Jung, kan bidra till förstĂ„elsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag stĂ€llt frĂ„gan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lĂ€mnade denna organisation dĂ„ han insĂ„g att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.