Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera hur IT-företag tillämpar gällande normer för intäktsredovisning. Metod: För att genomföra denna studie har vi valt att först skapa oss en uppfattning om hur intäktsredovisning i praktiken går till i IT-företag. Vårt tillvägagångssätt har varit att med hjälp av fallföretagens årsredovisningar granska huruvida företagen har använt sig av gällande normer och på vilket sätt detta har skett. För att ge en rättvisande bild av fallföretagen och deras redovisningsprinciper har vi kompletterat informationen i årsredovisningarna med intervjuer med företagen. Sammantaget menar vi att ovanstående tillvägagångssätt har gjort vår studie tillräckligt förankrad i verkligheten.

Processen vid framtagandet av en ny produkt kallas New product development (NPD). Denna process innehåller 6 steg som ska hjälpa företaget vid utvecklingen av en ny produkt. Det andra steget i denna process är konceptutveckling. Utvecklingen av ett koncept är en lång process som innehåller 7 steg som ska hjälpa företaget utveckla koncept till olika produkter. Processen sträcker sig från upptäckt av marknadsmöjlighet till projektplanering.

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

Traditionella butiker har fått en ökad konkurrens då utvecklingen idag går mot att handel i större utsträckning sker via Internet. E-handel med dagligvaror är en bransch som inte lyckats öka sina marknadsandelar på samma sätt som flertalet andra e-handelsbranscher. Tidigare försök som gjorts med att starta upp e-handel med dagligvaror, främst i slutet av 1990-talet, lyckades inte bli tillräckligt lönsamma för att företagen skulle vilja fortsätta erbjuda tjänsten. Det har gått drygt tio år sedan de försöken gjordes och de eventuella tekniska hinder som fanns då är idag lösta.Kundernas intresse har tidigare inte varit tillräckligt stort för att skapa en lönsam marknad för företagen. Utöver detta tillkommer stora kostnader för företagen vid införandet av ett projekt av den storlek som e-handel med dagligvaror innebär.

Offentlig upphandling är inte endast ett sätt att tillförskaffa sig varor, utan kan också användas som ett samhällspolitiskt instrument för att verka för sociala mål som ställts upp. Hur de varor och tjänster som upphandlas produceras inverkar på de arbetsrättsliga och sociala förhållandena i leverantörskedjan, och genom att ställa sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstärka förtroendet hos invånarna. Trots en omfattande EU-rättslig reglering på området är det idag dock osäkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att ställa arbetsrättsliga krav på leverantören av upphandlingsföremålet. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebära några förändringar för den upphandlande myndigheten vad gäller möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav. Av uppsatsen framkommer att det inte finns någon klar gräns vilka arbetsrättsliga krav den upphandlande myndigheten får ställa på leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att ställa ett arbetsrättsligt krav torde föreligga om kravet ställs såsom ett tilldelningskriterium, då EU-domstolen har klargjort att sociala krav får ställas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremålet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjänst produceras.

Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingående i en kedja därförsäljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet är dock att försäljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som beställningar på papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfälligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar på dessa problem då de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angående deras befintliga arbetssätt. Baserat på detta tog vi fram användarfall som beskrev processen.

Både logistiken och detaljhandeln har under de senaste årtiondena haft en kraftig utveckling. För detaljhandeln har logistiken en allt mer växande betydelse, då de med rätt logistik kan korta sina ledtider, enklare ge kunderna de varor de önskar och vid rätt tidpunkter. Den interna logistiken syftar på de logistikaktiviteter som utförs inom detaljhandelsföretagen, d.v.s. de aktiviteter som får det interna varuflödet att fungera. Ett vanligt problem hos detaljhandelsföretag är ?slut i hyllan?.

Bakgrund: Med anledning av Sveriges ökade ekologiska konsumtion så kommer denna uppsats vidare undersöka ekologisk konsumtion som fenomen och hur företag bör arbeta för att på bästa sätt lyckas nå långsiktig överlevnad med just ekologi som grund.Problem: Vilka faktorer är viktiga för företags beslut om marknadsföringsstrategier gällande ekologiska varor, för att nå långsiktig överlevnad?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera och utvärdera konsumentbeteende med avseende på ekologisk konsumtion. Metod: Undersökningen är kvalitativ och kommer att bearbetas utefter en hermeneutisk och systemteoretisk ansats. För att kunna svara till problem och syfte kommer befintliga teorier att användas. Teoretiska perspektiv: Utbytesperspektiv, utvecklingsperspektiv Teorier: Mervärdesteorin, involveringsteorin, marknadsföringsmixen, konsumentbeteende, totalkommunikation, värdekedja och värdestjärna.Empiri: För det empiriska underlaget har sju stycken konsumenter och en branschrepresentant intervjuats.Analys: Empirin har analyserats utefter de faktorer författarna givit som centrala för att svara till problem och syfte. Författarna har efter operationalisering kunnat dela in respondenterna i en matris baserad på involveringsgrad till ekologi. Detta för att göra det enkelt att följa uppsatsens röda tråd.Resultat: Författarna menar att det är involveringsgraden till ekologi, om den är hög, som är avgörande för konsumtion av ekologiska varor.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

För att handel av varor mellan olika platser skall kunna äga rum krävs att varorna kan transporteras mellan de olika platserna. Över långa avstånd transporteras varor mer än ofta med sjöfart från en hamn till en annan och däribland containersjöfart. För att förstå varför vissa hamnar anlöps men inte andra är det intressant att ställa ett antal frågor. Vad avgör vilka hamnar ett rederi anlöper på en fartygsslinga? Vilka förutsättningar har hamnar att attrahera direktanlöp? Vilka förutsättningar har Skandinavien att attrahera direktanlöp till Sydamerika? Denna studie kommer med syftet att undersöka vad som krävs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangående containerfartyg besvara ovannämnda frågor, vilka är studiens frågeställningar.Denna studie tar med hjälp av tidigare forskning fram en analysmodell vilken i en fallstudie appliceras på Göteborgs hamn för att utröna möjligheterna för ett direktanlöp av studiens typfartyg.

Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst.

Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.

Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst.

Som slutkonsument är det inte alltid lätt att förstå varför en butik erbjuder ett visst produktsortiment och kunderna har sällan insyn i vad som styr och påverkar dagligvaruhandelns utbud av varor. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur butiker resonerar när de väljer sina leverantörer och vilka faktorer som styr deras val. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning där personer från fem ICA-butiker i Uppsalaområdet har intervjuats. ICA AB är landets dominerande grossist med inriktning på livsmedel och detaljhandel varför enbart ICA-butiker har tagits med i undersökningen. De valda butikskategorierna är ICA Supermarket och ICA Nära där alla använder sig av samma huvudgrossist och kompletterar sitt sortiment med varor från andra leverantörer. På så sätt kan de anpassa sitt varuutbud efter sin butiksprofil.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.