Sök:

Sökresultat:

876 Uppsatser om Tillämpad och experimentell psykologi - Sida 37 av 59

Lust att lÀra : En modell om motivationsfaktorer för undervisning

 Tediousness, fear and boredom are all part of everyday?s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student?s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education.

SjÀlvkÀnslan i skolan : LÀrares medvetenhet, synsÀtt och arbetssÀtt

LÀroplanen sÀger att: ?SjÀlvkÀnsla grundlÀggs i hemmet, men skolan har en viktig roll dÀrvidlag? (Lpo 94). DÀrutav Àr syftet med rapporten relevant i sammanhanget, vilket innefattar att undersöka lÀrares medvetenhet, synsÀtt och arbetssÀtt med sjÀlvkÀnsla i deras pedagogiska arbete.Rapportens undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 10 lÀrare pÄ tre olika skolor. Studien visar att lÀrare arbetar med barns sjÀlvkÀnsla i skolan, men pÄ olika sÀtt. Samtliga lÀrare anser att sjÀlvkÀnsla Àr nÄgot som Àr vÀsentligt inom skolans vÀrld.

Upplevelse av integration hos personer med förÀldrar födda utomlands

I syfte att undersöka andra generationens invandrares upplevelse av fenomenet och begreppet integration genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 10 personer. Dessa personer var födda i Sverige och hade förÀldrar som bÄda var födda utomlands. Syftet var att nÄ ökad förstÄelse för hur intervjupersonerna uppfattade begreppet integration och vilka faktorer de ansÄg pÄverkade integrationsprocessen. Avsikten var ocksÄ att ta del av hur de sÄg pÄ sin egen, sina förÀldrars och sina barns integration. Studiens resultat visar att integrationsbegreppet ofta framkallade negativa associationer och att begreppet upplevdes som svÄrt att definiera.

En studie om rekryteringspolicyns betydelse vid intervjuer och urval av arbetssökande

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det spelar nÄgon roll vilken rekryteringspolicy en rekryterare arbetar utifrÄn nÀr han eller hon vÀljer ut frÄgor att stÀlla till en arbetssökande. Den grundlÀggande hypotesen var att det skulle bli en skillnad mellan vilka frÄgor man vÀljer att stÀlla om man förses med en rekryteringspolicy som betonar lojalitet jÀmfört med en som betonar rÀttvisa. Hypotesen testades pÄ 79 studenter vid Lunds universitet och Malmö högskola. FormulÀret innehöll en jobbannons som beskrev ett fiktivt företag och dess rekryteringspolicy. Analysen visade en signifikant huvudeffekt för skillnaden mellan lojalitets- och rÀttvisebetingelserna (p=.049) sÄvÀl som en signifikant effekt för beskrivningen av den ideale medarbetaren (p=.031).

Den suicidala livsvÀrlden : texter om sjÀlvmord pÄ Internet

Suicidology deals a lot with taking into consideration significant symptoms, risk factors and establishing causal relationships which inevitably are very important for suicide prevention. But do we understand the suicide attempters better thereby? The aim with the study is to elucidate the meaning of the lived suicidal experience that is expressed by participants on an Internet forum. Ten participants' texts which concerned own suicidality were chosen out from this Internet forum and were analyzed and interpreted on the basis of a phenomenological hermeneutical method inspired by Ricoeur (1976). The result established twelve themes that with the aid of Heidegger (1993) and Derrida (1978, 1991) led to that the following conclusions could be drawn about the meaning of the suicidal lifeworld: suicidal concern and care in itself reduces the sense of identity, practical suicidal doing in itself reduces the world, sense of identity is more affected by the future than the present and the past, the death is escaped from through a calculating determination to have the death at one's disposal, inability to turn away from the death increases oscillating between states of emotions, the surrounding world's requirement to avoiding death becomes to a compulsion to isolate one self; and finally: to both feel anxiety in front of one self's own death and dread when escaping from it..

Könsperspektiv pÄ stressrelaterad ohÀlsa hos kvinnor : kvinnors upplevelse av sin diagnos och orsakerna till sin ohÀlsa

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt dÄ det gÀller nÄgon form av stressrelaterad ohÀlsa. I forskning och offentlig debatt Àr ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fÄtt en stressrelaterad diagnos sjÀlva ser pÄ orsakerna till sin ohÀlsa och till att de fÄtt denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gÄ till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrÄgades fem lÀkare om diagnostisering och Ätta kvinnor med nÄgon form av stressrelaterad diagnos intervjuades.

Svenskar skattar ingruppens egenskaper lÀgre i nÀrvaro av en utgruppsrepresentant : en studie av ingruppskorrektion

Psychological research concerning correction of stereotypes has mainly focused on how individuals adjust their negative attitude towards the out-group due to the apprehension of appearing prejudiced in front of out-grouprepresentatives. This study though, does not deal with estimations of the qualities of the out-group; it deals with estimations of the qualities of the in-group. Does Swedes correct their estimations of their own group when the experiment leader is of another ethnicity and has a different colour of skin? The participants were students at Halmstad Högskola and they were all born and raised in Sweden. Half the participants got to meet a Swedish born, white skinned experiment leader, whereas the other group got to meet an African born, dark skinned experiment leader.

Gamification in a sales context : Designing for motivation and commitment

LÀnge har utvecklare kÀmpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, sÀrskilja och sprida sina applikationer och tjÀnster i konkurrensen av ett stÀndigt vÀxande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbÀttrade prestationer bland anvÀndarna Àr gamification. Detta innebÀr processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmÄga och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra för motivation att uppstÄ inom anvÀndaren. Lyckade exempel pÄ gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter bÄde vad gÀller anvÀndarlojalitet och popularitet vilket fÄr mÄnga att fundera pÄ nya anvÀndningsomrÄden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frÄgor kring hur gamification kan anvÀndas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos anvÀndarna i ett av dessa nya omrÄden, försÀljning.

Individuation med olika mÄl? : en jÀmförande studie över C. G. Jungs och M. Bubers syn pÄ mÀnniskans relation till det transcendenta

Mitt syfte med detta arbete Àr att försöka belysa den svÄrighet som bÄde Jung och Buber sÄg för mÀnniskan att finna helhet och Àkthet i livet. Denna frÄga Àr för mig högst aktuell i det samhÀlle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gÄtt förlorad vilket hotar att splittra mÀnniskan. Risken Àr att hon alieneras till sig sjÀlv och andra mÀnniskor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hÄllning.

Coachutbildning i Elitklubbar

Syfte: Studiens fokus var att undersöka hur det ser ut i Sveriges elitklubbar i ishockey, fotboll och handboll nÀr det kommer till den interna coachutbildningen i klubben. En genomgÄng av respektive idrottsförbunds egna utbildningar ingick ocksÄ i studien.Metod: TvÄ frÄgeformulÀr skickades ut dÀr klubbarna (dÀr oftast sportchefen svarade) fick svara pÄ frÄgor angÄende intern coachutbildning och utbildning via idrottsförbunden. Det första formulÀret var generellt inte utformat för nÄgon specifik klubb medan det andra formulÀret som sÀndes ut var baserat pÄ klubbens svar frÄn formulÀr ett.Resultat: Fyra av Ätta elitklubbar har en utvecklad coachutbildningsplan och sju av Ätta anser att utbildningarna som ges via respektive sports förbund har en hög kvalitet. En klubb av Ätta menar pÄ att deras coacher inte Àr sÄ pass bra utbildade som de önskar de vore.Slutsats: Mer fokus bör lÀggas pÄ utbildning av coacherna för att höja kvaliteten pÄ dessa pÄ omrÄden sÄsom beteendevetenskap, psykologi och coaching. Fler klubbar bör internt arbeta mer aktivt för att utbilda sina coacher och kvaliteterna dessa ska ha.

Upplevelse av kommunikation, samarbete och sÀkerhet hos sköterskor som arbetar pÄ en operationssal.

Syftet med studien var att undersöka hur sköterskor som arbetar pÄ en operationsavdelning dÀr WHOŽs Surgical Safety Checklist anvÀnds, upplever kommunikation, samarbete och patientsÀkerhet.Kort metodbeskrivning: Kvantitativ metod. Design: Deskriptiv, retrospektiv, icke-experimentell tvÀrsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes pÄ en operationsavdelning som anvÀnt WHOŽs Surgical Safety Checklist drygt ett Är. Deltagarna fick anonymt besvara ett frÄgeformulÀr med strukturerade frÄgor, en översatt version av the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) anpassad till operationspersonal (OR). I studien undersöktes 3 av frÄgeformulÀrets 6 teman: sÀkerhetskultur, samarbetsklimat och stressidentifiering.

SjÀlvet, begÀret och etiken hos Judith Butler  och Jessica Benjamin : (O)möjliga möten mellan modern genusteori och psykoanalys

The gender theory of Judith Butler is based on both philosophical and psychoanalytic notions of the self. Although greatly inspired by both early and contemporary psychoanalytic thinking, Butler has also questioned some of its core notions such as the meaning of gender complementarity and conceptions of desire. In a dialogue in Studies in Gender and Sexuality she discusses these and other theoretical and ethical issues with the influential psychoanalyst and gender theorist Jessica Benjamin. The exchange is a unique example of an attempt at dialogue and theoretical reflection between a prominent contemporary gender theorist and psychoanalyst. It reveals disagreements and theoretical difficulties I will show to be directly attributable to radical differences between Butler's and Benjamin's conceptions of the self.

Motivation och self-efficacy i omstÀllningsstödet : En kvalitativ analys

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att fÀrre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och mÄnga har svÄrt att se meningen med innehÄllet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte Àr naturvetenskapen i sig som eleverna avfÀrdar utan att det mer handlar om hur innehÄllet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar mÄnga ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och stÀller bland annat frÄgor till olika medier dÀr forskare bemöter och svarar pÄ allmÀnhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjÀlp av innehÄllsanalys. Urvalet Àr hÀmtat frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frÄgor.

Bikarbonats pÄverkan pÄ prestationsförmÄga under Coopertest : En experimentell randomiserad crossover-studie pÄ fysiskt aktiva mÀn

AbstraktKonditionstrÀning aktiverar stora muskelgrupper och ökar aerob och anaerob energiomsÀttning. Bikarbonat (bi) har stor betydelse för gasutbyte för att konditionsutövare inte ska bli utmattade genom försurning i kroppen. Forskare har dÀrför undersökt om ett tillskott av bikarbonat kan leda till ökad prestation vid konditionstrÀning.Syftet med studien Àr att undersöka om bikarbonat kan utöka fysiskt aktiva mÀns prestationsförmÄga.Vi har anvÀnt oss av en randomiserad crossoverstudie. Manliga deltagare (n=13) undersöktes i studien (Älder 27 ± 9, lÀngd 183 ± 8 cm, vikt 81 ± 14 kg). Deltagarna utförde tre Coopertest vid tre separata tillfÀllen.

Samtalet i musikterapi : en hermeneutisk analys av tre sessioner

Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->