EfterfrÄgan och tillhandahÄllandet av platsberoende tjÀnster blir allt större vilket i sin tur skapar intresse för billiga och skalbara tekniker i alla möjliga olika miljöer. SÀrskilt intressant blir tekniker som Àr lÀtta att installera pÄ nya platser och vars hÄrdvarukomponenter Àr enkla och billiga. I denna rapport presenteras en experimentiell systemteknisk metod för positionsberÀkning i inomhusmiljöer, specifikt de som pÄ grund av lokala elektromagnetiska fÀlt, rörliga större föremÄl eller oregelbundna ytor skapar störningar som gör det svÄrt att utföra förlitlig positionering. Systemet utgörs av ett antal wifi-routrar samt en signalmottagre kopplad till en dator med systemets mjukvarukomponent installerad. Resultatet bedömdes utifrÄn en förvÀntad nivÄ av korrekthet, nÀrmare bestÀmt att minst hÀlften av systemets bedömningar inte har fel med mer Àn tvÄ meter, samt en övre grÀns pÄ högst tre meters fel i minst 90 procent av fallen.

Syftet med denna explorativa studie var att utforska sÀkerhetsklimat, psykosociala förhÄllanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jÀmfört de tvÄ flygorganisationerna, som skiljer sig Ät i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mÄl. En enkÀtundersökning genomfördes med hjÀlp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsÀnda enkÀter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrÄn Förvarsmakten och 21 ifrÄn Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt Àn flygförarna i Försvarsmakten.

Bakgrund. Fotboll Àr vÀrldens största idrott och risken för skador Àr stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte ÄtergÄr till idrotten Àr frÀmst nedsatt funktion samt rÀdsla för ny skada. MÄnga fotbollsspelare Àr idag fysiskt redo att ÄtergÄ till spel, men inte psykiskt. Syfte.

Tidigare teorier och studier pÄ omrÄdet motivation och talent management visar att det Àr mycket viktigt för organisationer att arbeta med sina talanger. Detta eftersom talangers kreativitet och höga intellektuella förmÄga skapar konkurrensfördelar pÄ den globala marknaden. För att behÄlla talangerna i organisationen Àr det viktigt att motivera dem till att stanna kvar och dÀrmed minska talangernas intention att gÄ över till en konkurrent. Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring vad talanger anger Àr centralt för deras upplevda motivation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva talanger frÄn lÀkemedelsföretaget AstraZeneca och materialet bearbetades med hjÀlp av kvalitativ tematisk analys.

I detta examensarbete utvÀrderas vÀggreppsmÀtaren RT3 Curve som tillverkas av Halliday Technologies Inc. RT3 Curve kan liknas vid en liten slÀpvagn som kopplas bakom en bil. Den mÀter friktionen mellan tvÄ ytor genom tvÄ mÀtdÀck som Àr monterade med fasta slipvinklar. Den fordonsdynamiska termen slipvinkel Àr vinkeln mellan ett rullande hjuls fÀrdriktning och den riktning som hjulet pekar i. Detta gör att sidkrafter uppstÄr nÀr slÀpvagnen dras bakom bilen.

Bakgrund: SmÀrta Àr för intensivvÄrdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. IntensivvÄrdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smÀrta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale (NRS). PÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smÀrtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. IntensivvÄrdssjuksköterskorna pÄ NIVA anvÀnder CPOT dagligen i sitt arbete.

   Tröjbom, C. (2009) En karlÀggning av stödjande miljöer för att frÀmja hÀlsa för Àldre mÀnniskor i Sverige Högskolan i GÀvle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstrakt Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlÀgga hÀlsofrÀmjande insatser för Àldre i Sverige för att ta reda pÄ vad olika kommuner vÀljer att kommunicera ut vad det gÀller att bidra till stödjande miljöer för mÄlgruppen. MÄlgruppen var Àldre mÀnniskor som i första hand inte har nÄgon beviljad insats. För att ta reda pÄ detta genomfördes en kartlÀggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod.

Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. UtifrÄn en explorativ och förstÄelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med sjÀlvidentifierade feministiska utgÄngspunkter om hur de ser pÄ skÀrningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv fÄr i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstÄr som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk kontext, att förhÄllandevis lite forskning pÄ omrÄdet tidigare Àr gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framstÀller sammanjÀmkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgÄngspunkter som en bakomliggande filosofi snarare Àn en uppsÀttning tekniker. Dessa omsÀtts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmÀrksammande av strukturella faktorers inverkan pÄ subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avstÄndstagande förhÄllningssÀtt till specifika delar av de gÀngse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) En kartlÀggning av anstÀlldas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer pÄ en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa pÄverkar deras hÀlsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle.DÄ en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig pÄ en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid dÀr har denna arena ett betydande inflytande pÄ individens hÀlsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö dÀr individen Àr en del av de dagliga systematiskt pÄgÄende processerna som pÄverkar hÀlsan. Att hitta friskfaktorer pÄ arbetsplatsen som pÄverkar hÀlsan i positiv riktning Àr sÄledes relevant i ett hÀlsofrÀmjande arbete.

Alopeci innebÀr hÄravfall av olika anledningar. Det finns tre autoimmuna typer av alopeci; areata, totalis och universalis, och en androgen som Àr mer kÀnd som manligt hÄravfall. Den autoimmuna alopecin drabbar ca 1,7% av befolkningen, jÀmnt fördelat över könen, medan cirka 96% av alla mÀn fÄr androgent hÄravfall i nÄgon utstrÀckning. Det finns ingen behandling för autoimmun alopeci, dÀremot finns det ett fÄtal olika behandlingsalternativ för manligt hÄravfall, men endast med mÄttlig kliniskt bevisad effekt. Tidigare forskning visade att personer som tappade hÄret mÄdde psykiskt dÄligt dÄ det pÄverkade deras sociala liv negativt, de fick Ängest och blev deprimerade, och pÄ bloggar skrivna av svenska patienter med alopeci finns bekrÀftelse pÄ dessa forskningsresultat.

PĂ„ uppdrag av LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n och i samarbete Statistiska centralbyrĂ„n i Örebro och LuleĂ„ tekniska universitet har denna studie genomförts. Undersökningen grundas pĂ„ att mĂ„nga flyttar frĂ„n Norrbotten medan fĂ„ Ă„tervĂ€nder. Syftet var att studera vad som pĂ„verkat valet att flytta samt att kartlĂ€gga faktorer som influerar Ă„tervandringsintentionen. Av intresse var Ă€ven att studera vanliga flyttdestinationer. EnkĂ€ter skickades ut till 933 stratifierade slumpmĂ€ssigt utvalda mĂ€n och kvinnor i Ă„ldrarna 19-40 Ă„r som vuxit upp i ÖvertorneĂ„, Pajala, Kiruna eller LuleĂ„ kommun och som flyttat över lĂ€nsgrĂ€nsen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att försöka ta reda pÄ vad som motiverar framgÄngsrika elitidrottare. För att besvara syftet anvÀnds följande frÄgestÀllningar: Hur kom dem i kontakt med idrotten?Hur har med- och motgÄngar hanterats?Vad Àr det som har drivit dem framÄt?Finns det nÄgon person/personer som har betytt vÀldigt mycket för dem?Vilken Àr den viktigaste egenskapen för att nÄ framgÄng enligt dem?MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fyra stycken individer varav tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 Är. Urvalet grundades pÄ goda meriter bÄde nationellt och internationellt.

Bakgrund: Stomin utgör bÄde en fysisk som psykisk pÄverkan pÄ sexuallivet. PÄ kirurgisk vÀg anlÀggs en öppning genom buken för att leda ut avföring som samlas upp i en pÄse. Det finns mÄnga olika skÀl till varför mÀnniskor behöver genomgÄ stomioperation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med stomi som lever i parförhÄllande upplever sitt sexualliv efter stomioperation samt deras strategier för att fÄ det att fungera. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur dagens forskning definierar sekter och deras ledare. Sedan vill jag jÀmföra dessa definitioner av sekter/sektledare och de bilder som framstÀlls av Jesus i Matteusevangeliet. Jag vill Àven undersöka om det Àr möjligt att Jesus lÀrjungar skulle kunna betraktas som sektmedlemmar.Jag har lagt upp uppsatsen sÄ att jag först börjar med att definiera ordet sekt. Jag har anvÀnt mig av Bryan R. Wilsons klassificering av sekter som en utgÄngspunkt.

Föreliggande arbete Àr en experimentell studie som genomfördes vid SpÀdbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-mÄnader gamla barn (n=33) och deras förÀldrar. PÄ en dataskÀrm fick barnen titta pÄ stimuli i form av ljuspunktsanimering av mÀnsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belÀgg för att normalutvecklade barn har en kÀnslighet för biologisk rörelse men detta Àr inte tidigare studerat med hjÀlp av pupillometri.