Sök:

Sökresultat:

876 Uppsatser om Tillämpad och experimentell psykologi - Sida 45 av 59

Should I stay or should I go? : En fallstudie om vad som upplevs pÄverka talangers motivation till att stanna kvar i lÀkemedelsföretaget AstraZeneca

Tidigare teorier och studier pÄ omrÄdet motivation och talent management visar att det Àr mycket viktigt för organisationer att arbeta med sina talanger. Detta eftersom talangers kreativitet och höga intellektuella förmÄga skapar konkurrensfördelar pÄ den globala marknaden. För att behÄlla talangerna i organisationen Àr det viktigt att motivera dem till att stanna kvar och dÀrmed minska talangernas intention att gÄ över till en konkurrent. Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring vad talanger anger Àr centralt för deras upplevda motivation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva talanger frÄn lÀkemedelsföretaget AstraZeneca och materialet bearbetades med hjÀlp av kvalitativ tematisk analys.

En kartlÀggning av stödjande miljöer för att frÀmja hÀlsa hos Àldre mÀnniskor i Sverige

   Tröjbom, C. (2009) En karlÀggning av stödjande miljöer för att frÀmja hÀlsa för Àldre mÀnniskor i Sverige Högskolan i GÀvle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstrakt Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlÀgga hÀlsofrÀmjande insatser för Àldre i Sverige för att ta reda pÄ vad olika kommuner vÀljer att kommunicera ut vad det gÀller att bidra till stödjande miljöer för mÄlgruppen. MÄlgruppen var Àldre mÀnniskor som i första hand inte har nÄgon beviljad insats. För att ta reda pÄ detta genomfördes en kartlÀggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod.

SkÀrningsytor mellan terapeutisk yrkesutövning och feministiska utgÄngspunkter : tretton svenska behandlares berÀttelser och brottningar

Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. UtifrÄn en explorativ och förstÄelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med sjÀlvidentifierade feministiska utgÄngspunkter om hur de ser pÄ skÀrningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv fÄr i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstÄr som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk kontext, att förhÄllandevis lite forskning pÄ omrÄdet tidigare Àr gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framstÀller sammanjÀmkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgÄngspunkter som en bakomliggande filosofi snarare Àn en uppsÀttning tekniker. Dessa omsÀtts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmÀrksammande av strukturella faktorers inverkan pÄ subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avstÄndstagande förhÄllningssÀtt till specifika delar av de gÀngse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

En kartlÀggning av anstÀlldas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer pÄ en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa pÄverkar deras hÀlsa

Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) En kartlÀggning av anstÀlldas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer pÄ en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa pÄverkar deras hÀlsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle.DÄ en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig pÄ en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid dÀr har denna arena ett betydande inflytande pÄ individens hÀlsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö dÀr individen Àr en del av de dagliga systematiskt pÄgÄende processerna som pÄverkar hÀlsan. Att hitta friskfaktorer pÄ arbetsplatsen som pÄverkar hÀlsan i positiv riktning Àr sÄledes relevant i ett hÀlsofrÀmjande arbete.

Alopecipatienters upplevelser

Alopeci innebÀr hÄravfall av olika anledningar. Det finns tre autoimmuna typer av alopeci; areata, totalis och universalis, och en androgen som Àr mer kÀnd som manligt hÄravfall. Den autoimmuna alopecin drabbar ca 1,7% av befolkningen, jÀmnt fördelat över könen, medan cirka 96% av alla mÀn fÄr androgent hÄravfall i nÄgon utstrÀckning. Det finns ingen behandling för autoimmun alopeci, dÀremot finns det ett fÄtal olika behandlingsalternativ för manligt hÄravfall, men endast med mÄttlig kliniskt bevisad effekt. Tidigare forskning visade att personer som tappade hÄret mÄdde psykiskt dÄligt dÄ det pÄverkade deras sociala liv negativt, de fick Ängest och blev deprimerade, och pÄ bloggar skrivna av svenska patienter med alopeci finns bekrÀftelse pÄ dessa forskningsresultat.

Utflyttning och Ätervandring bland norrbottningar: en kartlÀggning av faktorer som pÄverkar valet att flytta och Ätervandringsintentionen

PĂ„ uppdrag av LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n och i samarbete Statistiska centralbyrĂ„n i Örebro och LuleĂ„ tekniska universitet har denna studie genomförts. Undersökningen grundas pĂ„ att mĂ„nga flyttar frĂ„n Norrbotten medan fĂ„ Ă„tervĂ€nder. Syftet var att studera vad som pĂ„verkat valet att flytta samt att kartlĂ€gga faktorer som influerar Ă„tervandringsintentionen. Av intresse var Ă€ven att studera vanliga flyttdestinationer. EnkĂ€ter skickades ut till 933 stratifierade slumpmĂ€ssigt utvalda mĂ€n och kvinnor i Ă„ldrarna 19-40 Ă„r som vuxit upp i ÖvertorneĂ„, Pajala, Kiruna eller LuleĂ„ kommun och som flyttat över lĂ€nsgrĂ€nsen.

"Den som aldrig faller lÀr sig aldrig att resa pÄ sig" : en studie om motivation hos elitidrottare

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att försöka ta reda pÄ vad som motiverar framgÄngsrika elitidrottare. För att besvara syftet anvÀnds följande frÄgestÀllningar: Hur kom dem i kontakt med idrotten?Hur har med- och motgÄngar hanterats?Vad Àr det som har drivit dem framÄt?Finns det nÄgon person/personer som har betytt vÀldigt mycket för dem?Vilken Àr den viktigaste egenskapen för att nÄ framgÄng enligt dem?MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fyra stycken individer varav tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 Är. Urvalet grundades pÄ goda meriter bÄde nationellt och internationellt.

Ledarskapsaspekter pÄ implementering av evidensbaserad medicin och nationella riktlinjer

Föreliggande arbete Àr en experimentell studie som genomfördes vid SpÀdbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-mÄnader gamla barn (n=33) och deras förÀldrar. PÄ en dataskÀrm fick barnen titta pÄ stimuli i form av ljuspunktsanimering av mÀnsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belÀgg för att normalutvecklade barn har en kÀnslighet för biologisk rörelse men detta Àr inte tidigare studerat med hjÀlp av pupillometri.

Hur upplever personer med stomi som lever i parförhÄllande sitt sexualliv och vilka strategier anvÀnder de sig av för att fÄ det att fungera? : En litteraturstudie

Bakgrund: Stomin utgör bÄde en fysisk som psykisk pÄverkan pÄ sexuallivet. PÄ kirurgisk vÀg anlÀggs en öppning genom buken för att leda ut avföring som samlas upp i en pÄse. Det finns mÄnga olika skÀl till varför mÀnniskor behöver genomgÄ stomioperation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med stomi som lever i parförhÄllande upplever sitt sexualliv efter stomioperation samt deras strategier för att fÄ det att fungera. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design.

Jesus ? en sektledare? : en religionssociologisk studie om bilden av Jesus som en eventuell sektledare

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur dagens forskning definierar sekter och deras ledare. Sedan vill jag jÀmföra dessa definitioner av sekter/sektledare och de bilder som framstÀlls av Jesus i Matteusevangeliet. Jag vill Àven undersöka om det Àr möjligt att Jesus lÀrjungar skulle kunna betraktas som sektmedlemmar.Jag har lagt upp uppsatsen sÄ att jag först börjar med att definiera ordet sekt. Jag har anvÀnt mig av Bryan R. Wilsons klassificering av sekter som en utgÄngspunkt.

Emotioner och moral : Kan moral förklaras genom de kÀnslor vi kÀnner?

Trots att mÀnniskor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland sÄ verkar vi inte kommit nÀrmare konsensus i en enda frÄga. Förklaringen till detta kan vara att moral Àr subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsÀtt Àr CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den sÀger att vissa kÀnslor Àr kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi anvÀnder moralen som ett sÀtt att förklara dessa kÀnslor. Enligt teorin sÄ finns det tre stycken moraliska ?system?.

Tidigt förÀldrastöd i grupp : spÀdbarnsförÀldrarnas upplevelser och tankar

En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ÖvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

SjÀlvskadebeteende: alltid ett uttryck för psykisk ohÀlsa?

Föreliggande studie genomfördes i form av en enkÀtundersökning och syftade till att kartlÀgga förekomsten av sjÀlvskadehandlingar bland studenter vid Lunds Universitet. Ett annat syfte var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning faktorer, som pÄverkan frÄn subkulturella strömningar, medias influenser eller en önskan att utmana tabun och "sprÀnga" grÀnser kan vara bidragande till fenomenets uppkomst och vidmakthÄllande. Könsskillnader, frekvens och motiv bakom sjÀlvskadehandlingarna var andra faktorer som undersöktes. Resultaten visar att 31.8 % av studenterna nÄgon gÄng hade skadat sig sjÀlva. Studien fann inga signifikanta skillnader mellan könen i förekomst av sjÀlvskadebeteende, vilket dÀremot gjordes avseende anledningen till sjÀlvskadehandlingarna.

SOCIALA NÄTVERK ? VĂ€rdeskapande och mekanismer

Uppsatsens syfte Àr att Bidra till forskningens taxonomi genom att utveckla begreppen kring fenomenet sociala nÀtverk och anvÀnda taxonomi pÄ fallföretagen: Salongen och Nova100. Ansatsen gör skillnad pÄ frÄgestÀllning och syfte och Àr i grunden deskriptiv; vi vill beskriva sociala nÀtverk och bidra till hur forskningen hanterar fenomenet. FrÄgestÀllningen lyder: ?Vad Àr sociala nÀtverk och vilka dimensioner Àr centrala i analysen av dem?? Uppsatsen utgÄr frÄn att nÄgon form av vÀrde uppstÄr i sociala nÀtverk och att om sÄ inte var fallet hade de inte existerat. Teorierna har hÀmtats frÄn flera discipliner, frÀmst frÄn företagsekonomi och ekonomisk historia men Àven i viss utstrÀckning derivat frÄn forskning inom socialantropologi samt psykologi.

AffÀrs- och chefscoaching ? Framtidens företagsutveckling?

During later years coaching has gained popularity. Coaching offers help to learn rather than to teach and enables optimal performance. The method that builds consciousness, strengthens choices and leads to change in the wanted direction, can deduce to some of history's most successful educationalists. A coaching area steadily increasing is business- and executive coaching. The overall purpose with this paper is to explain what coaching is generally speaking, with specific focus on business- and executive coaching.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->