Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad pÄ kritisk diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om sÀkerhetisering?) pÄ diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i japanska debattartiklar om kollektivt sjÀlvförsvar, i syfte att pÄ ett systematiskt vis ÄskÄdliggöra diskursiva analogikedjor om hot pÄ mikronivÄ. Studien övervÀger Àven det sÀtt, pÄ vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur stretching i olika former akut pÄverkar hopphöjd.Vilken akut pÄverkan har statisk stretching pÄ hopphöjd?Vilken akut pÄverkan har dynamisk stretching pÄ hopphöjd?Vilka skillnader i hopprestation finns nÀr det gÀller den akuta effekten efter statisk och dynamisk stretching?MetodStudien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfÀllen. BekvÀmlighetsurval tillÀmpades och begrÀnsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i Äldrarna 18-30 Är. Varje testtillfÀlle innehöll en uppvÀrmning pÄ ergometercykel, tre vertikalhopp, en stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila pÄ ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes pÄ en kontaktmatta som berÀknade den totala hopphöjden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa mellan tvÄ grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen pÄ 25 personer har vid en arbetsomstÀllning fÄtt behÄlla sin tjÀnst och den andra gruppen pÄ tio personer har blivit omplacerad pÄ andra avdelningar inom organisationen. Vad som ocksÄ skiljer grupperna Ät Àr att lÀmnargruppen har fÄtt en möjlighet att tala ut om vad de kÀnner i samband med omstÀllningen. Följande sjÀlvskattningsformulÀr har anvÀnts: Forsman & Johnsons test om sjÀlvkÀnsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gÀller sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter pÄ civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver Àr deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förÀndras över tid. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien Àr: Vad beskriver studenterna pÄverkar deras motivation? Vad bestÄr motivationen av? FörÀndras studenternas motivation över tid, om ja pÄ vilket sÀtt? Gör studenterna sjÀlva nÄgot för att pÄverka sin motivation, och i sÄ fall vad? Studien Àr longitudinell och bygger sammanlagt pÄ 32 intervjuer med Ätta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 Är. Metoden som anvÀnts kan beskrivas som en induktiv empirinÀra kvalitativ metod dÄ innehÄllet i data fÄtt styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen pÄ lÄng sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillÀmpbarhet, kompetens/behÀrskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka samband mellan hur universitetsstudenter skattar sin fysiska aktivitetsnivÄ och hur de registrerar aktivitetsnivÄ med hjÀlp av dagbok samt att se om de kom upp i ACSM (American College of Sport Medicine) och WHOŽs (World Health Organisation) rekommendationer.Metod: Studien hade en icke experimentell, deskriptiv och korrelerande design dÀr 26 försökspersoner, tvÄ mÀn och 24 kvinnor, rekryterades via anslag. De fick först svara pÄ en enkÀt och dÀrefter registrera sin aktivitet via en 7-dagars aktivitetsdagbok.Resultat: Studenterna ansÄg inte att de hade en stillasittande livsstil och alla deltagare utom en ansÄg sig komma upp till ACSMŽs rekommendationer av fysisk aktivitet 30 minuter per dag av mÄttlig intensitet alla dagar i veckan. Trettiofem procent kom inte upp i WHOŽs rekommendationer och av dessa överskattade 67% sin fysiska aktivitetsnivÄ. Sextiofem procent kom inte upp i ACSMŽs rekommendationer och av dessa överskattade 94% sin aktivitetsnivÄ.Konklusion: Studenterna hade en lÄg fysisk aktivitetsnivÄ utifrÄn ACSMŽs rekommendationer och majoriteten av de som inte levde upp till WHO och ACSM rekommendationer överskattade sin fysiska aktivitetsnivÄ. Det krÀvs dock mer omfattande studier för att dra nÄgra generella slutsatser dÄ denna studie hade en skev könsfördelning och ett lÄgt antal deltagare.Keywords: Self-estimation, Perception, Activity diary, Physical Activity level, Overestimation. .

Tidigare forskning har koncentrerat sig pÄ hur man korrigerar sina Äsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istÀllet valt att se om det finns nÄgon skillnad mellan hur svenskar bedömer sin egen ingrupp i nÀrvaro av antingen en ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utlÀndsk). I studien deltog 120 personer frÄn Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var svenskar med svenskfödda förÀldrar. De fick skatta svenskars egenskaper i nÀrvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utlÀndsk". En accountability-manipulation ingick Àven i studien dÄ hÀlften av deltagarna i de bÄda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.

I den hÀr magisteruppsatsen gör jag en deskriptiv innehÄllsanalys av den Schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs verk den Röda Boken. Jag kommer att anvÀnda mig av tre mÄlningar frÄn boken och via dem analysera Jungs process i arbetet och hur de speglar hans liv under denna period. Min frÄgestÀllning Àr om skapandet av den Röda Boken Àven innebar en spontan bildterapi för Jung. Lyckas Jung via skapandet av bilderna och skrivandet av boken Àven bedriva och hitta en ny vÀg för egenterapi? Slutligen sÄ kommer jag fram till att Jung via sitt arbete med den Röda Boken och den katarsis som medföljer, hittar nya metoder för terapeutiskt arbete som senare kom att utvecklas till den analytiska psykologin.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och sÀljare pÄ samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan de bÄda grupperna gÀllande motivation och engagemang. En enkÀt utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. FrÄgeformulÀret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

Studien undersökte hur medarbetare sÄg pÄ företagets varumÀrke innan pÄbörjad anstÀllning i förhÄllande till hur de sÄg pÄ företagets varumÀrke i dagslÀget. En andra aspekt som undersökningen berörde Àr vad som influerade företagets ?employer branding-arbete? utifrÄn ett antal stÀllda pÄstÄenden och hur dessa berör varandra. Studien gjordes pÄ en avdelning inom Saab Group och bygger pÄ ett bekvÀmlighetsurval (n=35). Insamlingen av data genomfördes genom en surveyundersökning med frÄgor relaterat till före och under anstÀllning.

Arbetet Àr en kvalitativ undersökning av hur bemannings- och rekryteringsföretag gÄr tillvÀga i sina urvals- och rekryteringsprocesser. Sju diktafoninspelade intervjuer har genomförts med Ätta personer anstÀllda vid Malmöbaserade företag. De intervjuade arbetar med bemanning/rekrytering, vilket var ett urvalskriterium. Genom att undersöka företagens arbetssÀtt i ovan nÀmnda process, velat ta reda pÄ och belysa, om och i sÄ fall vilka problem som kan uppstÄ i denna. Problemen, som vi ser det, Àr fÀrgade av vÄrt teoriavsnitt, i vilket vi behandlar testverksamhet, psykologiska teorier samt diskriminering.

Utvecklingen av Living Labs kan förklaras av framförallt tre utvecklingar. För det första en uppfattning om att vissa behov i samhÀllet inte kan tillgodoses av enskilda organisationer. För det andra att innovation allt mer betraktas som öppna system och slutligen att anvÀndaren har erkÀnts en större roll i innovationsprocesser. Living Labs Àr en experimentell innovationsmiljö som definieras av: ? anvÀndarens delaktighet i fokus ? tvÀrsektoriell samverkan; mellan nÀringsliv, offentlig verksamhet och ideella aktörer ? öppenhet ? utvecklingsarbetet sker i verkliga miljöer Detta relativt nya fenomen uppvisar en rik variation av uttryck och de olika nyckelattributen som grundar begreppet Living Labs tillskrivs olika vikt. Studien Àmnar besvara frÄgestÀllningen: Vilket samband finns mellan de organisatoriska kompromisserna och Living Labs konceptets nyckelattribut? Studien Àr en komparativ undersökning av tvÄ Living Labs som har tagit mycket olika uttryck.

 Detta Àr en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska lÀxor. Intresset vaknadehos oss efter vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgÄngen. Alla eleverhar olika sÀtt att lÀra sig och vi som pedagoger skall ju strÀva efter att individanpassaundervisningen. Vi tror att en praktisk lÀxa skulle kunna stimulera flera elevers sÀtt att lÀrasig. Det Àr bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie.

Syfte: Denna uppsats handlar om vad som motiverar mÀklarna pÄ FastighetsbyrÄn i GÀvle att arbeta. Vi har avgrÀnsat oss till enbart FastighetsbyrÄn i GÀvle eftersom Àmnet vi ska belysa kan bli mycket mer intressant nÀr man jÀmför arbetare som arbetar pÄ samma arbetsplats.Metod: Vi har valt att tillÀmpa besökintervjuer dÄ vi fÄr en tvÄvÀgskommunikation, genom detta sÀtt fÄr vi mer uttömmande svar. Vi har Àven valt inriktningen hermeneutik och deduktion dÄ dessa typer av metod ger oss utrymme för olika tolkningar och ger oss möjligheten att göra en logisk analys och slutsats. Vi har intervjuat sex stycken mÀklare pÄ FastighetsbyrÄn i GÀvle för att fÄ reda pÄ vad som motiverar dem att arbeta.Resultat & slutsats: De teorier vi har anvÀnt oss av Àr utvecklade av respekterade och erkÀnda forskare som byggt sina teorier frÀmst pÄ att individen ifrÄga bör ha de viktigaste behoven tillfredstÀllda. Först dÄ dessa behov Àr tillfredstÀllda kan motivationen framtrÀda.

The purpose of this study was to, using statistical analysis, investigate to what extent families of a different cultural background have participated in family therapy and other family treatment programs at Familjeenheten in Lund. With questions regarding the goals of treatment, and the importance of cultural competence in the treatment process we have let two unit managers comment on the statistics. The population of the study is too small to allow general conclusions to be drawn, however, we have been able to ascertain that families of a different background are over-represented relative to their percentage of LundÂŽs population. Familjeenheten has no statistical record of ethnicity and the interviewed persons express no certain importance in the familiesÂŽ cultural origins. They express no need to develop special treatment methods that take the clientsÂŽ cultural background in regard as they feel that so many of family issues are universal.