I dag är det mer regel än undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillåter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall även att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att gränsen mellan journalister och publik blivit otydligare.I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat på en enkät om deras inställning till publikmedverkan i allmänhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister på Sundsvalls Tidning har också intervjuats ingående om dessa ämnen.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i Tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i Tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon Tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes.Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokalTidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta.Genom semistrukturerade intervjuer med lokalTidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att Tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat Tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga pappersTidningen.

Öresundsregionen är idag en region i förändring. De senaste åren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller på annat sätt vistas på andra sidan sundet i allt högre grad. Tillväxten är hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i Skåne och var dag åker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste året och enligt samma Tidning förväntas den totala pendlingen över bron om 10 år vara dubbelt så stor om som idag.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagsTidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagsTidningar, Sydöstran och Blekinge läns Tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda Tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagsTidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där Tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal.

Öresundsregionen är idag en region i förändring. De senaste åren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller på annat sätt vistas på andra sidan sundet i allt högre grad. Tillväxten är hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i Skåne och var dag åker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste året och enligt samma Tidning förväntas den totala pendlingen över bron om 10 år vara dubbelt så stor om som idag.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsområde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo åren, tagit sig an ämnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ändå skillnader i vad män respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i så fall dessa skillnader? Det har undersökts i den här studien.Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmärkningen av bevakningsområden och deras definitioner av ?hårda? och ?mjuka? bevakningsområden, där de mjuka är typiskt kvinnliga och de hårda typiskt manliga, har legat till grund för den här undersökningen.Studien utfördes kvantitativt, där 579 politiska artiklar från Tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingått. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna är hämtade under perioden oktober 2013 till mars 2014.Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande är ett manligt bevakningsområde i landsortspressen, men inte i storstadspressen.

Vår grundläggande forskningsfråga är om miljöproblemens centrala betydelse i samhället återspeglas i att de också får ökat genomslag i journalistiken. För att få ett hanterbart svar på frågan har vi gjort en jämförande studie av miljöjournalistiken i två ledande svenska dagsTidningar, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Vi har undersökt innehållet i de båda Tidningarna under en vecka vart tionde år från 1952 till 2012. Under dessa veckor har vi analyserat alla artiklar som handlat om miljöfrågor. Vi har använt materialet från den kvantitativa studien för att kunna se eventuella skillnader och likheter i Tidningarnas miljörapportering. Vi har även genomfört en kompletterande kvalitativ delstudie där fyra miljöreportrar, två från vardera Tidning, har intervjuats.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagsTidningar, Sydöstran och Blekinge läns Tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda Tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagsTidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där Tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal.

Min uppsats Från fondhot till borgerligt grå visar några intressanta aspekter på det politiska språket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen åren 1982 till och med 2002. Från att någon-ting upplevs som ett hot till att någonting (annat) upplevs som grått pekar onekligen på en drastisk dimensionsförskjutning i språkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i språkbruket över tid i respektive Tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förändras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jämlikhet, rättvisa, solidaritet, samhälle, välfärd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, är borgerlig det med flest belägg och dessutom av starkt blockskiljande karaktär. Från att de borgerliga själva vacklat inför att använda ordet, använde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp på fyra partier. Det närbesläktade ordet borgare upplevdes sannolikt av båda Tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen få belägg.Ordet löntagarfonder användes med få undantag endast 1982 och då huvudsakligen i Expressen, en företeelse värd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vänsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit från ledarartiklarna.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagsTidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje Tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.