Bakgrund: SmÀrta Àr för intensivvÄrdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. IntensivvÄrdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smÀrta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale (NRS). PÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smÀrtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. IntensivvÄrdssjuksköterskorna pÄ NIVA anvÀnder CPOT dagligen i sitt arbete.

AbstractInledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlĂ€nda och det hĂ€lsofrĂ€mjande synsĂ€ttet har idag blivit centralt i utformningen av mĂ„nga etableringsinsatser. MĂ„nga nyanlĂ€nda har en lĂ„ng process framför sig dĂ„ de mĂ„nga gĂ„nger har ett stort bagage med sig frĂ„n krigshĂ€rjade lĂ€nder och mĂ„nga otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, mĂ„nga synpunkter visar pĂ„ en bristfĂ€llig hantering, dĂ€r stödinsatser inte Ă€r tillrĂ€ckligt anpassade och kunskap förbises. StödĂ„tgĂ€rder som idag erbjuds Ă€r den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program dĂ€r mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts Ă€r att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlĂ€nda och hur mentorerna arbetar med de nyanlĂ€nda.Metod: För att erhĂ„lla kunskap om vilka stödĂ„tgĂ€rder som erbjuds och hur de anvĂ€nds av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrĂ„n tre olika huvudkategorier, Att lĂ€gga upp individuella strategier mot mĂ„l, Skapa förutsĂ€ttningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsĂ€ttningar till personlig utveckling. Mentorerna anvĂ€nde olika strategier för att stötta deltagaren framĂ„t i den aktiva förĂ€ndringsprocessen varav alla Ă€r individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna anvĂ€nde sig av en blandning av mĂ„nga olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..

Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förÀndringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förÀndringar dÀr individer och grupper av mÀnniskor som upplever krav, press och tryck, lÀtt kan utveckla defensiva rutiner, och pÄ sÄ sÀtt hindra arbetsgrupper frÄn att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades tvÄ chefer om deras upplevelser av ett stort förÀndringsarbete inom en sjukvÄrdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtÀnkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtÀnkande, och frÄnvaro av gemensamma rutiner för samarbete, prÀglade starkt sammanslagningen och skapade barriÀrer och hinder för den nya verksamheten.Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats pÄ D-nivÄ.

Det har alltid funnits en önskan att effektivisera processer vilket kan vara en anledning till varför teambuilding idag har blivit en vanligare insats i arbetslivet. Om teambuilding Àr ett fenomen som kan öka effektiviteten stÀller man sig undrande till varför Äsikten om det pendlar frÄn entusiastiska rapporter till ett starkt ifrÄgasÀttande. Syftet med uppsatsen var att fÄ grepp om termen teambuilding, samt undersöka i vilken utstrÀckning teorier tas i beaktande nÀr man anvÀnder sig av teambuilding i praktiken. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ metod dÀr 10 strukturerade intervjuer genomfördes med teambuildingkonsulter. Resultatet visar att det i de flesta fall existerar en genomtÀnkt struktur för hur man förenar teori och praktik, dock kunde inga allmÀngiltiga mönster eller klara riktlinjer för hur teambuilding ska bedrivas faststÀllas.

Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gĂ€llande organisationens grundvĂ€rderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring vĂ€rderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska vĂ€rderingars funktion och det vĂ€rderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer pĂ„ olika organisatoriska nivĂ„er inom en produktionsenhet pĂ„ ett företag inom kemi och lĂ€kemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar pĂ„ att cheferna upplever organisationens grundvĂ€rderingar som generella och allmĂ€nmĂ€nskliga, och de anser att det Ă€r frĂ€mst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. GĂ€llande frĂ„gan vilken funktion grundvĂ€rderingarna fyller i deras ledarskap Ă€r cheferna motstridiga i sina svar, bĂ„de individuellt och om man jĂ€mför de intervjuade med varandra.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Whiplashrelaterade besvÀr Àr vanligt förekommande efter en bilolycka. En behandling för dessa patienter Àr steloperation av övre nackkotpelaren. Dock finns lite forskning kring hur detta i allmÀnhet och i synnerhet ur ett beteendemedicinskt perspektiv kan pÄverka en patient. Syfte: Var att utvÀrdera om steloperation av övre nackkotpelaren hade effekt för tvÄ patienter med lÄngvariga whiplashrelaterade besvÀr, avseende vissa beteendemedicinska aspekter innehÄllande psykologiska och kognitiva funktioner. Metod: Experimentell single?subject studie som innehÄller baslinje-, interventions- och uppföljandemÀtningar (A1-B-A2 design).

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

I denna studie kommer vi att forska om entreprenörskap. Vi gÄr igenom vad som kÀnnetecknar en entreprenör och vad som skiljer en entreprenör frÄn en vanlig företagare. Olika entreprenörer skapar olika produkter i olika branscher. Vi har avgrÀnsat oss till de mest framgÄngsrika entreprenörerna för att se vad som krÀvs för att bli en framgÄngsrik entreprenör. Det Àr personligheten bakom företaget som har idéerna och driver företaget framÄt. Vi kommer att studera denne framgÄngsrike entreprenörens drivkrafter, egenskaper och psykologi. Vidare kommer vi att anvÀnda teori om entreprenören och jÀmföra det med vÄr empiri.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jÀmföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilÀgger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lÀgger till en djuppsykologisk orsak med hjÀlp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan.Dessa hÀndelser spred sig lÄngsamt i en svÄrtydd bana frÄn renÀssansens Italien, upp genom Europa för att smÄningom nÄ periferin Sverige och dÀrmed TorsÄker, dÀr det enskilt största antalet dödsdömda avrÀttades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den bestÄr av bÄde kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material frÄn det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen pÄ denna skuggrörelse Àr knappt synliga, eftersom de upplevs ligga lÄngt borta i tid och rum.

Occasionally the views of medicine and social sciences can collide. Doctors typically relate to a explanatory biological model, and social workers and psychologists seek social and historical reasons for neuropsychological diagnoses.A diagnosis is an obligation for medical doctors as well as other professionals within Child and Adolescent Psychiatry, and a neuropsychological diagnosis is a prerequisite for treatment and more often than not for other forms of support from society.The aim of this study is to examine the function of a neuropsychological diagnosis with regards to the individual patient, Child and Adolescent Psychiatry and society. A second aim was to examine how psychologists and social workers trained in the social sciences view neuropsychological diagnoses.Qualitative interview research methods have been used. Most of the interviews were recorded and transcribed in their entirety. The data has been organised into appropriate categories and the most relevant quotes have been selected.

Work is an important part of the lives of humans, fulfilling several functions; it establishes possibilities to interaction and to feeling as belonging to a context, it gives structure to time and space, creates common goals and it leads to a general well-being in individuals. For the well-being of employees it is essential with recuperation in a pleasant environment where you under relaxing and informal forms have a chance to interact with colleagues. The aim of this study was to investigate to which extent the employees of Tetra Pak Packaging Material AB at Tetra Pak in Lund experience that the informal communication during the coffee-break contributes to their well-being. The aim was also to distinguish if this potential well-being effects how the employees experience how work in general makes them feel. The hypothesis of the study is that the coffee-break effects the well-being in a positive way, and that it has a positive effect on how work in general makes the employees feel.

Syfte: MÄlsÀttningen med studien Àr att hos friska kvinnor utvÀrdera om intensiv tuggning leder till en proprioceptiv allodyni i massetermuskulaturen. Följande hypoteser testades i studien: 30 minuters intensivt tuggande leder till (1) ökad trötthet och smÀrta, (2) sÀnkt smÀrttröskel, (3) ökad vibrotaktil kÀnslighet (4) samt trÀningsvÀrk i massetermuskulaturen bilateralt. Material och Metod: 16 friska kvinnor (medelÄlder 25.8 ± 5.0 Är) deltog i studien som bestod av tvÄ 60-minuters sessioner med 24-timmars uppföljning. Vid ena sessionen tuggade försökspersonerna pÄ ett grekiskt tuggummi (Masticha Chios) i 5-minuters intervaller under 30 minuter, och vilade vid den andra sessionen. En vibrameter anvÀndes för att mÀta vibrationströskel, upplevd vibrationsintensitet och upplevd vibrationsobehag.

This thesis examines conceptions of gender revealed by people when assessing texts. The research questions are: What associations can be discerned between gender conceptions and ideas about the quality of texts? What features of content and style are perceived as female or male? The study seeks to develop a method for comparing different people?s assessments of the same text. The material was collected by means of questionnaires in which 114 informants were asked to assess three anonymous student texts and then guess the sex of the writer. The material has been analysed quantitatively by correlating the assessments of the texts with the guesses about the sex of the author, and qualitatively, as the informants? freely worded assessments of the texts were analysed for content and form with the support of assumptions about how assessments are expressed in text.

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.